Spelrum
| Giraffen | 15 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 8 |
| Inloggade | 23 |
Mobilspel
| Pågående | 18 966 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Kajsasson | 2008-11-30 02:14 | |
 | finns mycket att säga om "dumhet" just nu ska jag ta itu med min egen och gå och lägga mig eftersom jag ska stiga upp om 5 timmar. godnatt. | |
| Piaree | 2008-11-30 02:16 | |
 | Samma här, Kajsa. Matte är ett mysterium för mej, men jag är bra på annat. Håller även med om att det handlar om intresse. Jag skriver inte i detta forum för att lösa dina personliga problem, Marie. Jag löser problem på mitt sätt & du på ditt. Det har ju inget med intelligens att göra. Alltså, jag tolkade TS som att det handlar om intelligens. Det kanske var fel, men må så vara. | |
| Cement - Ej medlem längre | 2008-11-30 02:37 | |
 | Piaree, jag känner mig förvirrad. Kanske för att jag är trött, kanske för att jag helt enkelt är "dum" och inte förstår ;p Ska försöka förklara varför jag är förvirrad. Du menar att det mest ointelligenta man kan göra är att dumförklara sina medmänniskor och att det säger mer om personen själv än om personen man dumförklarar. Vidare säger du att vad det säger om såna personer är att dom är respektlösa & intoleranta. På min fråga om det är dumt att vara respektlös & intolerant svarar du Nej, att det inte hänger på intelligens, utan om okunskap om omvärlden & medmänniskorna. Rätta mig om jag har fel. Min förvirring är det här: Du säger att det är ointelligent att dumförklara sina medmänniskor, att om man gör det så gör man det pga att man är respektlös & intolerant. Sen säger du att det inte handlar om intelligens om man är respektlös & intolerant, utan om att man saknar kunskap om omvärlden och medmänniskorna. Så hur kan det då vara ointelligent att dumförklara sina medmänniskor ? (hoppas du förstår vad jag menar) | |
| Piaree | 2008-11-30 02:40 | |
| Förresten skulle jag försöka hitta en lösning inom en snar framtid & inte vänta 15 år. | |
| Piaree | 2008-11-30 02:51 | |
| Jag förstår, Cement. Det var meningen att det skulle vara en paradox. Det är givetvis dumt att vara respektlös & intolerant, på samma sätt det är dumt att kasta sand på sin kompis i sandlådan. Men man ska inte utgå från att folk är mindre intelligenta för att dom har "fel" åsikter, eller inte lär sej lika snabbt & på samma sätt som en själv. Jag tänkte nog inte igenom mitt svar & ber om ursäkt för det. För mej tar det oftast ett tag innan jag kopplar, men jag vill inte gärna tro att det är brist på intelligens. Är detta svar nog? | |
| Cement - Ej medlem längre | 2008-11-30 03:16 | |
| Självklart är ditt svar bra nog, viktigaste är vad du själv tycker. Och du behöver inte be om ursäkt. Brist på intelligens är det inte tycker jag. Om jag skulle försöka gissa så tror jag det har med vana att göra. Tror inte vanor har med intelligens att göra. Det är hur man har lärt sig att tänka, vilket man inte alltid har kontroll över. Särskilt inte i den värld där vi blir hjärntvättade(har inte bevis för det, är bara vad jag tror) att ta genvägar när vi argumenterar. Eftersom jag alltid försöker genomborra argumentationer så blir det ju lätt så här. | |
| SämstpåBeta | 2008-11-30 03:25 | |
 | värre är det väl med människor som tror att de besitter en hög intelligens och på så sätt ständigt dumförklarar sig själv då det visar sig att deras argumentationer är lika torftiga som hos oss övriga! Finns inget skönare än att göra en tunnel på en sådan person! | |
| Cement - Ej medlem längre | 2008-11-30 03:30 | |
| Om någon är nyfiken på varför jag startade den här tråden så kan jag avslöja att det var Sköna uttryck för att vara bakom flötet tråden som inspirerade mig till det. | |
| Cement - Ej medlem längre | 2008-11-30 05:10 | |
| Känner mig sugen på en liten oskyldig reflektion så här i natten :) Jag ser mig själv som både dum och smart och potentiellt kapabel till både onda som goda handlingar. Det vågar jag påstå utan omsvep. Tvivel tror jag är en viktig del i ett sunt tänkande. Jag har svårt för människor som tror sig vara rakt igenom rationella, förnuftiga, intelligenta eller goda. Ofta är det invanda tankemönster som används. När man är så bunden till att tänka på ett visst sätt så begränsar det nog snarare än öppnar upp för möjligheter till annorlunda infallsvinklar på frågeställningar. Jag var allt annat än fokuserad på skolarbete under min skoltid. Faktum är att jag saknar betyg i Svenska från min gymnasietid, trots att jag gick alla tre åren och för det mesta vara närvarande på alla lektionerna. Mina