Spelrum
Giraffen | 33 |
Krokodilen | 0 |
Elefanten | 0 |
Musen Böjningslistan | 0 |
Grisen Böjningslistan | 17 |
Inloggade | 50 |
Mobilspel
Pågående | 19 708 |
Forumkategorier
Användare | Inlägg | |
---|---|---|
janne121212 | 2014-12-26 16:10 | |
![]() | Skitsnack, den där Jansson har noll koll, alla människor som har följt med i debatten vet och förstår att SDs framgångar beror på att man i vårt land i kunnat diskutera invandring, och när det dyker upp ett parti som gör det, är det ganska självklart att dom drar till sig röster. Han målar upp en bild av ett Sverige som inte finns, där åtta år av alliansstyre enligt honom har fördärvat Sverige och raserat vårt välfärdssystem. Tror inte det är många som känner igen sig, men det går tydligen att ljuga fritt i vänsterpressen, tom finansministern anser sig ju ha rätt att fara med osanning. | |
totravel - Ej medlem längre | 2014-12-26 16:10 | |
![]() | Det här borde alla läsa för att få en klarare bild av läget. Utdrag ur Integration - en beskrivning av läget i Sverige (SCB 2013). Sammanfattning Syftet med denna rapport är att beskriva likheter och skillnader mellan inrikes och utrikes födda i Sverige inom delar av områdena utbildning, arbetsmarknad, inkomst, demokrati och hälsa. Den första rapporten i serien Integration som gjordes för fem år sedan avsåg en sådan beskrivning inom bland annat områdena utbildning, arbetsmarknad och demokrati. Inom dessa områden är syftet denna gång också att följa upp om skillnader och likheter består. Demografi Invandringen till Sverige har ökat, framför allt de senaste åren, och av de som kommit är många födda i Afrika, Asien och EU. Det finns många anledningar till varför människor invandrar till Sverige. Det kan vara för arbete, studier eller för att konflikter och instabilitet i hemlandet tvingat människor till flykt. År 2011 fanns det 1 427 000 utrikes födda personer i Sverige, vilket motsvarar 15 procent av hela befolkningen. Det är mer än tidigare både till antal och till andel. Sedan den förra lägesrapporten gjordes är det framför allt de födda i Afrika och Asien som har ökat, både i andel och antal. År 2011 var 9 procent av de utrikes födda från Afrika och 30 procent från Asien. De grupperna består av många unga personer i yrkesaktiva åldrar och en stor andel har varit i Sverige mindre än fem år. Det är också många av de utrikes födda som är födda i länder i EU och övriga Europa, 19 respektive 16 procent. De nordenfödda har tidigare varit en stor grupp men de minskar nu till följd av åldrande och lägre invandring. År 2011 utgjorde de 18 procent av den utrikes födda befolkningen. Av de nordenfödda har de flesta varit länge i Sverige, mer än tjugo år. Utbildning Utrikes födda flickor och pojkar hade åren 1998–2010 lägre meritvärde i grundskolan jämfört med inrikes födda flickor och pojkar. Samtidigt har flickor, oavsett var de är födda, högre genomsnittligt meritvärde än pojkar från samma födelseregion. För utrikes födda elever har den tid man bott i Sverige en avgörande betydelse för hur höga betyg man får i grundskolan och på gymnasiet. Framför allt har de elever som varit kort tid i Sverige jämförelsevis lågt meritvärde i grundskolan och en betydligt lägre andel uppnår behörighet till gymnasiet jämfört med de som bott i Sverige en längre tid. Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolan ökade mellan åren 2006 och 2011 men inte för alla födelseregioner. Detta gäller exempelvis för elever från Afrika där invandringen varit hög de senaste åren och där betydelsen av kort vistelsetid troligen ger utslag i det genomsnittliga meritvärdet. Även när det gäller gymnasiebetygen har de utrikes födda eleverna genomsnittligt lägre betygspoäng än de inrikes födda och pojkarna har lägre betyg än flickorna. En större andel av pojkarna saknar också behörighet till högskolan än flickorna i samtliga födelseregioner. Vid 30 års ålder förväntas de flesta ha avslutat en eventuell eftergymnasial utbildning. Under perioden 2007–2011 hade 48 procent av de inrikes födda 30-åringarna en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för de utrikes födda var 42 procent. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat jämfört med perioden 2002–2006 för både inrikes och utrikes födda 30-åringar totalt. Andelen med endast förgymnasial utbildning är fortfarande högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Arbetsmarknad Utrikes födda förvärvsarbetar i betydligt mindre utsträckning än inrikes födda. År 2011 förvärvsarbetade 82 procent av de inrikes födda och 57 procent av de utrikes födda i åldrarna 20–64 år. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor har ökat något de senaste fem åren och var 27 procentenheter år 2011. