Spelrum
| Giraffen | 23 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 13 |
| Inloggade | 36 |
Mobilspel
| Pågående | 19 718 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| mommesfrites - Ej medlem längre | 2009-08-31 15:37 | |
 | Alla håller med nån, så jag håller väl med Em78 då :) Är man normalt funtad i hjärnkontoret och känslomässigt stabil så spelar det ingen roll om man är 17 eller 35+, skulle jag vilja säga, när man får sitt första barn. | |
| Tess 08 | 2009-08-31 16:54 | |
 | Tror också att det är lätt att se slarvpottorna i de yngre mammorna, men jag har faktiskt sett flertalet äldre förstagångsmammor som inte varit ett dugg bättre (ibland sämre). En kompis var ca 35 när hon väntade första barnet, slutate inte att röka utan fortsatte bolma och levde sitt liv så som det varit innan. Karln skaffade en extra flickvän, ingen av dom ändrade sig det minsta. Ungen kom och han hade svår ADHD - separation - bråk och tjafs... När jag tänker efter har jag fler äldre mammor som bla fortsatt röka under graviditeten än yngre.... | |
| apbur | 2009-08-31 17:03 | |
 | Är Just L på riktigt eller blandar jag ihop henne med nån annan? | |
| KARR0 | 2009-08-31 17:18 | |
 | Jag var 16 när min son föddes, nu är jag 26 och han tio. Läste gymnasiet med ett småbarn, fick högsta betyg i nästan allt.. inga problem, tvärtom lärarna var såå överseende. Utbildning tror jag inte är några som helst problem bara för att man har barn Däremot finns det MÅNGA saker jag hade gjort annorlunda om jag fått barn idag. Det är svårt att plötsligt sätta en annan person före sig själv hela tiden när man är så ung. Så tror jag faktiskt det är... säga vad man vill. Inte få sova när man vill, inte kunna umgås med andra när man vill o.s.v. På det stora hela är jag ändå glad att jag har min son, knns fruktansvärt tråkigt och ensamt när han inte är hemma. | |
| Tess 08 | 2009-08-31 17:21 | |
| Jag kan heller inte känna att jag egentligen missat något genoma tt få barn när jag var ung. Jag var inte intresserad av att resa eller partajja då. NU är jag mycket glad att jag var ung när jag skaffade barn eftersom han är stor nu :) Jag har ett helt (nåja, nästan i alla fall) liv kvar att leva och barnen börjar bli stora.. NU vill jag resa lite mer och göra andra roliga saker. Det är ju dessutom bra för att jag har råd att göra mer nu.... | |
| MissZätha | 2009-08-31 23:38 | |
| Önskar all lycka till alla unga mödrar och känner både glädje och sorg över att inte vara en av er... Är 18 men gjorde abort nyligen då jag och min pojkvän sen 4 år(21 år) tyckte att trots att han har fast jobb med bra lön så var det viktigt att jag fick en egen utbildning eftersom jag inte riktigt tycker om att vara bunden till någon annan ekonomiskt(har själv förresten jobbat sen jag var 16 i stort sett varje helg och efter skolan). Så allt är ju individuellt somsagt. Men all lycka till er iaf! En bebis vill jag oxå ha den dagen då jag känner att rastlösheten släppt sitt grepp om mig. | |
| le-lou | 2009-09-01 03:08 | |
 | tillägg till mitt förra inlägg: Jag tror visst att man kan "komma nånstans" i livet även om man får barn tidigt. Att man kan plugga i efterhand osv. Man kan göra allt om man måste. Och jag tror ingen ångrar sitt barn heller, man kan ångra att man fick de ungt men man ångrar ju såklart inte själva barnet. Jag tror bara att man gör sig själv en tjänst om man har lite is i magen och väntar. Jag tror också att många tjejer som är vilsna, otrygga och söker efter kärlek gärna VILL ha barn tidigt och har det som ett mål- de vill ha något som inte lämnar dem. Har man dåligt självförtroende så ger föräldraskapet en extra kick, någon behöver en, någon älskar en oavsett. aja, det är vad jag tror. Jag vet inte, men jag har min teori i alla fall. Sen har vi de som blir gravida oplanerat, det blir lite annat då. | |
| myra64 - Ej medlem längre | 2009-09-01 14:39 | |
| Precis så tror jag också Le-lou, en del av de här tjejerna söker någon som älskar dem villkorslöst.. och då skaffar man en bebis! | |
| Catinka | 2009-09-01 15:12 | |
 | Fick mitt första barn vid 19 och mitt femte vid 26. När mitt yngsta barn blev gravid 19 år,hade hon inte gjort klart skolan utan hoppat av flertalet linjer, slarvig o lat. Tog aldrig något ansvar själv en riktigt bortskämd odräglig lillasyster var hon. Men hon ville behålla detta barn och jag stötte henne i vilket beslut hon än tog. Tala om helomvändning! Hon är en helt underbar mamma och Cassandra,idag 20 månader, har en blick som säger mer än tusen ord när hon tittat på sin mamma och säger "min mamma, bara min" Jag önskar dig all lycka till med ditt barn! Du ska se att det kommer att gå skitbra. För är detta vad Du vill så är det ju rätt! | |
| Teddow | 2009-09-01 15:14 | |
| Jag blev med barn när jag var 21, jag vet inte om det klassas som ung, definitivt inte ung mor då jag är en far. Men när jag blickar tillbaka på besöken hos BVC så har jag inte mött någon som varit yngre än mig, än. | |
