Spelrum
| Giraffen | 3 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 1 |
| Inloggade | 4 |
Mobilspel
| Pågående | 19 302 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Minta | 2014-05-12 23:51 | |
 | Jag gråter gärna till Efterlyst och liknande, om jag ser lidande barn eller djur på tv eller andra lidande människor, jag kan bara inte gråta offentligt. | |
| spelteori - Ej medlem längre | 2014-05-12 23:56 | |
 | Men varför ska man kunna gråta "offentligt"? Skulle aldrig vilja göra det själv och upplever det som extremt obehagligt när andra gör det. | |
| apbur | 2014-05-12 23:57 | |
| Lady, precis, det har fått vara min strategi hittills, att jag helt enkelt talar om att jag gråter lätt och att det inte behöver göras en stor affär av det. Men det är en väldig påfrestning att känna att gråten kommer, att det kommer uppstå en jobbig situation som jag själv måste hantera. Därför vill jag kunna hantera det innan, alltså kunna mota bort gråten en liten stund. Det handlar alltså inte om att jag skäms för att jag är sentimental men i vissa lägen så passar det helt enkelt bättre att kunna behärska sig. Precis som vi skapar strategier för att hantera ilska. Jag kan bli vansinnig och kokar inombords men det syns inte på mig. På samma vis vill jag kunna hantera tårarna men det är som tourettes (tror jag), kan inte stoppa det. Situationer där det kan vara opassande är när någon annan behöver stöd men där jag börjar gråta och fokus förflyttas till mig, något jag inte alls vill. Även i situationer där jag faktiskt inte vill ha de andra personernas engagemang i mitt känsloliv utan känner att jag kan hantera det hela själv. Jag vill inte ses som hjälpbehövande bara för att det rinner tårar. | |
| apbur | 2014-05-13 00:03 | |
| På nåt sätt så hör det väl till vuxenblivandet att kunna hantera sina kroppsvätskor och styra kroppens nycker. De flesta upplever det ju inte som helt oproblematiskt att gråta offentligt. Inte jag heller. Kan inte lasta över på alla andra att de ska förhålla sig helt bekymmerslösa kring mitt gråtande. Lite som ett svar på spelteoris inlägg. | |
| LadySol - Ej medlem längre | 2014-05-13 00:24 | |
| Då förstår jag. Men nej. Vi kommer nog aldrig att till fullo att kunna hantera sådant. Däremot finns det ju som du säger strategier för att göra det mer eller mindre bra. En metod jag tog och tar till för att inte visa med en min vad jag tänker eller känner är att jag helt enkelt tänker på något helt annat. Kopplar bort tankeverksamheten som rör det 'känsliga'. Om jag skulle låta bli att gråta (mest som barn och ungdom) gjorde en parodi av det hela inne i skallen. Om det var en fysisk anledning som gjort mig gråtfärdig kunde jag knyta handen hårt och köra in naglarna i handflatan. Inte att rekommendera, förresten. Det gör rätt ont. Det är lite svårt att förklara, men jag hoppas att du fått en aning om vad jag menar...? | |
| spelteori - Ej medlem längre | 2014-05-13 00:26 | |
| Förstår, tänkte mest på Mintas inlägg om att oförmåga att gråta offentligt skulle vara en defekt. Att kunna kontrollera sina känslor är inte nödvändigtvis detsamma som att undertrycka dem, ett visst mått av behärskning är ju inte direkt skadligt om man säger så. Det gäller i allra högsta grad om man (som du nämner) gråter "å ngn annans vägnar", inte alltid så lämpligt ju. Tror det bästa då är att fokusera på sin roll och påminna sig själv om att gråtandet faktiskt kan störa eller göra situationen värre för den andre. I värsta fall, ta en breather och drick lite vatten om möjligt. Annars typ... nyp dig i låret och kör igenom gångertabellen? | |
| Minta | 2014-05-13 00:32 | |
| Jag har tyckt eller trott att det vore bra att kunna visa tårar för omgivningen, har till och med känt människor som tyckt att det varit ett bra karaktärsdrag att gråta inför andra. Därav mina tankar om defekt. Jag trodde verkligen att jag hade det. | |
| spelteori - Ej medlem längre | 2014-05-13 00:35 | |
| Oj, märkligt karaktärsdrag att uppskatta tycker jag. Finns ju andra sätt att visa empati än genom att gråta. | |
| KingKong | 2014-05-14 08:48 | |
 | "Att som vuxen person gråta gör andra människor besvärade och jag hade önskat att jag kunde hantera det här bättre och inte börja böla i olämpliga situationer där folk känner att de plötsligt måste ta hand om mig." Jag har ingenting att tillföra diskussionen, jag vill bara uttrycka mitt missnöje mot såna personer som TS beskriver. Hemska jävlar! Barn KANSKE behöver tröstas när de gråter, inte vuxna. | |
| Bitte - Administratör | 2014-05-14 09:11 | |
| Även den som tror sig vara tuff och stark kan hamna i situationer där personen behöver tröstas . Livet kan vara jobbigt , saker kan som att man drabbas av förlust av nära anhörig . Bitte | |
| KingKong | 2014-05-14 09:21 | |
| Tuff och stark har absolut ingenting med det jag skrev att göra. Jag vill inte ha människor omkring mig när jag är svag och gråter. Såna tröstare gör det ändå pga sitt eget jävla ego. Jag hatar er. | |
| diffdiff | 2014-05-14 10:22 | |
 | Alltid haft lätt till gråt. Dock aldrig upplevt det som besvärande. | |
