Spelrum
| Giraffen | 34 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 2 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 16 |
| Inloggade | 52 |
Mobilspel
| Pågående | 20 018 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Femme_Fatale | 2009-06-10 09:42 | |
 | Har han inga mor- eller farföräldrar som han kan vara hos på dagarna när du jobbar? Jag förstår att du inte vill lämna honom och att det är svårt för dig att jobba. Äldre syskon? | |
| anna-79 | 2009-06-10 09:42 | |
 | Tänker på dig TS och din son!Hoppas att han får den hjälp han behöver!Någon att prata med som han verkligen kan lita på så att han själv vågar prata om hur han mår!Och jag tror inte att en förälder kan vara den man vill/kan prata med!En utomstående som verkligen kan sin sak behövs för att kunna förstå!Jag har själv dödsångest och panikångest,och det sista man vill är att ge sina föräldrar dåligt samvete genom att berätta hur man känner!Man är rädd för att dom ska ta på sig skulden.....och när det gäller medicinering så är det ett jättebra alternativ om man får rätt medicin och dosering!Men det kan ta tid!Man måste trappa upp försiktigt!Och ofta blir deppressionen och ångesten värre i början av medecineringen för att sedan hamna mer i balans!Och alla reaggerar olika på olika mediciner,det finns så många olika sorter och man måste hitta det som passar just dig!Hoppas att det löser sig!Många kramar!!! | |
| nella35649 | 2009-06-10 09:49 | |
| Han har atarax, men idag vill han absulut inte ta den.. Har ifs inte märkt att han mår bättre de dagar han tagit de. Annars har han Citalopram som han trappar upp så smått. Hans mormor var här igår ett tag på dagen men hon mår inte heller bra så ja ber inte henne idag igen. Annars har vi ingen alls.. | |
| kissed - Ej medlem längre | 2009-06-10 09:53 | |
 | Kolla med läkare om det inte finns någon möjlighet för dej att vara sjukskriven eller annan ersättning för att vara hemma med honom. Måste kännas jobbigt att vara på jobbet och inte veta hur han har det där hemma. Hoppas allt ordnar sig för er. Styrkekramar till er. | |
| Femme_Fatale | 2009-06-10 09:54 | |
| Hmmm...varför vill han inte ta den? Jag förstår att folk är rädda för tabletter som man kan bli beroende av...men det är inget fel att ta medicin när man är sjuk. Jobbigt för dig att vara själv om allt. Ens barn är ju ens små barn oavsett hur stora det blir och de är ju det bästa man har. Man skulle gladeligen byta med dem så de blev bra. Jag förstår verkligen hur du känner dig. Jag har själv 3 tonåringar och en liten på 2,5. | |
| nella35649 | 2009-06-10 09:57 | |
| Han säger att den inte gör ngn nytta, men nu äntligen tog han den efter en stunds tjat. Ska prata med dr om o få vara hemma, bara han ringer tebax nångång.. Ja ska jobba kl 14 så de e ju hög tid. Vill helst inte jobba kvällen då det är då han är som sämst.. Nåja vi får se. | |
| millas74 | 2009-06-10 09:58 | |
 | När man inte har nån så kan det vara svårt att få styr på det hela. Själv var jag nere i hålet för några år sedan och fick exakt samma mediciner som din son,tyvärr behöver man påminnas om att man vill leva och må bra. Man måste vilja själv,det är det jobbiga,att få en deprimerad att förstå det. I min stad finns något som kallas mobila teamet,det är en grupp människor som arbetar inom psykiatrin,de ringer upp för att prata med den sjuke och även åker ut på regelbundna tider för att se till att medicinerna tas. Kolla up om det finns nåt liknande där du bor.Då kan de hjälpa både dig och din son. Lycka till och många kramar! | |
| anna-79 | 2009-06-10 09:59 | |
| atarax åt jag för många år sedan..och som jag minns den,så är den inte långtidsverkande utan jag tog den när jag kände att jag började att få ångest! (Attack) Men citalopram är ju långtidsverkande och kan ta flera veckor om inte längre innan det börjar att verka som den ska!Så man måste ha tålamod!Men jag rekommenderar er verkligen att hitta en psykolog som han känner att han kan prata med!Samtalsterapi är den viktigaste vägen för att må bättre!Medeciner är ju bara en liten del av processen! | |
