Spelrum
| Giraffen | 25 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 20 |
| Inloggade | 45 |
Mobilspel
| Pågående | 19 976 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| sakoline | 2008-01-15 13:48 | |
 | Är 6500:- mer i lön det enda en akademiker får när han pluggat på univsersitet? Glöm inte att dra av för studielånen också... Men - mer frihet att välja det han vill, kanske mer inspirerande jobb och jobb där man får använda hjärnan och kreavitet till... bla bla :) och man kan bara jobba som biolog om man utbildat sig inom biologi. | |
| YamahaJet | 2008-01-15 14:32 | |
 | Jag drar inte av för studielånen eftersom en student erhåller studie- och bostadsbidrag under studietiden, vilket vi isåfall hade tvingats tillräkna studenten som inkomst. Eftersom de sammanlagda bidragen inte landar alltför långt från studieskuldsättningen, så kvittar jag dem för enkelhetens skull mot varandra i kalkylen och räknar istället endast renodlad lön under de yrkesverksamma åren. Mamman: Det är förvisso beklagligt att man efter tre års högskolestudier landar på samma lönenivå som vilken nittonåring som helst, men innan man påbörjade utbildningen måste man ha känt till förhållanderna på arbetsmarknaden och yrkeslivet borde väl inte komma som nån större överraskning. Det är återigen marknadskrafterna som sätter lön och villkor, en utbildning kan gott vara tio år lång men om behörighetskraven liksom utbildningen inte ligger på en hög nivå tenderar det bli ett överskott av examinerade studenter med lönedumpningar som följd. | |
| mamman - Ej medlem längre | 2008-01-15 14:41 | |
 | Jepp, men här är det sån brist på sjuksöterskor att större delen av vår klass redan har fast jobb (tillsvidareanställning). Påskrivet och klart! Det värsta är att en sjuksköterska på mitt jobb har jobbat i 25 år och har 25000 i lön... Det är ju iofs utan OB, och de flesta har ju det inom landstinget. Och allt ska inte räknas i pengar! Man måste ha ett arbete man tycker om också!! | |
| sakoline | 2008-01-15 14:50 | |
| mamman: glöm inte bort hur många som blir utbrända inom vården och hur många frustrerade anställda det finns inom landstinget. Jag har läst åtskilliga ssk:or som vill bort från sitt yrke. för mycket ansvar, för lite tid, och för lite uppskattning i lönekuvertet. men det borde man ha vetat innan man söker sig dit, skulle jag tro, eftersom internet är öppet för alla. | |
| mamman - Ej medlem längre | 2008-01-15 14:53 | |
| Jepp! sakoline. Jag är ju sedan tidigare undersköterska, så jag tror att jag vet hur det är inom vården.... Så jag behöver nog inte internet för det... | |
| Peddape | 2008-01-15 15:00 | |
 | Kan nån förklara varför det är tre månaders "uppsägningstid" från facket? Det suger fett. | |
| YamahaJet | 2008-01-15 15:14 | |
| Det är inte bara brist på sjuksköterskor nu utan i princip på allt. Med avmattad konjunktur och försvunna jobb återgår fler människor till enklare arbeten kunskaps- och utbildningsmässigt. Av den anledningen har arbetarkåren historiskt sett inte lyckats höja sin lön nämnvärt mer än inflationen. Överambitiösa lönehöjningar där man försökt utnyttja den för stunden rådande arbetskraftbristen för att höja lönerna mer än vad som är möjligt med hänsyn till produktivitetsökning och tillväxt - något som i realiteten ofta tvingas fram av arbetstagarorganisationer - resulterar ändå endast i högre inflation vilket är precis vad som hänt nu, och konjunkturen mattas av. Min poäng är att det inte finns några genvägar i livet. Det råder stor brist även på budbilschaufförer som historiskt sett inte varit ett bristyrke, men för att säkra sin anställning på lång sikt men samtidigt kombinera god avkastning på sina uppoffringar krävs att man går den långa och hårda vägen. Läkar- och juristutbildning är i mina ögon lönsamma investeringar och yrken som inte är fullt lika känsliga för konjunktursvängningar. Vi andra som har svårare att konkurrera på arbetsmarknaden på grund av överetablering får njuta av de goda tiderna som råder, men när orderingången sjunker och vi åter slåss för att ens kunna arbeta så kommer förstås huvudvärken. | |
