Spelrum
| Giraffen | 24 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 6 |
| Inloggade | 30 |
Mobilspel
| Pågående | 19 914 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Sigson - Ej medlem längre | 2010-03-05 19:07 | |
 | Redan de gamla grekerna trodde sig leva i nutiden! | |
| Sigson - Ej medlem längre | 2010-03-05 19:28 | |
| Själv är jag övertygad kristen och har alltså en sorts innerlig relation genom Jesus med Gud; himmelens och jordens skapare, hur inbilskt det än kan låta. Ett märkligt fenomen som en präst påpekade för mej är att Jesus levde i en kronologisk skärningspunkt/brytningst id mellan hellenistisk och romersk livssyn där han blev/var länken mellan judendom och den framväxande, explosionsartade kristendomen som så småningom blev en stor anledning till att det brutalt styrda romarriket förvånansvärt hastigt eroderade/imploderade. De gamla grekerna, främst naturligtvis Sokrates, Platon och Aristoteles har betytt mkt för allas vår världsuppfattning och sedan "fullbordade" Tomas av Aquino jobbet, kristen (katolik) och det ena med det andra! Att sedan naturvetenskapen, som inte kan yttra sig utanför sitt kompetensområde, har fått, helt ogrundat, ge intryck av att ha ryckt undan mattan för en kristen livsåskådning är en tråkig företeelse! Själv är jag, kulturellt sett en hybrid mellan vetenskaps- och Gudstroende och har eg. aldrig haft bekymmer med det eftersom motståndet mot Gudstron i grunden har åskådningsmässiga orsaker och inte alls vetenskapliga fakta som argument. Men Platon tycker jag om för hans omutliga penetrering av det som stöder resp. inte stöder hans hypotes. Den obkektiviteten ser vi för lite av idag utan positionerna är låsta på förhand och när dammet lagt sig efter åsiktsbataljerna har väldigt lite hänt. | |
| bj-olle | 2010-03-05 21:03 | |
 | du glömmer, eller låtsas glömma, killar som petrus, charlemagne, luther, och kant (och luther)? sen tycker jag ni kan slluta prata om lysistrate nu. jag har en bokidé på det temat, och jag vill inte få det stulet innan jag misslyckats med mina studier och mitt karriärval och försöker bli författare istället! | |
| Sigson - Ej medlem längre | 2010-03-06 01:46 | |
| bj-olle. Om det nu är mej du menar så låtsas jag inte glömma nån alls. Att det finns "kristna" som missbrukar/-förstår kristet tänkande eller tom använder det för egna syften hindrar inte alls att budskapet är fantastiskt i originalskick men man har nog ingen chans att ta till sig det utan förstahandskont(r)akt. Man får färska begrepp och blir "pånyttfödd". Inte ens teodiceéproblemet är helt omöjligt; Det finns så mkt ont i världen därför att Gud är just god och därför per definition ger människan en (alltför, kan vi tycka) fri vilja, åtminstone till att tacka ja eller nej. Som kollektiv varelse betraktad tackar människan nej mest hela tiden till att leva i beroende av Gud och alltså ödmjuka sig lite för den goda sakens skull. Högmodet är grundfelet med oss, buggen i mjukvaran, systemfelet och många är faktiskt ilskna på Gud fast dom inte ens ger honom rätt att existera i sitt eget universum - som om dom kunde avgöra det! Man intalar sig att man håller sig till vetenskapen, period! Men ingen av oss gör de facto detta! Vi längtar efter att bli bekräftade, vi litar på elektricitetens (resp.) gravitationens) egenskaper fast vi inte alls kan förklara den i grunden. Om vi blir förälder mjuknar temporärt vårt hjärta och lite av naturens och alltså Guds under får för ett kort tag ett litet fotfäste på våra inre, halkiga vägar innan vi generat skakar av oss dessa "omogna" föreställningar. Trots att Platon levde utan kristen-/judendomens premisser hade han insikten om vår utsatthet i fråga om åskådningen av vår egen existens; skuggorna från ljuset i grottöppningen är en träffande bild av det. Tron på och sällskapet av Jesus tar bort den existensiella ensamheten och nattens mardrömmar som följd av den och är alltså att djupt rekommendera! Om jag bara kunde begripa motståndet mot denna livsinriktning? Vad är alternativet? Platon och grabbarna hade ju inte nåt i närheten att erbjuda trots sina väsentliga, grundläggande insikter. Mvh | |
