Spelrum
| Giraffen | 2 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 2 |
| Inloggade | 4 |
Mobilspel
| Pågående | 19 234 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| jejeje - Ej medlem längre | 2010-05-31 00:01 | |
 | Instämmer med Svante. Och jag får verkligen huvudvärk av Egenskap som ska be alla dra åt helvete jämt. H U V U D V Ä R K! | |
| SiriusMusta - Ej medlem längre | 2010-05-31 00:04 | |
| instämmer med svante. lämna hunden hemma, det är deras hem och måste respekteras. | |
| Egenskap - Ej medlem längre | 2010-05-31 00:06 | |
| jejeje: Dra åt helvete. | |
| jejeje - Ej medlem längre | 2010-05-31 00:07 | |
| *huvudet har exploderat* | |
| SiriusMusta - Ej medlem längre | 2010-05-31 00:11 | |
| Vilka fula inlägg det finns här. | |
| Minta | 2010-05-31 00:26 | |
 | Jag håller med Satyra. Relationen du beskriver gör mig beklämd, om man har en bra relation får man ta med sin hund det är jag säker på, du har ju till och med erbjudit dig att ha hunden i en lina utomhus. Inte ens dina barn är välkomna. Du måste ju inte bryta dramatiskt med dem, men du ska nog sluta hoppas på en förbättring/föränding och tänka på dig själv istället. | |
| apbur | 2010-05-31 00:32 | |
| Jag tycker det är lite ogenomtänkt att tolka problemet som att det bara handlar om att respektera föräldrarnas regel om ett hundfritt hem. Man ställer inte upp onödiga regler som inte kan motiveras för människor man har ett hjärta för, som sina familj och sina barn. Där har vi problemet, kylan i relationen, inte huruvida man ska lämna jycken hemma eller inte. | |
| apbur | 2010-05-31 00:33 | |
| Nu kände jag mig som ett eko. | |
| Sweetlime | 2010-05-31 00:48 | |
| Nej vet du vad. Föräldrar som får sina barn att gråta är väl inget att ha? Nu vet jag ju inte bakgrunden, men inte verkar det som om du ska slösa din tid på dem i onödan. Håll dig till deras regler, men sätt upp andra för dig själv: Umgås med människor som gör dig stark och glad. | |
| le-lou | 2010-05-31 00:53 | |
 | Jag skulle acceptera det. Det är inte alla som varken gillar hundar eller som vill ha djur/hund i sina hem. Varför ska du gasta om det? Nej ett hund är inget barn. Suck. | |
| Svante87 | 2010-05-31 00:56 | |
 | Frågan som gällde från första inlägget gällde hunden som inte var välkommen. Sedan har mer information kommit om den personliga relationen med föräldrarna, men den hör inte hemma med frågan om hunden. Så här är 2 frågor att besvara och får behandlas var för sig. | |
| malman | 2010-05-31 00:56 | |
 | min mamma säger att jag inte får ta med mig hunden när jag kommer för att katterna känner sig osäkra och otrygga av hundar. och hon tycker att de ska kunna vara trygga i sitt eget hem, jag respekterar detta och tycker det är självklart att man ska göra det med. en hund klarar sig bra hemma några timmar (bör ju inte vara hemma sj längre an 3) | |
| micro113 | 2010-05-31 01:11 | |
| Bianca_79 När det gäller hunden är det bara att acceptera deras önskemål/krav, alla gillar inte att ha andras djur runt sig helt enkelt. Jag tycker dock att det låter som om du har ett mycket djupare problem som du borde adressera. När det gäller dig och barn så måste ju situationen förändras annars skulle jag nog säga upp kontakten om jag var som du, hellre ingen kontakt än en kontakt som bara får en att må dåligt. Din hund behöver de inte acceptera men dig och dina barn måste de både acceptera och respektera om det ska vara någon nytta med kontakt. | |
| vindsus86 | 2010-05-31 03:09 | |
 | Jag tycker det är konstigt att, trots att dina barn inte är välkomna till dina föräldrar och att du inte känner dig välkommen heller, så väljer du att skapa en tråd där du undrar vad folk tycker om att din hund inte är välkommen... (!!!) | |
| kolbjörn | 2010-05-31 03:44 | |
