Spelrum
| Giraffen | 23 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 10 |
| Inloggade | 33 |
Mobilspel
| Pågående | 19 462 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| tinaol | 2011-09-21 11:31 | |
 | Flygrädsla? är ruggigt rädd för att sitta inlåst bland folk, tycker T-banan är obehaglig nog...men jag kan hantera det. Nu måste jag flyga och tänker: Ja att trilla ner är ju inte så mycket att säga om....inte rädd för den biten...men skiträdd för att vara inklämd med en massa människor jag inte vet nått om. Skiträdd för att få panik och gå loss totalt...har personalen nån planB för sådana som mig (inte kasta av mig alltså) typ medicin eller nått? Dricker ju inte alkohol så det är ingen lösning...tips? | |
| Teacherspet | 2011-09-21 11:34 | |
 | ta med din egen medicin och använd utifall du inte kan hantera det. bara vetskapen om att den finns att tillgå brukar hjälpa. | |
| -Delika-tess | 2011-09-21 11:34 | |
 | Prata med en doktor om detta. Kanske dr kan skriva ut lugnande tablett? Om de gör det så prova en hemma en "normal" dag så du vet hur det känns med medicinen i kroppen. Då vet du lite vad som väntar... Ta kontakt med en person som hjälper till med liknande rädslor. Vi har en här i stan, men vet ej vad hon har för titel :) Samtalsterapi på något sätt som funkade jättebra på min vän. | |
| -Delika-tess | 2011-09-21 11:35 | |
| Har svårt att tro att flygpersonalen får administrera läkemedel... | |
| tinaol | 2011-09-21 11:37 | |
| Ok, så det är drogning som gäller ;)...men hur hanterar personal sådana som freakar ut..jag kan ju inte vara den ende (om det skulle hända) ? Visst terapi är bra...men det är ju egentligen ingen flygrädsla som så....vidare noja för instängdhet utan kontroll (hanterbart i övriga livet). | |
| -Delika-tess | 2011-09-21 11:40 | |
| Nej, men det behöver ju inte vara just flygrädsla :) Det kan väl vara klaustrofobi man pratar om och terapiar om... | |
| Fispropp - Ej medlem längre | 2011-09-21 11:41 | |
 | Jag är räd för att störta - störträdd. | |
| Uisge - Ej medlem längre | 2011-09-21 11:42 | |
| Jag är paniskt flygrädd. För den obekväma tanken att man befinner sig i en liten plåttub 10000 meter upp i luften, och inte för att befinna mig i ett trångt utrymme bland massor av folk. Däremot betraktas nog panikkänslor på samma vis oavsett anledning. Man säger till personalen på flyget vad man upplever - och de gånger jag gjort det har jag fått fin hjälp. I regel har en flygvärdinna satt sig bredvid mig och pratat om struntsaker för att lugna ner situationen. När de inte har haft tid att sitta ner, har de kommit förbi flera gånger och försökt vara behjälpliga. Så jag tror att vanlig mänsklig hjälp kan man få, om man ber om den precis vid ingången till flygplanet. Däremot är de nog inte utbildade att "behandla" en fullfjädrad panikångestattack... men de är enligt min mening ganska slipade på att förhindra den från att komma. Får du panikångest så får du. Det är ju inte lajbans, men man dör ju inte. Mediciner får du inte på planet. | |
| tinaol | 2011-09-21 11:45 | |
| Så sant Uisege...panikattack är ju 100% "skit jag tappar kontrollen"..men brukar visa sig att det bara blir jävligt obehagligt ett tag. | |
| Uisge - Ej medlem längre | 2011-09-21 11:48 | |
| Precis. Det går liksom inte att säga något speciellt om detta, ifall du är en person som kan få panikångest i vissa situationer. Man mår som ett utsketet äpple, och beter sig kanske inte som en kärnfysiker av rang precis just i ögonblicket... men det är som sagt bara en känsla. Hur vidrig den än är. Hä bar å åk som man säger. Kommer den så kommer den, jag är säker på att personalen har sett och hanterat det förr. Det är troligen ganska vanligt till och med. | |
| tinaol | 2011-09-21 11:50 | |
| Mmmm---kommer vara sjukt stolt efteråt! | |
| Uisge - Ej medlem längre | 2011-09-21 11:52 | |
| Det faktum att du väljer att utsätta dig frivilligt, visar ändå på att du också vågar hantera det faktum att du inte riktigt vågar, om du förstår vad jag menar :) Ja, stolt kommer du vara. Med rätta. | |
| nulltj - Ej medlem längre | 2011-09-21 11:59 | |