| bj-olle | 2010-03-06 03:14 | |
| jag skulle bara göra ett jonas hallberg-skämt. men du tar upp några rätt intressanta saker, hör av mig imorrn. | |
| kajix | 2010-03-06 03:48 | |
 | utan ondska skulle godheten dö värmedöden en gud, god, ond eller menlös, motbevisas på annat sätt | |
| krill_master - Ej medlem längre | 2010-03-06 09:47 | |
| jag tackar grekerna för min fetaost och satziki, antar att de som började göra dessa var gamla........... | |
| bj-olle | 2010-03-07 00:25 | |
| nu r det förvisso nästa dag. men nu har jag glömt vad jag skulle fråga om. tar en cig och sen läser jag om inlägget. klara, färdiga... | |
| bj-olle | 2010-03-07 01:00 | |
| okej sigson, det är kanske inte rätt tråd, men jag tycker det här är ganska spännande, så vi kan väl samtala lite? det finns några saker i det du skrev ovan här, som jag kom att fundera lite kring: "man har nog ingen chans att ta till sig det utan förstahandskont(r)akt." det där tycker jag lät lite orättvist. att säga att man inte förstår förrns man jakat gör det ju omöjligt att ha en balanserad diskussion. men jag tror jag förstår vad du menar, och visst kan det väl vara så. "Det finns så mkt ont i världen därför att Gud är just god och därför per definition ger människan en (alltför, kan vi tycka) fri vilja, åtminstone till att tacka ja eller nej." läs: ivans samtal med aljosja i bröderna karamasov. det är en väldigt intressant kommetar till det där. sen är den fria viljan en av de mest svårforcerade föresatserna i den kristna tron för mig. i synnerhet i jämförelse med frälsningen och domen. om vi får fri vilja att göra som vi vill, men blir bestraffade om vi inte ändå gör som gud vill, är då viljan särskilt fri? vilket syfte tjänar korsfästelsen om det ändå är en moralisk relativism som helt omringar den? om jag erbjuder dig valet mellan äpple och päron skulle jag inte säga att valet är fritt, eftersom det inte finns någon möjlighet att välja banan. du förstår vartåt jag vill komma. i den fria viljans förlängning möts domen och historien om den förlorade sonen. ja, och så vidare med den saken. "Man intalar sig att man håller sig till vetenskapen, period! Men ingen av oss gör de facto detta! Vi längtar efter att bli bekräftade, vi litar på elektricitetens (resp.) gravitationens) egenskaper fast vi inte alls kan förklara den i grunden" EXAKT samma argument stötte jag på i london när två amerikanska kreationister stod på små stegar i speakers corner. bara så att du vet, tänkte jag. skillnaden annars, är att vetenskapen ger resultat inför oss. vi kanske gemene man kan svara på exakt hur man gör när man klyver atomer, men elektriciteten finns där, lamporna lyser, och det är människor som gjort dem. einsteins gravitationsteori är nog ännu svårare att förstå sig på, men med beräkningar av den, får vi upp satteliter i omlopp och promenerar på månen, så den ger också resultat vi kan lite på. så jämförelsen är inte helt perfekt, tycker jag. filosofiskt sett har den en poäng, visst, men inte särskilt länge. "Tron på och sällskapet av Jesus tar bort den existensiella ensamheten och nattens mardrömmar som följd av den". för några dagar sen pratade jag med en katolsk klosterpräst som sa precis tvärt om. men det är ju trevligt för alla som kan sova gott på natten och inte tvivla på dagen. "Platon och grabbarna hade ju inte nåt i närheten att erbjuda trots sina väsentliga, grundläggande insikter." de där killarna var väl hyfsat religiösa de med, var de inte? ja det var bara det för nu. tacksam för svar, det här är trevligt. /O | |
