Spelrum
| Giraffen | 1 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 0 |
| Inloggade | 1 |
Mobilspel
| Pågående | 19 525 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Dyslekso | 2008-08-15 10:54 | |
 | Det här kanske är lite intressant. www.popularmechanics...19 452.html Att sitta i planets bakre del är tydligen statistiskt sett det bästa valet. | |
| uisge beatha - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:03 | |
 | Ganska intressant - kan man således sätta sig i famnen på ngn som sitter längre bak, ifall man själv inte fått guldplatsen tilldelad, tro? Jag har annars tänkt fråga jättesnällt om jag får ta med ett pyttelitet handeldvapen i handbagaget - så jag kan skjuta mig själv om det känns som att det håller på att gå på tok. Det hade varit det absolut bästa för mig. Men jag är samtidigt lite tveksam till hur säkerhetspersonalen ställer sig till dylika spörsmål från resenärerna - särskilt som jag sist fick kasta en nagelfil. | |
| munsterfrass | 2008-08-15 11:12 | |
 | Jag var också fett flygrädd , under många år flög jag inte alls .. men har sedan 5-6 år succesivt börjat våga och numera tycker jag tom att det är litelite behagligt .. men bara lite :) .. jag tror inte det finns ett knep som hjälper alla flygrädda att bli mindre flygrädda .. men prova att prata med gatepersonalen som kanske kan kolla om du kan gå ner i cockpit och prata med piloterna en stund innan alla andra går ombord .. det kan vara lugnande och lite avdramatiserande .. sedan kan man ju alltid ta en milt lugnande tablett innan flygningen , inte så man känner sig drogad , bara så det blir lite svårare för paniken att titta fram :) .. massa lycka till !!! | |
| Dyslekso | 2008-08-15 11:12 | |
| Bra idé. När det är lite turbulens borde de släppa ner pistoler i snören istället för syrgasmasker. Innan start är det också viktigt att flygvärdinnorna ger en presentation av hur pistolerna används. | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:16 | |
| Senast jag flög slog katastroftankarna till med full kraft, så min vän tvingades ringa på flygvärdinnorna och be om ett glas vin till mig - långt innan försäljningen satt igång... Det hjälpte något. Förutom det tipset, råder jag dig att inte åka om natten, och att sitta långt bort från vingar/motorer. Inget är så stressande som att höra varje liten (oroväckande) skiftning i motorljudet. Har kroppen väl bestämt sig för att fara hotar så hjälper inget förnuft i världen. | |
| munsterfrass | 2008-08-15 11:18 | |
| och vill du dö om någon skulle hända behövs ju ingen pistol :) medicin kan du ta med dig genom säk.kontrollen .. och det är väl bara att lägga ner en kapsel cyankalium bland huvudvärkstabletterna isf:) | |
| uisge beatha - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:19 | |
| *skrattar* vilket är väldigt skönt! Dyslexo kanske kan följa med? :D Tabletter har jag också tänkt på...whisky i inte helt oansenliga mängder har jag provat. Men jag är en sådan där urtråkig figur som tycker det känns fel med sinnesförändrande substanser inför utmaningar...inte för att det inte hjälper - bara för att det känns fel. Pistol är bäst! Jag måste spinna vidare på det temat och be dem skriva in i säkerhetsmanualen - att man alltid ska se till att skjuta andra innan sig själv - som med maskerna. | |
| uisge beatha - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:20 | |
| Ah, grejen är den att jag är inte så speciellt rädd för döden - den verkar ok. Det är sättet att dö på jag ställer mig tveksam till. | |
| Bror Gnu - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:21 | |
| Så, nu har alla fått sagt sin mening, nu kommer jag med facit: Fröken Beatha, en ofelbar metod för att bli av med en rädsla är att ersätta den med en ännu större. Nästa gång du flyger tar du med dig en extremt instabil hemmagjord bomb byggd på bensin, nitroglycerin, krut och lite annat smått och gott. Under flygresan sitter du och vaggar bomben i famnen och kommer få små lyckoilningar i kroppen och skicka en vänligt sinnad tanke till mig. Du förstår hjärnan är så sinnrikt konstruerad att den helt kommer glömma flyget till förmån för bomben. Tråden kan stängas. =) | |
| Dyslekso | 2008-08-15 11:25 | |
| ub: hehe...det blir värsta Tarantino-scenariot däruppe, 250 pers som står med pistoler mot varandras huvuden och vrålar "Drop the gun! Drop the gun!". | |