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda män ligger kvar på i princip samma nivå som för fem år sedan, 23 procentenheter. Antalet förvärvsarbetande har ökat med 124 000 personer mellan 2006 och 2011. Antalet utrikes födda som förvärvsarbetar har ökat med 113 000 personer och antalet inrikes födda med 11 000. Det innebär att utrikes födda står för över 90 procent av ökningen i sysselsättning de senaste fem åren. Ökningen av antalet utrikes födda som förvärvsarbetar har inte lett till att förvärvsfrekvensen bland utrikes födda ökat nämnvärt. Det beror på att antalet utrikes födda i befolkningen har ökat. Precis som konstaterades i lägesrapporten för fem år sedan är det stora skillnader mellan olika grupper av utrikes födda (SCB, 2008). De som varit i Sverige en kort tid har den klart lägsta sysselsättningen. Trots lång viselsetid är förvärvsfrekvensen lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Studerar man olika födelseregioner är det fortfarande utrikes födda från Afrika och Asien som har lägst förvärvsfrekvenser. Inkomst Medianinkomsten i åldern 20–64 år var 19 000 kronor per månad bland inrikes födda och 14 400 kronor per månad bland utrikes födda år 2011. Utrikes födda har lägre nettoinkomst än inrikes födda både bland de förvärvsarbetande och bland de som inte förvärvsarbetar. Inkomstens sammansättning skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda såtillvida att inrikes föddas inkomst till större del består av inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital, det vill säga inkomster som inte kommer från de ekonomiska trygghetssystemen. Två olika kriterier har använts i rapporten för att beskriva de grupper som riskerar ekonomisk utsatthet. Enligt båda dessa kriterier har utrikes födda en ökad risk för ekonomisk utsatthet. Sämst ekonomisk situation har utrikes födda från Afrika och Asien oavsett vilket inkomstmått man tittar på. Det är även tydligt att utrikes födda som varit i Sverige en kort tid riskerar ekonomisk utsatthet i större utsträckning än övriga grupper utrikes födda. Demokrati Inrikes födda röstar i högre utsträckning än utrikes födda. Denna skillnad ökade mellan riksdagsvalen 1991 och 2006. Mellan de senaste valen år 2006 och 2010 minskade däremot skillnaden i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda, från 18 till 14 procentenheter. Inrikes föddas valdeltagande var 87 procent i 2010 års riksdagsval, utrikes föddas valdeltagande var 73 procent. Valdeltagandet ökar med tiden man bott i Sverige. Oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda. Valdeltagandet i riksdagsvalet varierar också utifrån födelseregion, något som framkom redan i tidigare lägesrapport. Lägst är valdeltagandet bland utrikes födda från Afrika, Asien och Övriga Europa. Personer födda i Norden och Sydamerika röstar i relativt hög grad. Däremot nås inte samma valdeltagande som bland inrikes födda. Detta mönster har inte förändrats sedan föregående års riksdagsval. Även den politiska representationen har jämförts mellan inrikes och utrikes födda. Till riksdagsvalet sker nomineringar av utrikes födda i nästan samma utsträckning som det finns utrikes födda i den röstberättigade befolkningen. Däremot väljs de utrikes födda inte in till riksdagen i samma utsträckning. Detta gäller även i landstings- och kommunfullmäktigevalen. Hälsa Utifrån Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) år 2011 och 2012 studeras bland annat det allmänna hälsotillståndet. Inrikes födda kvinnor har i större utsträckning än utrikes födda kvinnor bedömt sitt allmänna hälsotillstånd som gott. Bland männen finns däremot ingen signifikant skillnad. När fysisk hälsa mäts i form av värk är det tydligt att både utrikes födda kvinnor och män i större utsträckning än inrikes födda har besvär med svår värk. Det kan till exempel handla om svår värk i skuldror, nacke eller axlar. Att ha sömnbesvär eller besvär med ängslan, oro och ångest är också vanligare bland utrikes födda. Många av hälsoproblemen gäller i synnerhet utrikes födda kvinnor. | |
Måns_E | 2014-12-26 17:42 | |
![]() | Så då var det Palme och Carlsson som banade väg för Ny Demokrati då? Det blir enbart fåniga konstruktioner som inte håller för närmare granskning Nora. | |
Måns_E | 2014-12-26 17:49 | |
![]() | Nu så får vi snart se om Stefan Ljugven tänker ställa in sitt extra val. Skulle inte förvåna mig det minsta om så blir fallet. | |
totravel - Ej medlem längre | 2014-12-26 18:02 | |
