Spelrum
| Giraffen | 13 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 3 |
| Inloggade | 16 |
Mobilspel
| Pågående | 19 114 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| DavidBerg | 2009-03-21 20:00 | |
 | Överreagerar vi? Jag och min flickvän har en son på 7 månader som vi känner till 100%. Ändå känns det som om vi inte känner honom. Pga min flickväns kontakperson. Det verkar som hon vet bäst när det gäller vår son. Hon ska alltid lägga sig i och tala om vad vi ska göra och inte göra osv.. Sist var det snack om att vår son hade en bakterie i magen som gjorde att han vägrade äta, enligt henne.. Vi tror att det beror på att det inte var mamma eller pappa som gav välling. Det är inte alla människor han accepterar när det gäller mat, som tex min flickväns styv mamma, hon får inte mata vår son trots att han känner henne bättre än min flickväns kontakperson. Kanske låter invecklat, men jag blir galen av detta! Jag försöker intala mig själv att hon bara menar väl. Men vi blir så osäkra på oss själva som föräldrar när hon är i närheten. Kanske låter fjantigt men det är mycket mycket mer hon gör som jag inte kan skriva för det tar för lång tid.. Vad ska vi göra? nån som varit i samma sits? | |
| kajix | 2009-03-21 20:15 | |
 | Har kontaktpersonen en medicinsk utbildning? | |
| DavidBerg | 2009-03-21 20:22 | |
| nej och hon har inga barn själv.. tror det bidrar lite till hennes beteende också | |
| kilgast | 2009-03-21 20:30 | |
 | Som förälder så känner man oftast sitt eget barn bäst så jag tycker ni ska gå på er magkänsla. Jag tycker att ni ska ta hennes komentarer med en stor nypa salt och göra det som ni vet funkar för ert barn och för er. | |
| kajix | 2009-03-21 20:33 | |
| Inte för att jag på något sätt är expert inom området, men jag skulle tro att er osäkerhet är ett större problem än "bakterien". Så det bästa vore nog om ni kunde byta till en kontaktperson som ni har bättre förtroende för. (En med egna barn t ex?) Om det går att byta vill säga. | |
| DavidBerg | 2009-03-21 20:34 | |
| jo vi brukar göra det men när det går så långt att vi börjar bråka med varandra om henne (kontaktpersonen) så känns det som det gått för långt.. | |
| grönöga - Ej medlem längre | 2009-03-21 20:35 | |
| Jag inte låta bli att undra lite över den här kontaktpersonen din flickvän har. Varför har hon det och vad spelar hon för roll i din flickväns liv eftersom ni uppenbarligen låter henne "styra" och ta så stor plats i era liv..? | |
| kilgast | 2009-03-21 20:35 | |
| men som kajix frågar, kan ni byta kontaktperson?? | |
| DavidBerg | 2009-03-21 20:36 | |
| ja jag funderar starkt på det. men det är inte bara negativa saker med henne heller. hon är jäkligt bra också i mångt och mycket. Det är det vi tänker på också. Jäkligt svår fråga det här | |
| DavidBerg | 2009-03-21 20:40 | |
| Grönöga: Min flickvän har haft henne sen hon var tonåring då hon hade en rätt jobbig period, och det har väl varit en trygghet för henne att ha henne kvar då hon visade förut att hon var bra som kontaktperson men då var ju inte heller vår son född | |
| bbecker - Ej medlem längre | 2009-03-21 20:44 | |
| David Berg: jag säger bara detta: LYSSNA TILL ER SJÄLVA! tycker det låter som ni har helt rätt. Vad andra säger betyder inget i det här fallet. Föräldrarna vet oftast bäst själv genom intuition, tycker jag iaf! Många vill ha åsiker men ni borde veta bäst så länge ni är mentalt friska. | |
| DavidBerg | 2009-03-21 20:46 | |
| bbecker: tack, jag ska börja göra det. lätt att vara kaxig nu och säga att jag klarar av att tro på mig själv, men jag ska banne mig försöka! Tack alla! | |
| bbecker - Ej medlem längre | 2009-03-21 20:49 | |
| Jag lovar, de gånger jag inte gjort det har jag ångrat. Och spädbarnstiden är nästan den viktigaste för den är så känslig. Sen kanske ni MÅSTE be folk om vissa råd när sonen växer upp, min är 8 nu. Men egentligen vet man innerst inne. Så klart, detta gäller allt. Men ibland för att vara säker på vad man tycker kan man vilja diskutera med andra och ventilera. | |
| pion ekrot | 2009-03-21 20:51 | |
| Man måste kunna känna att det är ok att man behöver hjälp med vissa saker men samtidigt vill tacka nej till andra. Ni är inte skyldiga henne något annat utöver det som ni eventuellt kommit överens om gemensamt, och hon ska förstås ändå alltid respektera era gränser och att det är ni som är föräldrar. Ifrågasätt henne vänligt och intresserat, antingen har hon kontroll-issues och börjar fåntratts-argumentera och ta det personligt eller så kan hon ta det bra och kanske backa upp med mer eller mindre objektiva fakta eller helt enkelt erkänna att hon faktiskt inte kan veta hur det ligger till med er son. | |
| DavidBerg | 2009-03-21 20:52 | |
| bbecker: Ja visst är det så, vi har många runt om oss som är otroligt bra stöd för oss och som vi alltid kan prata med och komma med frågor när det gäller pojken. Men det verkar som dom vet vart "gränsen" går när det gäller att lägga sig i, om du förstår hur jag menar? Det är mer typ såhär: Men han kanske är hungrig, tror ni det? Medans kontaktpersonen är mer: Han är hungrig!!!!!!!! Det är så svårt att förklara allt men det är iaf lite :) | |
| grönöga - Ej medlem längre | 2009-03-21 21:29 | |
| DavidBerg! Som förälder har man en helt annan närhet till sitt barn än vad omgivningen har, och man läs sig ganska snabbt att tyda den lilles signaler. Våga lita mer på er egen magkänsla! Och skulle ni känna att ni är osäkra så kan ni utan någon annans vetskap beställa tid hos läkare för bekräftelse eller få dementerat. Låt det vara ert beslut, sök vägar att få tillbaka er självkänsla. Det är min övertygelse att ni är bra föräldrar och att ni känner er son, våga stå på er lite mer och sätta gränser för omgivningen. | |
| grönöga - Ej medlem längre | 2009-03-21 21:29 | |
| läs* = lär | |
| bbecker - Ej medlem längre | 2009-03-21 21:34 | |
| Hon kanske gillar ungen väldigt mycket och vill känna sig behövd, det är ju positivt men hon får ju veta att ni är föräldrarna och hon får skaffa en egen att bestämma över isf. Dessutom är barn sällan sjuka, det är oftare närhetsbehov eller konstiga vibbar de skriker om. | |
| escodobe | 2009-03-21 21:39 | |
| Barn kan bli lite folkskygga för andra än de närmaste i den åldern. Fullt normalt. | |
| tiku61 | 2009-03-21 21:45 | |
 | Tycker det verkar som hon är avundsjuk på er och ert barn....och vill få er att känna er som dåliga föräldrar. Stå på er och försök säga ifrån om det blir för mycket! Ni känner ert barn bäst. Lycka till i fortsättningen! | |
