Spelrum
| Giraffen | 7 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 5 |
| Inloggade | 12 |
Mobilspel
| Pågående | 19 325 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Pst19 - Ej medlem längre | 2009-04-11 12:10 | |
 | Ingripit mot våld eller misstänkt våld? Inte sällan hör man folk bli upprörda när någon inte ingripit vid våldtänkt, misshandel eller mord. Där de anses ha varit passiva åskådare. En del anser att dessa är lika medskyldiga och i media och politiskt riktas också nästan hårdare kritik mot dessa än mot de som döms för själva brottet. ("Att några personer saknar spärrar är tragiskt och de ska ha ett hårt straff, men hur fan kan folk bara stå och titta på när någon annan misshandlads/dödas?") Men har ni själva ingripit mot våld eller misstänkt våld? Eller låtit bli? Hur resonerade ni i det enskilda fallet. Jag har sett ett försök till mord på nära håll, men ingrep inte. En person hade redan ringt polisen ska sägas. Jag har sett föräldrar lugga sina barn utan att ingripa/anmäla... Jag har ingripit vid en misshandel i tunnelbanan och det fick personerna att rikta hot mot mig. Men var går er gräns när ni stått inför faktum? Och vad betyder "ingripa" när NI menar att man ska ingripa vid våldtäkt eller "vad som kan bli mord"? Räcker det med att ringa polisen? Eller är ingripa mer handling än så? | |
| Behringer | 2009-04-11 12:19 | |
 | Det är lätt att säga att man ska ingripa men vem riskerar sitt eget liv för att rädda nån okänd...? | |
| micro113 | 2009-04-11 12:20 | |
 | Jag anser att det räcker - och är klokast - att ringa polisen - även om jag själv skulle ha svårt att inte försöka ingripa mer direkt. | |
| Pst19 - Ej medlem längre | 2009-04-11 12:31 | |
| Precis Behringer. Men det där att det bara räcker att ringa polisen är intressant. För eftersom de flesta mord sker väldigt snabbt så hjälper det ju sällan att ringa polisen för att förhindra det, om det just rör sig om "impulsmord". Jag skulle inte ingripa om jag såg någon stå med en kniv beredd att hugga sitt offer med, för jag skulle inte våga riskera mitt eget liv. Egoistiskt eller förståndigt. Och då kommer min nästa fråga..De mord man eventuellt skulle kunna förhindra är alltså de fall där man är orolig att en person SKULLE kunna döda någon. Hur gör man då? Låt säga att man vet att ens kompis är svartsjuk och på fyllan flera gånger sagt "Jag skulle kunna döda Anna om hon träffat någon ny"..."Hon förtjänar inte att leva"..Hur gör man då om kompisen ringer upp en när han är nära Annas hem och han säger "Jag ska till Anna" (och det har gått en tid sedan han sa det där). Hur skulle ni göra då? Ringa polisen eller låta honom åka dit? När ni vet att någon ni känner kör rattfull, larmas polisen då? För risken finns ju att personen (nära vän eller släkting kanske) kör ihjäl någon? Jag och en person till larmade polisen när en arbetskompis körde onykter hem. Det märkliga var att det slutade med att vi blev utskällda på jobbet! Hm... | |
| Ond_Kanin_ - Ej medlem längre | 2009-04-11 12:35 | |
| Jag har ingripit ett par gånger utan att tagit skada, men däremot skulle jag nog "nöja" mig med att ringa polisen om jag tex skulle råka bevittna ett gängslagsmål, väpnat rån, eller om jag hade min son med mig. Jag anser som micro att det räcker och är klokast att ringa polisen, men ibland reagerar man bara instinktivt och "lägger sig i"... | |
| pion ekrot | 2009-04-11 12:36 | |
| För mig handlar det om en kombination av hur rädd (eller arg) jag blir och vad min instinkt säger mig. Skulle hela mitt väsen skrika "nej" vid tanken på att ingripa så skulle jag inte välja att gå emot det. Men man kan ju också bidra med någon form av hjälp utan att direkt ingripa, och det beror ju på vad det är för situation. I vissa fall är det kanske smartare att vara "osynlig" för att kunna hämta mer adekvat hjälp utifrån. När jag gick på gymnasiet så kom en galen kille till vår skola med en harang av små "gängmedlemmar" efter sig. De jagade ut en elev vid sidan av skolbyggnaden där han blev skallad av den galna killen så att blodet skvätte flera meter. Den synen glömmer jag aldrig, och jag hade aldrig vågat ingripa direkt där och då. Däremot var det en man som stod på en balkong i närheten som röt till. Jag vet inte vad som hände med det sen. Jag blir oerhört provocerad av våld och aggressivitet e.t.c och jag har flera gånger sagt ifrån i olika sammanhang som jag egentligen inte haft med att göra, och många gånger känner jag att det kanske bara är dumdristigt egentligen. | |
| Pst19 - Ej medlem längre | 2009-04-11 12:39 | |
| Men vid en pågående våldtäkt som sker under hot, räcker det då med att titta på och ringa polisen? Den här tråden är egentligen en förlängning av en annan tråd: www.betapet.se/forum...ad id=18223 | |
| Ond_Kanin_ - Ej medlem längre | 2009-04-11 12:40 | |
| Vid en pågående våldtäkt hade jag nog iaf rusat fram och gjort något. Dessutom har jag för mig att jag läst nånstans att våldtäktsmän oftast sticker om man gör motstånd eller om de blir upptäkta. | |