![]() | Anledningen till SD:s framgångar finns i texten jag la in från SCB:s rapport. Måste ni skylla på höger eller vänster i politiken? Vår integrationspolitik har i ett större perspektiv varit likartad och oförändrad oavsett om det har varit en höger- eller vänsterregering som drivit politiken. Den har hela tiden byggt på tidig svenskaundervisning/kultu rintroduktion, skäliga (eller kanske vissa tycker oskäliga) försörjningsstöd och åtgärder via Arbetsförmedlingen för att få folk i arbete så mycket och så fort som möjligt. Det har hela tiden funnits brister i systemet och fler av de invandrande faller igenom vid en jämförelse med svenskfödda (svenskar med svenska föräldrar). Efter ca 20 år är skillnaderna betydligt mindre efter att gradvis ha avtagit från ankomsttillfället. Svenskfödda med invandrade föräldrar visar på en mycket bra integration. Det är en generation senare och det mesta har normaliserats. Afrikaner och Västasiater (Irak, Syrien) har svårare med anpassningen dels beroende på större kulturskillnader och möjligen lägre utbildningsnivåer från början och dels beroende på att de studier som gjorts på senare tid slår fel då det är många från dessa delar av världen som har kommit på senare tid och har kortare tid i landet. | |
totravel - Ej medlem längre | 2014-12-26 18:04 | |
![]() | Detta går igen på arbetsmarknaden, i skolundervisningen och i brottsstatistiken. | |
janne121212 | 2014-12-26 18:12 | |
![]() | Eftersom det råder sån brist på lägenheter och boenden för asylsökanden ser verkligheten i Malmö ut som den beskrivs här: sverigesradio.se/sid...el =5431118 Kan man bli annat är beklämd när människor utnyttjar situationen för nyanlända och skor sig på dessas bekostnad. Detta är väl ett tecken på att Sverige tar emot fler än vi egentligen har möjlighet att göra. De senaste sprängdåden på Rosengård lär ha koppling till ovanstående. Folk som hyr ut sina lägenheter blir rätteligen vräkta men svarar med hot och bomber. | |
hove - Ej medlem längre | 2014-12-26 18:53 | |
![]() | Måns. Siffror ljuger väl inte? :) Allt stämmer säkert inte, men det var ändå tänkvärt. Apropå Ny Demokrati och hyresvärdar så undrar jag om Bert Karlsson röstar på SD. Skulle väl inte tro det nu när han tjänar multum på invandring, eller? | |
Måns_E | 2014-12-26 19:06 | |
![]() | Hove, jag ser dock inga belägg för att SD:s valframgångar på något sätt ö h t skulle ha med allianspolitiken att göra. Inga siffror som tyder på det heller. Bara en förvirrad journalist som väver ihop lite lösa antaganden på måfå och ur det drar slutsatser som inte överhuvudtaget är grundade. Ungefär spets som man för övrigt brukar se i SD:s partipolitiska tidning avpixlat. | |
ttiittii - Ej medlem längre | 2014-12-26 19:14 | |
![]() | Allians politiken måste varit lite dålig,Dom flesta Sd.:are har hoppat från Moderaterna till Sd och det betyder att inte Rainfelt skött sig | |
janne121212 | 2014-12-26 19:27 | |
![]() | Nu var det ju faktiskt så att han skyllde på att de som enligt honom fått det sämre, pensionärer och utförsäkrade gick till SD, för dom skyllde på invandrarna. Så många av den kategorin lär det inte finnas bland M, dom hittar du nog hos S. Så jag tror att som så ofta ttiittii, har du missuppfattat vad diskussionen handlade om. | |
Nora1 - Ej medlem längre | 2014-12-26 19:30 | |
![]() | du har fel. tiittii missuppfattar sällan vad det handlar om. | |
Rhotheta | 2014-12-26 19:32 | |
![]() | Måns. Skall man tolka din senaste analys som att de rekordstora asylflödena inte har någonting med alliansens politik att göra, eller att de inte har någonting med SD:s omatchade framgångar att göra i ljuset av att asylpolitiken är SD:s absolut viktigaste fråga, eller på något annat sätt som jag inte klarar av att tänka ut? Låt mig gissa att det är alternativ A. | |
janne121212 | 2014-12-26 19:36 | |
![]() | Dessutom ttiittii så ska du veta att i tidigare val så har det alltid varit mest f d S-röster som gått till SD. Över 60% av SD röstarna vid valet 2006 betraktade sig som arbetare. Att SD är det näst största partiet bland LO-medlemmar säger också lite om vilka som röstar på SD. Men det kanske beror på att Göran Persson, Mona Sahlin o co inte gjort så bra ifrån sig tidigare. | |
janne121212 | 2014-12-26 19:39 | |
![]() | Rhoteta, påståendet var att allianspolitikens medvetna politik att, enligt journalisten, försämra för folk som har det svårt, drev dessa i armarna på SD. | |
Stinky Lomax - Ej medlem längre | 2014-12-26 19:50 | |
![]() | Vad det beror på är mindre viktigt, vi ska istället glädja oss åt SD s framgång och hoppas på närmare 20% nästa gång. | |
Rhotheta | 2014-12-26 20:05 | |
![]() | "Hove, jag ser dock inga belägg för att SD:s valframgångar på något sätt ö h t skulle ha med allianspolitiken att göra." Olycklig formulering då helt enkelt? | |
janne121212 | 2014-12-26 20:23 | |
![]() | Det finns ju ingen särskild allianspolitik när det gäller flykting/invandringsfråga n. Där är ju alla partier överens utom SD (och möjligen V som vill ha fri invandring) | |
Rhotheta | 2014-12-26 21:18 | |
![]() | Jag är en orsak-verkan-kille. Jag ser inget mysterium. Ni får filisofera vidare på detta stickspår. | |
Moose72 - Ej medlem längre | 2014-12-26 21:30 | |
![]() | www.aftonbladet.se/n...95 88142.ab | |