Spelrum
| Giraffen | 23 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 1 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 18 |
| Inloggade | 42 |
Mobilspel
| Pågående | 19 431 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| inteenchans - Ej medlem längre | 2011-09-10 17:53 | |
 | Jag tycker inte att jag resonerar knasigt, man kan väl vackla i sin repekt till någon om denne gör handlingar som man inte finner ok, men jag behöver väl inte tappa respekten fullt ut efterdsom jag tycker han eller hon är mer människa än den handlingen som gjordes. Sen menar jag inte att min elev inte förlorade respekten, för jag tror honom när han säger det, men min fråga var ju om man på nåt sätt kan återfå respekten där den en gång gått förlorad? | |
| crooked rain - Ej medlem längre | 2011-09-10 18:42 | |
| Jag har inte heller sagt att ditt resonemang (16.55) är knasigt, jag förstår bara inte hur det är relevant i relation till din första fråga (om nu A faktiskt förlorat all respekt för B). Tycker det har med med generellt människovärde att göra än med en specifik persons respekt för en annan. Men om jag håller mig till ursprungsfrågan; För mig är respekt mycket större och mer fundamentalt än att gilla någon. Jag kan respektera någon utan att gilla den, men inte gilla någon jag inte respekterar. Alltså krävs det mer för att man ska förlora min respekt än vad det krävs för att jag ska sluta gilla någon. Något i stil med vad person B gjorde. Efter något sånt har jag svårt att se hur jag skulle återfå respekt för den personen. Men det finns säkert andra som kan. | |
| apbur | 2011-09-10 19:19 | |
 | "Håller dock fullständigt med om att en person och dennes handlingar är skilda från varandra" Det här förstår jag inte alls. Vi bedömer människor utifrån deras handlingar och hur de beter sig. Om jag tycker om någon som människa så är det för att jag uppskattar den personens handlingar, förhållningssätt och beteende i allmänhet. Det är väl på det sättet vi avslöjar vår personlighet och hur jag är som person har helt och hållet med detta att göra. Det går alltså inte att skilja handling och person åt. Vi gör inte det. När vi tror att vi fördömer en handling men inte personen så är det för att den personen visat sig ha andra kvaliteter som väger upp eller så är personen för oss så betydelselös att vi inte ens är motiverade att döma personen i fråga. | |
| Saldina | 2011-09-10 19:34 | |
| Vad gäller respekt kan jag tycka att människan och hennes handlingar är två skilda saker. Jag kan respektera en människa, men inte respektera hennes handlingar. Och jag kan respektera någon utan att tycka om denne eller vilja ha den i mitt liv. Jag kan respektera honom/henne bara för att han/hon är människa precis som jag, och att min världsbild och mina värderingar är mina och inte någon absolut sanning, hans/hennes värld kanske ser helt annorlunda ut. Dessutom tenderar relationer mellan människor att vara komplexa, så jag kan tänka mig att om en människa är en inte så sympatisk person i en relation är det inte allt han/hon är. Han/hon kan ha andra roller med andra människor. Sedan vill jag också gärna tro på att människor kan utvecklas. Men för att vilja ha en människa som betett sig så i mitt liv, och tycka om honom/henne, och lita på honom/henne, skulle det krävas att han/hon visade för mig att han/hon har växt som människa och att jag också kunde tro på att han/hon inte skulle bete sig likadant om en liknande situation uppstod igen. | |
| crooked rain - Ej medlem längre | 2011-09-10 20:40 | |
| "Jag kan respektera honom/henne bara för att han/hon är människa precis som jag." Det känns som att du blandar ihop respekt för en individ med erkännandet av ngt slags intrinsikalt människovärde. Eller menar du på allvar att ingen någonsin kan förlora din respekt? | |
| Saldina | 2011-09-10 21:01 | |
| Om någon skulle kunna förlora min respekt skulle det innebära att det fanns människor som jag inte respekterar, och det skulle jag nog inte säga att det gör. Det finns människor som jag inte tycker om, inte vill ha i mitt liv, och som gjort mig illa, och vars handlingar jag inte respekterar. Men det finns inte någon av dem som inte har någon enda bra sida, något som jag kan se är fint eller positivt. Och för det kan jag respektera dem. Men det är väl en definitionsfråga antar jag. | |
| Ben_Dable | 2011-09-10 21:34 | |
| Jag tror att man kan återfå någons respekt efter en sån här grej, men det krävs att man ärligt ber om ursäkt och bevisar att man ändrat på sig. Framför allt att man står för det man gjort. Tror dock att det beror på grovheten i de misstag man gjort, misshandel är ju ganska allvarligt. Dessutom tror jag att det måste gå lång tid under vilken man visar att man ändrats, dvs inte bara vara annorlunda under en vecka eller två, utan kanske fem år, eller till och med tio. | |
| promenad - Ej medlem längre | 2011-09-10 21:55 | |
| lyssna på ben | |
| Slocum | 2011-09-10 21:58 | |