| myran_64 - Ej medlem längre | 2008-01-15 15:54 | |
| Varför suger det fett?? Varför ska du gå ur?? Det borde för övrigt vara 3 månader för att få använda sig av facket när man blir medlem också, allt för att folk inte ska gå med när dom får problem på arbetet eller med arbetsgivare och genast gå ur igen när problemet är löst. | |
| E Solu - Ej medlem längre | 2008-01-16 00:17 | |
| Jag skickar följande fråga till SCB för att få klarhet i statistiken, efter att ha tagit del av dina tankar YamahaJet (jag tror dock att även om man korrigerar så stämmer deras påstående): "Utbildningen påverkar individens lön positivt, d.v.s. en högre utbildning ger en högre lön", påstås det, och jag höll med om detta efter att ha tittat på grafen. Men vid närmare eftertanke har jag följande frågeställning som jag skulle vilja få klarhet i: Det tar faktiskt ett antal år att utbilda sig, och i allmänhet stiger inkomsten ju äldre man blir. Kan akademikernas sena debut på arbetsmarkanden till och med vara den huvudsakliga förklaringen till att deras snittlön är mycket högre? Hur står sig påståendet om man korrigerar statistiken för den dåliga inkomst som studenter ofta levt med under flera (studie)år? En person som började arbeta i 18-årsåldern har under flera år dragit ner snittlönen för lågutbildade. Men en students "inkomst" under samma period är ju ännu sämre. Räknas studentens frånvaro av inkomst under denna period som 0 kr, eller räknar man inkomsten negativt för de studenter som tar studielån, eller börjar man endast räkna med studenter i statistiken när de väl får anställning efter sina studier? Finns det möjlighet att förtydliga dessa detaljer, och kanske möjlighet att ta fram liknande grafer där man även kan se hur det skiljer sig för olika åldersgrupper? | |
| E Solu - Ej medlem längre | 2008-01-18 22:24 | |
| Här är några delar av svaret jag fick från SCB. Tummen upp för SCB som tar sig tid att besvara mail! :) [...] Utbildningspremien, dvs. skillnaden i lön med och utan utbildning, beror således bland annat på yrkesvalet och bärkraften i det företag man jobbar i. Utbildningspremien är också mycket varierande för olika utbildningsinriktningar. (Det finns en utredning om detta från SCB, som visar hur många år personer med olika utbildningsinriktningar måste arbeta för att få tillbaka kostnaden för utbildningen. Jag kan inte hitta den nu men jag tror att du kan få hjälp av XX, som jag tror var inblandad i utredningen.) För att komma åt problemet med de inkomstfria utbildningsåren brukar man således beräkna ”livslönen”, dvs. den sammanlagda löneinkomst man skulle få om man arbetade heltid hela det yrkesverksamma livet, med och utan utbildning. Det är vanligt att använda ”livsinkomst” som approximation, eftersom inkomststatistiken är mera heltäckande än lönestatistiken, men då har man problem med dem som inte arbetar heltid utan avbrott hela sitt liv. Då brukar man ibland räkna av vissa kostnader för studierna i kalkylen. Eventuella studielån ska inte påverka kalkylen av ”livslönen”, eftersom det bara rör sig om tidigarelagd konsumtion. [...] I lönestatistiken kan man förstås bara redovisa för dem som har lön, dvs. inte för heltidsstudenter m.fl. Ditt påpekande om den missvisning som uppstår när man jämför lönen för grupper med olika utbildningsnivåer är därför relevant, såvitt jag förstår. Man kan tackla problemet genom att jämföra hög- och lågutbildades löner inom avgränsade åldersgrupper. Det verkar inte som om kombinationen ålder – utbildningsnivå finns inlagd i de statistiska databaserna men X kan säkert hjälpa dig med det. I multivariata analyser av löner och inkomster är det oftast nödvändigt att hålla variabeln ålder konstant. Välkommen åter om du vill diskutera eller fråga mera! SLUTCITAT Ja det var väl svar på en del funderingar. Frågan är om jag ska orka fråga X om h*n kan hjälpa mig med grafer där olika åldersgruppers inkomstnivåer jämförs över dimensionen utbildningslängd. Risken är ju stor att man får en faktura för deras analys. :S | |