| Pottränad - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:25 | |
| Åh, tack Dennis. Det har jag aldrig tänkt på ;) | |
| uisge beatha - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:26 | |
| Jag tror en ännu bättre idé, om det handlar om ersättning av rädsla - är att sätta sig längst fram i planet mellan Gnu och dyslexo. För att krångla till min rädsla ännu mer, så känns faktiskt inte en bomb som detonerar planet så läskig som att störta vid sina sinnens fulla bruk. Rädslan handlar egentligen om rädslan för rädslan man skulle känna innan man slår till marken. Kanske inte den vanligaste formen när det gäller flygfobi - men så är det för mig, varför pistol fortfarande skulle vara tryggast. | |
| uisge beatha - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:29 | |
| "And Mr. .45 here, he's the shepherd protecting my righteous ass in the valley of darkness" | |
| Dyslekso | 2008-08-15 11:30 | |
| Mr Samuel Jackson har väl viss erfarenhet av filmer där fobiersättning förekommer?:) | |
| Pottränad - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:32 | |
| "Rädslan handlar egentligen om rädslan för rädslan man skulle känna innan man slår till marken." Jag säger det igen; Exakt så känner jag också, Beatha. | |
| uisge beatha - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:33 | |
| :D på ngt perverterat viss kändes det skönt, Pottan. | |
| Pottränad - Ej medlem längre | 2008-08-15 11:35 | |
| Haha :) | |
| olgaviktoria | 2008-08-15 11:51 | |
 | Jag ringer alltid och säger hejdå till alla nära och kära innan jag flyger iväg. Då gör det inget om planet störtar och jag dör. | |
| vulcan | 2008-08-15 11:56 | |
 | Jag är lite inne på att det kan handla om att mentalt lära sig att hantera den kontrollförlust som du talar om i något av de inledande inläggen. Min pappa var en tämligen nervig person på många plan som kunde jaga upp sig nåt otroligt för triviala skitsaker - vilket i sin tur kunde höja MITT blodtryck med åtskilliga enheter. En incheckning på ett hotell där något var lite oklart i papperen kunde lätt bli en smärre scen om man inte tryckte ner pappa i en fåtölj och bad honom hålla käften. Samme pappa var emellertid lugn som en filbunke när han flög. Inget bekom honom. En gång på en av hans många tjänsteresor i Sverige fick han och de andra passagerarna strax efter start höra att de måste vända om och nödlanda - landningsställen strejkade och gick inte att fälla ut! Hur var stämningen i planet, undrade jag? Tämligen uppjagad naturligtvis, sa pappa. Och du själv då? Vadå, svarade pappa. Jag var lugn, för vad fanns det som JAG kunde göra åt saken? Incidenten slutade med ett nytt rop från piloten - indikatorn för fel hade slocknat och planet vände igen och flög till sin utvalda destination där det kom ner på marken lyckligt och väl. Men det är inte poängen naturligtvis. Poängen var att min pappa hanterade såväl denna situation som en del andra större grejer han råkade ut för med ett filosofiskt lugn som grundade sig i det faktum att det man inte kan påverka själv är det heller ingen idé att jaga upp sig för. Det var bara när han kände att hans egna handlingar hade betydelse för utgången av ett förlopp som han blev nervös och stirrig. Kanske ligger nyckeln för oss andra som har svårt att koppla av på flygplan i detta: Vi borde söka efter en medveten strategi där vi lägger av oss vår känsla av att vi sitter vid rodret till vårt eget liv varje gång vi kliver in i flygplanet. Accepterar vi det och samtidigt i bakhuvudet behåller kunskapen om hur otroligt liten risken för en krasch är och att sånt som att lyssna till ändringar i motorljudet bara är fånigt eftersom motorerna går på separata system och att en krånglande motor inte tar bort planets flygförmåga - ja då kanske flygandet går lite lättare. Visst skulle det vara läskigt OM det mot förmodan hände något. Men ångest inför ett nära förestående slut på livet kommer nästan allihop av oss bli tvungna att känna ändå under kortare eller längre tid - så varför oroa sig så förskräckligt för ett par eventuella minuter av det i en flygplansfåtölj? | |
| vulcan | 2008-08-15 11:57 | |
| ... detta sagt så gör jag alltid samma reflektion när jag kommer ner på marken i ett stycke igen: "Jag dog inte den här gången heller" :-) | |