| Jag fattar inget som vanligt? Någon har en syster som gillar riktiga män. En syster som vill bli dominerad och behandlad som kvinna. Hon skaffar en pojkvän som kanske inte är speciellt manllig och våldsam. Han lär sog efter ett tag vad objektet vill ha. Han ger henne det. Då känner han inte respekt för pojkvännen? Hallå? Vad har jag missat? Är det inte så att han inte egentligen har tapapt respekten för flickvännen som vill bli slagen och förnedrad men eftersom dom har en släktrelationen så projicerar han det hela på pojkvännen? Vad har han gjort för fel? Herregud, släpp sargen och kom in i matchen. Din syster kommer att välja pojkvän efter pojkvän som ger henne vad hon vill ha. Skall du inte känna respekt för dessa för att dom levererar enligt önskemål? | |
| inteenchans - Ej medlem längre | 2011-09-10 22:09 | |
| Om du försökte vara lustig i ditt inlägg, Slocum, så misslyckades du. Å det grövsta. | |
| Saldina | 2011-09-10 22:19 | |
| Ja det var ett väldigt obehagligt inlägg. | |
| Slocum | 2011-09-10 22:31 | |
| Då var näthatarna igång. Inga argument, bara ett konstaterade. Obehaglig och ett försök att vara olustig. Jag är en obehaglig människa och därmed tenderar mina inlägg att vara obehagliga. Därmot har jag aldrig fel (finns ett få undantag). Vem är det han egentligen inte respekterar? Ställ er den frågan och fundera på det när ni skall lägga er. Bortse från ert näthat och ta frågan seriöst. Han har fått reda p åatt han syster som han antagligen önskar vill bli förnedrad. Raka motsatsen till vad han har gett henne Hur skall han hantera detta? Grundläggande skyddsmekanism. Anklaga och projicera för en förlorade respekten på leverantören. Klassiskt. | |
| Slocum | 2011-09-10 22:32 | |
| Ber om ursäkt för alla stavfel i förra inlägget. Blev lite upprörd över nätahatarna. | |
| Tjattefackap | 2011-09-10 22:42 | |
| Vad vore internet utan troll... | |
| inteenchans - Ej medlem längre | 2011-09-10 22:43 | |
| Jag hatar inte, konstaterade bara att ditt inlägg var osmakligt. Sen får du uppfatta det hur du vill. | |
| Slocum | 2011-09-10 22:47 | |
| Då var nästa form av nätets analvårtor igång. Trollanklagarna. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om dessa men eftersom dom ligger lågt i näringskedjan så avviker jag. Konceptet frå deras sida är - Jag fattar inget alltså anklagar jag vederbörande för att var troll. Jag delar inte värderingarna- alltså anklagar jag vederbörande för att var troll. Wow. Gud vad imponerad jag är. | |
| Slocum | 2011-09-10 22:51 | |
| -----Jag hatar inte, konstaterade bara att ditt inlägg var osmakligt. Sen får du uppfatta det hur du vill.----- Men du kunde inte verbalisera vad som var osmakligt. Mitt nick, antalet inlägg, meningsbyggnadsfel, stavfel, logiska luckor, tidpunkten. Bara ett konstaterande att det var osmakligt. Ytterst givande! | |
| inteenchans - Ej medlem längre | 2011-09-10 22:55 | |
| Bryr mig inte om på vilket sätt du skriver, jag tyckte att ditt innehåll var osmakligt. Tror nog att mitt inlägg uppfattades så av de som läste det, dock då inte av dig. | |
| Slocum | 2011-09-10 23:07 | |
| Så innehåller var osmakligt dvs sanningen? Jag håller med dig. Nästan allt här i livet är osmakligt. Men nu börjar vi avlägsna oss från ämnet. Låter som en helt ny tråd annars. "Iteenchans tycker att livet är osmakligt - Håller ni med?" Så åter till trådämnet. Låt oss först utreda vilket repsekt vi avser i tråden? Är det den nya formen av respekt dvs ett våldsövertag/rädsla? Eller den gamla formen av respekt? | |
| Captain76 | 2011-09-10 23:42 | |
| Det är ett rysligt känsligt ämne. Men jag tror jag hajar vad Slocum menar. Och det ligger nåt i det, även om jag tycker ordvalet "vill ha" är både missvisande och provocerande. En del människor har en tendens till att göra destruktiva livsval. Vad det beror på varierar. En vanlig form av detta är vad som ibland kallas relationsmissbruk. Det leder ofta till verbala och fysiska misshandelssituationer, men utan att den lidande parten ger upp relationen, utan istället klamrar sig fast vid den. Det betyder inte att personen i fråga VILL HA den typen av relation, utan att det är vad han /hon lätt dras till. (Jämför med vilket beroende som helstt. Man vill ha kicken, spänningen, ruset osv - men inte konsekvensen utav det. Det här kan ju låta rubbat om man talar om relationer som missbruk, men den spännande, "farlige", äventyrkige eller mystiske mannen/kvinnan utövar en enorm dragningskraft på en del individer. Dock är det få som är beredda på konsekvensen. Tvärtom är det många som vill "rädda" den andre från ett "dåligt liv", t.ex. fängelsekunder och liknande). Det utgör dock ingen som helst ursäkt för den som missbrukar sitt övertag och misshandlar, vare sig det är verbalt eller fysiskt. Dessvärre har de karaktärerna ofta en otrolig förmåga att finna sina "offer". Så frågan om broderns tappade respekt och vem den gäller är inte utan betydelse i sammanhanget om ni frågar mig. Sen tror jag att med tillräckligt mycket bakgrundskunskap om varje individ, vare sig man uppskattar eller avskyr dennes handlingssätt, så kan man ha förståellse för personen. Det betyder inte att man hyser sympati för den personen, eller ens att man gillar den eller vil ha nåt umgänge. Men det är en medmänniska. Och jag tror väldigt få utav våra medmänniskor är i grunden "onda". Så frågan hamnar lätt i semantikens utkanter om man inte från början definierar vad man menar med "respekt", precis som Slocum nämnde. | |