| pion ekrot | 2009-04-11 12:40 | |
| Skulle jag mot alla odds se en pågående våldtäkt så skulle jag först ringa polisen och sedan göra ett jävla liv. Är det något som gör mig förbannad bortom ord så är det sexuellt våld. | |
| micro113 | 2009-04-11 12:41 | |
| Pst Nej, räcker gör det nog inte -- men beroende på situation kanske det är det enda man kan förmå sig att göra, och då har man i alla fall gjort någonting. | |
| HumbleBug | 2009-04-11 12:42 | |
 | Man ska alltid sätta sin egen säkerhet först. Inte alltid nån bra idé att ingripa. Folk som är påverkade av olika preparat kan bli fruktansvärt aggressiva, starka, okänsliga för smärta m.m. Det är jävligt naivt att tro att det är lätt att bli hjälte... | |
| Bitte - Administratör | 2009-04-11 12:45 | |
 | Jag skulle utan tvekan ingripa i de flesta fallen, även med risk för mitt eget liv. skulle jag se kvinna misshandlas eller en pågående våldtäkt så ,, ingriper jag, utan tvekan,, jag anser det vara min skyldighet, Har en viss erfarenhet att in i och mellan i situationer med bråk och annat ,, och vet att om jag som kvinna gör det så blir ofta reaktionen en annan än om en man gör det. Sedan om en mamma tar lite hårt i stitt barn inne på en affär,, det ser jag inte som ett "brott" som jag måste reagera på, har väl själv burit ut gallskrikande ungar från ICA. Bitte | |
| micro113 | 2009-04-11 12:50 | |
| Själv har jag blivit misshandlad flera gånger av mitt ex bland folk -utan att någon ingrep eller ringde polisen. Jag anser att det minsta de borde ha gjort var att ringa polisen, så att jag hade fått någon form av hjälp -- men så tänker inte folk. | |
| Linn79 - Ej medlem längre | 2009-04-11 12:52 | |
| Jag tro att det beror väldigt mycket på viken situation det är. Jag såg en man jaga en annan man med kniv en gång. Inte för en sekund såg jag det som ett alternativ att gå mellan två påtända män i ett stundande knivslagsmål. Att vara uppmärksam och ringa polisen är fullt rimligt tycker jag. Om man bedömmer att man kan ingripa och hjälpa till KAN det vara en bra idé (men det kan ju också ge motsatt effekt beroende på situation) | |
| Ond_Kanin_ - Ej medlem längre | 2009-04-11 12:55 | |
| Allt beror ju på situationen som sagt, såg ett väpnat rån med k-pistar inblandade, och då räckte det för mig att ringa snuten. | |
| Viktor_M - Ej medlem längre | 2009-04-11 13:27 | |
| Jag håller med om att mycket beror på situationen. Ett bråk mellan två personer som grälat en stund och sedan börjar bråka kanske är det simplaste exempel på det våld som man ser i vardagen. Naturligtvis är detta ofta en situation att ingripa och kanske hjälpa personerna att lösa problemet om man har möjlighet. Men man ska ju veta med sig att man har nerver innan man ingriper så det inte slutar med att det är tre personer som slåss istället för två. En gång i tiden så såg jag en kille som gled omkring med ett aluminiumbelagt basebollträ och verkade slå folk lite måfå. Då hade jag alternativen att antingen försöka stoppa honom själv och riskera att ett slagsmål eskalerar eller kalla närmaste lagens väktare till fallet och det var ju inget svårt val precis. Självklart så var det mest gynnsamma att springa så fort man kunde till närmaste polis och meddela. I många fall är det bra att agera passivt. Särskillt om man vet med sig att man har bristande erfarenhet i problemlösning och dåliga nerver. Men man kan alltid agera på något sätt. Bitte har en poäng. En våldtäkt skulle vara svår att förbise och låta det ske med gott samvete. Där gäller det att agera direkt. Mord är väl också sånt som man gärna förhindrar om man kan men jag skulle nog inte våga gå emellan knivar och pistoler och sånt otyg utan skulle nog hellre agera på ett passivt och förebyggande sätt utan att själv gå emellan. | |
| Pst19 - Ej medlem längre | 2009-04-11 13:29 | |
| Varför reagerar du inte om en mamma luggar sitt barn hårt i en affär? Om det varit en vuxen kvinna som anmält sin man för att ha gjort det och skrikit åt henne kan det räcka för att han ska bli åtalad för misshandel...så varför är det då inte ett brott mot barnet? När det gäller att ingripa med risk för sitt eget liv tycker jag att ett intressant sådant fall är sexårige Emils pappa som efter ett rån följde efter rånarbilen för att hjälpa polisen. Rånarna sköt mot bilen och Emil dog.... | |
| Bitte - Administratör | 2009-04-11 13:35 | |
| Motfråga vad är hårt och har du någongång stått med en gallskrikande unge i kassan på en affär,, Jag säger INTE att det är ok , eller ett mindre brott, men JAG skulle reagera mer vid grövre våld .. Bitte | |
| pion ekrot | 2009-04-11 13:38 | |
| Snackar ni om att lugga eller ta tag i hårt? Jag tycker båda är att gå över en gräns men det ena är väl direkt olagligt? Eller har jag missförstått innebörden av att "lugga"? | |
| Bitte - Administratör | 2009-04-11 13:41 | |
| Pion , samma fråga ställer jag mig ,, Bitte | |
