Spelrum
| Giraffen | 17 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 8 |
| Inloggade | 25 |
Mobilspel
| Pågående | 19 625 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Kolbxbo - Ej medlem längre | 2008-07-07 14:12 | |
 | Barn som ingen bryr sig om Min son har kompisar som jag inte gillar. De saknar uppförandekod och beter sig illa o respekterar inte andra människor. Har bland annat kastat sten på gamlingar. Föräldrarna har ingen aning var de är. Själv är jag och exet (hans mamma) hökar över vår 6-årige son. Vad gör man med såna kompisar? Jag portar dom oftast från mitt hem. Men idag kunde jag inte köra ut dom i regnvädret. Föräldrarna varken ringer hit eller kommer och ringer på dörren om de ens vet var vi bor. Hur göra? Jag skulle helst vilja säga till min son att jag inte tycker om hans kompisar. Men det skulle göra honom ledsen. | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2008-07-07 14:14 | |
| Vad tror du det får för effekt om alla skulle förbjuda sina barn att leka med dem? Deras föräldrar bryr sig uppenbarligen inte om dem. Dina barns positiva inflytande är kanske det enda positiva i deras liv. Utan det kanske de växer upp och blir våldtäktsmän, bankrånare eller politiker. | |
| andraideal - Spelvärd/Forumvärd | 2008-07-07 14:24 | |
 | Mina barn och andras ungar heter det va? Finns nog flera olika saker du kan göra som alla har olika effekt beroende på vad som känns värt. Du kan förbjuda din son att träffa dom, och här verkligen förklara varför! Din son har säkert omdömme och kan föra en bra diskussion. Du ska inte tala om att du inte tycker om hans kompisar, men däremot kan du tala om att det kompisarna gör Inte är acceptabelt. Du kan låta din son leka med dessa barn men så fort han gör nåt dumt så är det slutlekt (och du talar såklart om vad som är dumt om han inte riktigt har koll). Du kan låta barnen leka men enbart hemma hos er och där du sätter reglerna för vad som är OK eller inte. Ring hem till bråkungarnas föräldrar och snacka allvar. Det var de råden jag kom på nu :) Jag har märkt att härjiga ungar blir rätt coola och lugna när de kommer hit. Jag släpper in dom, accepterar dom, men här hemma får de följa de reglerna som finns. Tror många av ungarna är uttråkade, kanske osedda, frustrerade. Var beredd på att deras föräldrar eventuellt kommer bli förnärmade om du säger nåt åt dom, så du kan ju förbereda dig lite i vad du ska säga så att det du säger kommer fram konstruktivt. | |
| le-lou | 2008-07-07 14:27 | |
 | usch vad jobbigt. känner igen mig. Vi vet inte heller en lösning, som det är för oss, så får dottern leka med kompisen i fråga, bara att vi minimerat det. Man får försöka introducera nya vänner för barnet kanske, som de frivilligt sen vill leka med? Det underliga är att tex dottern allra helst vill leka med just den här kompisen. | |
| Kolbxbo - Ej medlem längre | 2008-07-07 14:38 | |
| andraideal Jag tar till mig det du skrev. Den gången jag såg dem kasta sten på gamla pensionärer som satt ute så förbjöd jag min son att leka med dom o förklara att hans kompisar gjorde fel. Som tur var hann inte min son vara med i den idiotiska leken eftersom vi kom precis hem o jag lasta ur bilen. Så såg jag en farbror springades efter o kasta sten tillbaks på dessa bråkungar. Kan tycka att en vuxen människa inte ska kasta tillbaks. Men jag är beredd att köra ut bråkungarna om de beter sig illa. | |
| Kolbxbo - Ej medlem längre | 2008-07-07 14:42 | |
| Sen får man försöka hitta på andra saker så man minimerar umgänget med olämpliga kompisar. Precis som le-lou säger så kan man ju introducera andra kompisar. Tyvärr kan jag känna att kompisarna kan bli en plåga under vår semester eftersom deras föräldrar inte verkar göra nånting med dom. | |
| Kolbxbo - Ej medlem längre | 2008-07-07 14:45 | |
| illiterate Ja, du nämner att barnen blir kriminella om ingen bryr sig om dem. Det behöver inte bli så. Men tyvärr har jag sett tendenser hos en av sonens kompisar. Det är inte bra att ha en massa förbud heller för då blir det en utmaning för barnen att trotsa dem. | |
| ercama | 2008-07-07 14:46 | |
 | Jag känner igen det där väldigt väl, dom där ungarna som man inte gillar (dom sätter igång något hos en) (för att inte tala om deras föräldrar) kommer och går genom åren, jag har haft barn i olika åldrar under många år. Det jag har märkt är att om jag tvingar mig att bry mig om dem och acceptera att mina barn umgås med dem, så blir det bättre, jag gillar de flesta efter ett tag när jag kommer lite under ytan. | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2008-07-07 14:50 | |