| mommesfrites - Ej medlem längre | 2009-06-10 10:44 | |
| Nella, vill uttrycka mitt stöd i din nästan övermäktiga situation. En till mig närstående ung man gick igenom samma helvete för ett par år sen. Han fick vara inlagd ett par veckor medan medicinen började verka, fick under tiden ångestdämpande, välgörande samtal och kontakt med andra i samma situation, samt fick göra div fysiska undersökningar, för att utesluta annan sjukdom. Din son kanske inte tror det nu men allt kommer att vända till det bättre och det behöver han hjälp med att förstå. En tjej som sviker i denna situation är egentligen inget att sörja. Det kan kännas hopplöst just nu men många ungdomar och vuxna kan intyga att livsglädjen återkommer, när krisen är över. Han kanske kan chatta lite på datorn, med andra i liknande situation och kanske hitta både vänner och en mer förstående flicka. Är han för tillfället närmast apatisk, borde han nästan vara inlagd. Det måste vara allt för stor uppgift för en ensam person som dessutom jobbar, att ha en vårdande roll dygnet runt. Det brukar finnas hemma-hos-are, som kan vara till stöd och sällskap också. Styrkekramar. | |
| nella35649 | 2009-06-10 10:49 | |
| Hemma-hos-are? | |
| Sotfinger | 2009-06-10 11:10 | |
| Jag tycker att det låter som att pojken behöver läggas in. Har han gått ner mycket i vikt? Du skrev förut att han inte äter. Ätstörning? Ta kontakt med mobila teamet om det finns nåt sånt, annars psykjouren. Hemma-hosare har vissa komuner genom socialtjänsten, men det är inget man kan få utan utredning, och det tar ju sin lilla tid. | |
| nella35649 | 2009-06-10 11:21 | |
| Har nu ringt jobbet iaf o sagt att jag inte kommer, bättre o vara hemma med sonen så ja har lie "koll" Han har faktiskt klätt på sig idag o druckit ett halvt glas proviva men sen e de stopp! Borde rasta hunden på en långpromenad men vågar inte lämna honom.. har ringt dr igen o han ska ringa efter ronden. Har även ringt en psykolog o pratat in meddelande så hoppas jag att vi kan få hjälp. | |
| Sotfinger | 2009-06-10 11:27 | |
| Om han varken äter eller dricker som han ska så blir han apatisk. | |
| apbur | 2009-06-10 12:39 | |
| nella, han bör få starkare lugnande när han trappar upp antidepressiva, kan du inte tala med den läkare ni varit i kontakt med? Hur som helst så låter situationen oerhört svår för dig och jag tror det hade varit bäst att få honom inlagd under upptrappningsperioden tills han blir mer stabil. Om inte annat för din skull så du slipper oroa dig så mycket. Jag kan tänka mig att han släpper på allt nu när han vet att han är under behandling. Det är farligt att bli så apatisk. Ta inte på dig hela ansvaret när läkaren ringer utan säg att du inte klarar honom själv utan måste få hjälp. | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-10 12:50 | |
| maj god det är ju GIFT inte konstigt han blir sjuk | |
| kissed - Ej medlem längre | 2009-06-10 12:57 | |
| Är alla mediciner gift eller vad snackar du om Gimp? Ska diabetiker och hjärtsjuka inte heller ta sin medicin? | |
| Sotfinger | 2009-06-10 12:58 | |
| Men Gimp, pojken var ju illa däran _innan_ han fick medicin. Att äta medicin är förstås inget man vill om man kan slippa, men om inget annat fungerar kan man behöva medicin under en period för att få näsan över vattenytan. | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-10 13:06 | |
| ja, alla mediciner är gift | |
| kissed - Ej medlem längre | 2009-06-10 13:09 | |
| Men vad menar du Gimp? Ska man inte använda några slags mediciner alls om man behöver? Skulle vara många som inte skulle klara livhanken då. | |
| P Trouble - Ej medlem längre | 2009-06-10 13:09 | |
| Gimp, om du inte kan säga något som är till hjälp eller stöd så kan du ta och hålla käft. | |