grundskolebetyg låg på kring 2.7 i snitt(det gamla betygsystemet) Jag är inte helt säker på varför det gick så dåligt men jag tror att orsaken kan vara att jag i grunden är blyg som person och att jag pga min kompromisslöshet hade svårt att anpassa mig till tex högläsning och redovisningar. Dessutom såg jag inte vad det var för poäng med att läsa sånt som inte intresserade mig. I dag inser jag att jag är en undrande människa vilket jag nog alltid har varit. Jag vill försöka förstå livet, gå på djupet om både mig själv och själva existensen. Om det hade givits en möjlighet att i stället för att strikt följa läroplanen, också kunnat kombinera andra intressantare ämnen och/eller sysselsättningar, eller utesluta vissa ämnen tills vidare, hur hade skolan då gått för mig ? Är det inte märkligt att man i skolan inte tar upp moralfrågor och existentiella frågor i högre utsträckning medans matematik, fysik, biologi och sådant uppenbarligen anses vara betydligt viktigare för en människas överlevnad ? I vårat samhälle har vi både rättigheter och skyldigheter. Den individ som bryter mot lagen får räkna med konsekvenser, för han har ju fri vilja och är därför ansvarig för sina handlingar. Man är alltså inte ansvarig för andras handlingar, bara ens egna. I viss mån anser vi dock att en förälder är ansvarig för barnets handlingar, men bara till en viss ålder, då kapaciteten till fri vilja utvecklats till en acceptabelt hög nivå. Från och med det att individen levat i 18 har individen möjlighten att välja att hamna i fängelse om han eller hon tar ett liv, våldtar, rånar, misshandlar, kör bil drogpåverkad eller begår något annat brott som ger ett fängelsestraff. Individen kan dock fortfarande frias från skuld om det visat sig att han eller hon inte kunnat utöva sin fria vilja i lika hög grad som hos en normal människa. I dom fallen kan individen få nån form av vård som ska ge tillbaka den mängd fri vilja kapacitet som varit förlorad. Individen kan också välja en mer accepterad bana i livet om den hellre vill det. Men i grunden är det upp till individen själv. Jag tycker skolan är en märklig konstruktion. Visst, det anses att det är familjen som har ansvar att fostra och ge barnet en sund syn på livet men systemet vi lever i ger knappast föräldrarna den typen av förutsättningar när dom allt som oftast inte har ork eller tid att engagera sig ens. Vi har distraktioner som gör att vi inte har tid att ens fundera på varför vi inte bryr oss om att ha tid att fundera på vikigare saker än distraktionerna. Det är inbyggt i systemet som jag ser det. Vi ska inte fundera på vad som är viktigt för oss. Allt finns i färdiga paket, det är bara att välja vilket som ser mest lockande ut, mer behöver man inte tänka. | |
| trashone - Ej medlem längre | 2008-11-30 11:20 | |
| Ja. Ens egna självkänsla går före allt annat. | |
| Amiable | 2008-11-30 12:34 | |
| Att dumförklara nån är väl att dumförklara sig själv med stort omfång. Eftersom 'jag själv' då tror mig stå högre än alla andra... - så dumt! | |
| 3-4-3 | 2008-11-30 13:02 | |
 | Cement: Kul att kunna inspirera till nya trådar. En av mina favoritdefinitioner på dumhet är: Att upprepa samma beteende flera gånger och hoppas på ett annat resultat! Om detta nu inträffar, kan jag i den situationen välja att kalla personen dum (ej generellt, bara specifikt) utan att vara kränkande? Min bedömning är att allt som sägs med glimten i ögat utan att såra eller kränka någon är ok, så varför inte uttrycka det på ett roligt sätt... Det finns definitivt dagar då jag inte har en full uppsättning proppar i elskåpet och jag reserverar mig för att detta kan vara en sådan dag... Det är alltid bättre att skratta tillsammans med någon än åt någon... | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2008-11-30 13:11 | |
| det är viktigare att vara snäll än att vara smart. | |
| vulcan | 2008-11-30 15:16 | |
 | Nog sjutton finns det människor som förtjänar att dumförklaras i vissa situationer. Om det sen hjälper är en annan fråga. Jag tror sällan det hjälper mot personens egen dumhet. Däremot kanske det kan bli uppenbart för andra som läser att det är dumhet och okunnighet (+ en del annat kanske) som ligger bakom exempelvis en nazists argumenterande i någon debatt. Det kanske kan medföra att någon läsare undviker att dras in i en högerextremistisk grupp. Och det är väl bra? Eller som man också kan formulera det: Man kanske inte ska dra ner brallorna på folk i debatter. Det är dock inte samma sak att påpeka att de har gjort det själva. Dock är det en fundamental skillnad på "snäll" dumhet och "ond" dumhet i bemärkelsen att någon i sin dumhet förespråkar onda och människofientliga idéer. Det finns ingen anledning att vara dum själv mot den snälla dumheten. | |