| Som flygpersonal får man bara ge receptfria läkemedel (vilket ju inte är så konstigt med tanke på att den medicinska utbildningen man får är väldigt grund och kort), undantaget är nitroglycerin som man får ge vid akuta hjärtbesvär. Vad gäller den terapeutiska biten så får man en övergripande genomgång av olika typer av stressymptom och hur man kan tackla dom. Men det är ju ingen riktig utbildning i hur man tar hand om någon med panikångest; det bästa man kan göra om man vet att det kommer bli jobbigt är just att prata med personalen direkt. Kom tidigt till incheckningen och be om en plats där du inte känner dig så instängd. Fråga också om du kan få boarda först, det brukar aldrig vara några problem om man säger till; och det kan ge dig några extra minuter själv med personalen på planet utan en stressig kö bakom dig. Säg precis som det är, jobbar man på flyg är man van vid att vissa är mer uppe i varv än andra, och även om man inte har en psykologutbildning i bagaget så är man ganska slipad på att ta hand om situationen. Däremot är det mycket svårare att veta vad man ska göra i en oförberedd situation, så det är alltid tacksamt att förvarna. | |
| Uisge - Ej medlem längre | 2011-09-21 12:04 | |
| Ja, så uppfattar jag det också som du verkar ha större kunskap om. Personalen kanske inte är utbildade, men de har nog lärt sig ett och annat bara av att arbeta ombord på ett flygplan. Det är trots allt en ganska STOR andel människor som intensivt hatar att flyga, med varierande grad av hur de hanterar situationen. | |
| nulltj - Ej medlem längre | 2011-09-21 12:05 | |
| Och en viss grundläggande utbildning får man, även om den är väldigt basic. Och som du säger, det är MÅNGA som är rädda för att flyga och stressar över det på olika sätt. | |
| Uisge - Ej medlem längre | 2011-09-21 12:10 | |
| He... jag är duktig på att ge råd, va? Hä ba å åk som sagt :) Sist jag flög gick jag av efter mellanlandningen och tog tåget resten av vägen. Jag lät rädslan vinna tillslut. Det ska man ju verkligen försöka undvika vad som än händer. Andas i en påse, gräv in naglarna i armstödet, låt ögonen ploppa ut från huvudet innan du ger upp. Är mitt slutgiltiga råd. Ger man efter, så är det förbannat mycket svårare att ta igen. | |
| nulltj - Ej medlem längre | 2011-09-21 12:16 | |
| mycket bra =) | |
| tinaol | 2011-09-21 12:24 | |
| :)...tänkte just på det om det blir tåget hem ;)..nä nä!!! Flög ett litet sportflygplan med familjen för nått år sedan...slapp ju en massa okända människor...det var skitkul...men jag märkte att jag var stressad för jag tokskrattade hela tiden, även när sonen spydde rakt ut efter att ha cirklat över Västerås ett antal varv.......skrattade och svettades!! Men jag gjorde det! | |
| Dersu | 2011-09-21 12:33 | |
 | Hur lång är flygresan? Det börjar bli ganska vanligt bland backpackers att man tar en sömntablett när man gör en riktigt lång buss eller tågresa som kommer vara jobbig. Är lite skeptisk mot att använda ngt preparat får en sån enkel sak men vet också att jag alltid sitter vaken hela resan. Fick ett tillfälle att prova, reste runt ett tag med en tysk läkare, så jag testade. Otroligt bekvämt på ett sätt, somnade väldigt snabbt, men samtidigt förvandlade man sig själv till bagage ungefär. Rätt konstig typ av sömn och när man vaknade var man ju inte helt hundra heller. Kommer nog skaffa ett gäng tabletter till 'nödfall', när man är riktigt sliten och står inför en riktigt jobbig färd, men annars passar jag. Om du har en lång flygresa och du vet att du kommer tycka det är riktigt jobbigt kan det vara värt att testa. | |
| Uisge - Ej medlem längre | 2011-09-21 12:34 | |
| :) Just i ditt fall erbjuder ju inte SJ just någon större trygghet eller ens bättre komfort? Det är lika trångt och illaluktande som på alla små tubliknande transportmedel där folksamlingar lätt bildas. Nä, är ditt problem just folksamlingar, så är tåget ett mycket sämre alternativ. I mitt fall erbjuder tåget lite lindring, för att den befinner sig på jorden, precis där jag själv vill befinna mig så länge som möjligt och helst utan avbrott av resor i stratosfären. | |