| Sen får du också se det som så att det kan vara en positiv erfarenhet/bekantskap för barnen, även om de inte behöver ta till sig kompisarnas beteende själva. När de blir lite äldre kan det vara värdefullt att ha bekanta i samhällets undre skikt, eller att vara införstådd med sådana människors beteende. Då är inte risken lika stor att man blir rånad på stan, eftersom man lättare kan läsa av människornas beteenden. | |
| vindsus86 | 2008-07-07 14:53 | |
 | Alltså, du säger att de nog blir en plåga för att deras föräldrar inte gör någonting med dem.. men.. nu är jag ingen expert alls på sånt här, men prova att ta med någon av bråkstakarna om du och ditt barn åker till stranden eller så någon dag så kanske den uppför sig för den tycker den är kul och ungen vill vara med fler gånger? de kanske bara är rastlösa och ledsna för att deras föräldrar inte bryr sig om dem. säger inte att ni skall agera låtsasföräldrar, men ni kan ju prova försöka acceptera de bråkiga barnen istället för att förbjuda era egna barn från att umgås med dem. det tror jag löser väldigt lite. | |
| Candee | 2008-07-07 15:08 | |
 | illiterate..vad menar du med samhällets undre skikt? Bråkiga ungar finns i alla samhällsklasser enligt min erfarenhet.. | |
| Vimla - Ej medlem längre | 2008-07-07 15:56 | |
| Medmänsklighet | |
| jenny80 | 2008-07-07 15:59 | |
 | Tänk om alla föräldrar kunde komma ihåg att det är vi föräldrar som väljer att skaffa barn. INTE barnen som väljer att komma till oss. Varför inte vara mer rädda om sina barn...fattar inte att det finns föräldrar som skiter i sina ungar eller vill skada dom...usch säger jag bara Jag tycker att om ni orkar (familjen) försök att ta till er ungarna och var vänlig men bestämd. Barn vill ha regler att följa och brukar respektera vuxna som sätter gränser. Prata med dom och säg att ni tycker att det dom gör är fel, att man inte gör så. Man kanske får tänka att alla barn är alla vuxnas ansvar... | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2008-07-07 16:22 | |
| Candee: Oftast andra generationens förortspatrask. | |
| Jojo - Spelvärd | 2008-07-07 16:23 | |
 | Kolbxbo, jag skulle nog snarare föreslå att du låter din son leka med de här barnen, men visa dom att det är du som vuxen som sätter gränser. Om inte deras egna föräldrar visar vad som är rätt och fel så får andra vuxna i deras omgivning göra det. Jag tycker att barn är alla vuxnas ansvar i det stora hela. | |
| Kolbxbo - Ej medlem längre | 2008-07-07 20:14 | |
| När de stiger in min och sonens bostad är det mina regler som gäller. Passar det inte så är det bara gå. Jag håller med jenny80. Fattar inte heller varför många inte är rädda om sina barn. Jag vet en kompis till sonen som cyklade helt själv långt utanför sitt hem och han var då endast 4år. Sen undrar man om vissa föräldrar ens tänker på att det finns fula gubbar också som lurar barn. | |
| Gunilla N - Ej medlem längre | 2008-07-07 20:30 | |
| Jag tycker det låter helt vettigt att låta barn få leka även med de som man själv inte gillar av en eller annan anledning. Att mina regler gäller här hemma är ju förstås självklart, liksom att mina barn ska veta att dåligt beteende aldrig är acceptabelt och att det x o/e y gjorde faktiskt var av den arten. (Ex stenkastning). Det hjälper inte att man ogillar och fördömer hur andra vuxna behandlar sina barn, det som hjälper är att man, som vuxen, även finns till hands för de "stökiga" barnen och är en god förebild för dem. En vacker dag kommer de förmodligen att tacka dig! :) | |
| FIN Börje | 2008-07-07 20:35 | |
 | Snacka med barnen, Snacka med barnens föräldrar. Ring socialen och lämna ett anonymt tips om inget annat hjälper. | |
| E_Cantona | 2008-07-07 20:42 | |
 | Mina barn har oxå några kompisar som jag känner tveksamhet mot fast samtidigt tror jag att allt de behöver är att få känna sig sedda som nån annan påpekade i tråden. Så länge du är tydlig med vad som gäller hemma hos dig så tror jag nog det kommer funka, jag märker allafall att de har en respekt för mig och hur jag vill ha det hemma hos mig allafall:) De känner sig trygga när de får regler att följa. | |
| amoma | 2008-07-07 20:46 | |
| Ring socialen om 6-åringar, men herregud!!!!!! Nu får det väl ändå finnas gränser. Det primära måste väl vara att ha civilkurage nog att prata med &-åringarna själv när man se dom göra nått fel. Spelar väl ingen roll vems 6-åringar det är samt vänligt upplysa deras föräldrar om ATT man sagt ifrån och VARFÖR man sa till utan att kasta anklagelser om engagemang eller bristande engagemang och utan att på något sätt stoltsera, vrken direkt eller indirekt med vilken formidabelt angagerad förälder man själv är- det behöver ju varken vara slapphänthet eller oengagemang kan ju bara vara att livet är föräldrarna övermäktigt för tillfället eller att dom helt enkelt kanske INTE VET vad ungarna gör. Har alla ni alltid hundra koll? Ärligt? | |