| Cement - Ej medlem längre | 2008-11-30 17:50 | |
| 3-4-3, det är alltså en sak att kalla någon för dum men en helt annan att säga det på ett roligt sätt med en glimt i ögat, trots att det fortfarande har samma innebörd ? Jag tycker nog också att det är ok om det rör sig om ett oskyldigt missförstånd där en person tex har upprepat samma beteende och hoppats på olika resultat. I dom fallen handlar det ju om att göra personen medveten om missförståndet, att man ger personen en chans att tänka om. Det är väl i dom fallen man också oftast brukar skratta tillsammans. Men i många fall dumförklarar vi varandra utan att egentligen ha undersökt vem av oss som har rätt, eller om ens någon av oss har rätt. Vi anser att vi har rätt att dumförklara andra som inte "ser" saker på det sättet som vi ser. Den frustration som jag antar att vi alla känner när vi har att göra med "dumma personer"(hur vi än väljer att definera dumhet), vart kommer den ifrån ? Är det alltid rätt att utgå ifrån att man har rätt bara för att man känner frustrationen ? Jag tror människan är betydligt mer känslostyrd än förnuftig. Det är inte ovanligt att vi i olika sammanhang säger att vi skulle vara dumma om vi gjorde si eller så eller inte gjorde si eller så. Jag ser inte vad det finns för poäng med att dumförklara människor eller handlingar. Vi dumförklarar ju folk pga egen okunskap eller om vi upplever att den vi dumförklarar har en åsikt eller uppfattning som inte överensstämmer med den uppfattning man själv har. Problemet är väl hur vi alla ska förhålla oss till information helt enkelt. Kanske är det en omöjlighet för mänskligheten att hitta ett gemensamt förhållningssätt till problemlösning, så därför kommer vi kanske alltid hålla på med våra meningsskiljaktigheter och dumförklaringar av varandra. Eller finns det en annan väg ? Har vi alla en grundläggande visshet som vi på olika sätt blir distraherade från ? Är det naturligt att vi tycker olika om allt ? Eller är vi inte så olika egentligen.. | |
| Cement - Ej medlem längre | 2008-11-30 18:06 | |
| Vulcan, jag e inte helt säker på att det är just dumhet som spelar in i en nazists argumenterande. Jag tror vi måste försöka förstå mekanismerna till varför människor begår "dumma handlingar" och har "dumma åsikter". Fast det beror förstås på hur man definerar dumhet. Men som jag ser det finns det bara en förklaring. Och det är att nazisten genom sina känslor är bunden till åsikterna, inte genom att han har låg IQ eller att han inte har förståt något. Han kan vara manipulerad att ha dom åsikter han har, och mottagligheten för manipulation eller hjärntvätt om man så vill, är inte så mycket beroende på intelligens. Jag har inte några konkreta bevis att lägga fram här och nu men min erfarenhet(som jag nu går efter) eller intuition säger mig att "dumhet" är väldigt sekundärt eller helt orelevant. Det finns ju massor med forskning som också pekar på att vanliga människor är kapabla till dom mest fruktansvärda handlingar. Alltså, både du och jag och alla andra. | |
| 3-4-3 | 2008-11-30 18:13 | |
| Jag håller med dig där cement...klart man inte dumförklarar människor utan grund och belägg, detta till trots kan uttrycken för dumhet vara ganska roliga.. | |
| Sotfinger | 2008-11-30 18:15 | |
| Det finns en viss begreppsförvirring kring ordet "dum". När barn säger att någon är dum, så menar de att den personen inte är snäll. Men "egentligen" betyder väl "dum" att man är klent begåvad, alltså lite korkad, man har svårt för att fatta. Ibland finns det också nyanser av "inskränkt" i ordet dum, alltså att man har svårt för att tänka i nya banor och kanske dessutom är direkt emot nya idéer. Alltså tycker jag att om någon är dum i bemärkelsen elak, så ska man visst påpeka det för vederbörande, medan den dumme/korkade knappast blir klyftigare av att konfronteras med detta, åtminstone inte på något spydigt sätt. Begåvning är dock något relativt. Att jag tycker att någon har svårt för att fatta det som jag fattar, behöver ju inte betyda att denne är fullständigt kocko inom andra områden. | |
| skrattblomma - Ej medlem längre | 2008-11-30 18:15 | |
| Nej. Alla kan utvecklas. Ha tålamod med dina medmänniskor! | |
| megasen | 2008-11-30 18:25 | |
 | Ståuppkomikerna gör det ju hela tiden och hela folket skrattar i kör.....är väl ok så länge de även bjuder på sig själva ..om sig själva..eller==???? | |