| skulle inte reagera. sånt där får man härleda till varians och matematiska anomalier. | |
| hallonblåbär | 2010-05-31 07:23 | |
| Jag kan förstå ifall man inte vill ha in en hund i sitt hem..tycker att det är skitjobbigt när man har släkt och vänner som ska ha med sina hundar när dom ska hälsa på. Tycker att det är nonchalant av djurets ägare att bara anta att det är ok att ta med hunden in i hemmet,hundar hårar ju i regel ganska så friskt. En hund dör ju inte av att vara ensam ett par timmar.. Och är det djur i hemmet som man ska till så måste man ju tänka på att det är deras trygghet man kommer och rör till. Har själv haft hund men kunde hon inte följa med så fick hon stanna hemma, vet man om att det blir längre så får man fixa hundvakt eller stanna hemma. Sen kan jag tycka att det är löjligt du är beredd att ta dit din hund medans dina barn inte är välkomna där. Det snurrar lite i mitt huvud kan jag ärligt säga. | |
| Gautama | 2010-05-31 09:22 | |
 | "Jag tycker det är konstigt att, trots att dina barn inte är välkomna till dina föräldrar och att du inte känner dig välkommen heller, så väljer du att skapa en tråd där du undrar vad folk tycker om att din hund inte är välkommen... (!!!)" Varför så gnällig jämt vindsus? Tänk ett steg längre så kanske du förstår att det bottnar i annat hos TS men just nu är det detta med hunden som är det som är centralpunkten. Till TS vill jag säga att jag tror som flera andra här att problemet du upplever bottnar i något helt annat än hunden. Hade du haft en varm och nära relation till dina föräldrar så hade du inte reagerat över detta med hunden som egentligen är ett litet problem. Fundera på vad din relation med dina föräldrar ger dej, är det bara ångest och smärta så skulle jag bryta med dom. Ingen människa som bara tar energi istället för att ge energi är värd att finnas i ens tillvaro. Spelar ingen roll om det är blodsband eller inte. | |
| Tommy 1979 | 2010-05-31 09:52 | |
 | Det där låter förfärligt jobbigt vännen! Har egentligen inte så många råd att ge förutom att jag tror att du förmodligen skulle må bättre att inse att dina föräldrar är som de är och att de inte kommer att ändra sig, än att hoppas på en förändring som inte kommer att ske. Om det är något jag är övertygad om här i livet så är det att du aldrig kan ändra på någon annan människa, bara dig själv. Vad du måste komma ihåg är att det inte är dig det är fel på, utan dem. Som förälder har man banne mig en skyldighet att älska dina barn! Hur är det med dina svärföräldrar (förutsatt att du och dina barns far håller ihop)? Kanske ni kan umgås med dem i stället? | |
| Bianca_79 | 2010-05-31 20:11 | |
| Tack för alla svar och kloka råd. Barnens pappas släkt bor flera timmar bort så det är inget alternativ. Inte så ofta iaf. Tyvärr!! MEN, de tycker om hund och älskar mina småttingar!!! Och ja som endel skriver så är nog inte hundproblemet det största problemet i min relation med mina föräldrar. Det är ju annat. Barnen får komma dit om jag är med. Inte annars. Och dom bryr sig inte om dom heller nämnvärt när vi väl är där. Barnen har blivit väldigt mammiga, på gott och ont. Jag känner sån glädje över mina barn och kan inte förstå hur ens föräldrar kan bete sig såhär mot sin ena dotter och deras första barnbarn. Jag kommer ta lärdom av deras misstag och göra allt annorlunda för mina barn och barnbarn. Kan tyvärr aldrig sluta hoppas på att dom ska ta emot en med öppna armar, krama om mig och barnen och bara älska oss. (och acceptera hunden, inte se den som ett monster) För det kommer jag göra med mina barn o barnbarn. Och jag kommer acceptera vilka husdjur dom än skaffar sig. | |
| Bianca_79 | 2010-05-31 20:12 | |
| Jag är medveten om att jag är blåögd o naiv angående att jag inte kan ge upp hoppet om att dom kommer ändra attityd. | |
