Spelrum
| Giraffen | 26 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 2 |
| Grisen Böjningslistan | 17 |
| Inloggade | 45 |
Mobilspel
| Pågående | 19 420 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Scarpetta - Ej medlem längre | 2010-05-27 00:10 | |
 | BTW: Ensamhet är inget negativt ord för mej. | |
| -NOUBA- - Ej medlem längre | 2010-05-27 00:12 | |
| Cecilia:Grym inställning! Fast diskriminering skulle jag nog inte kalla det, snarare en förlegad syn på livet och tillvaron. :) | |
| mjangsan | 2010-05-27 00:16 | |
 | Håller med scarpetta. För övrigt så är det väl inte fel att ha en inre önskan om hur den personen skall vara man vill dela framtiden med. Men man får ju vara realistisk. Ingen är perfekt. Sen när man är tillsammans så formas man ju och passar bättre ihop när man lär sig sina likheter och olikheter. Jag tror inte på att det finns en "rätte" utan att det finns många man kan passa ihop med. | |
| Miss_jk | 2010-05-27 06:30 | |
 | Nouba: Varför skulle alla andra män leva utan den rätte? Den som är den rätte för dig är säkerligen inte den rätte för mig, så jag tror på teorin om att det finns en för alla. | |
| Mnd | 2010-05-27 07:50 | |
 | En mans exfru kan vara en annan mans drömkvinna sägs det ju, vilket kanske också förklarar att alla kan vara den rätte för någon. Jag tror det mer handlar om att passa ihop, alla gör ju inte det och då funkar det kanske inte heller i en relation. Fredrik Lindström har skrivit en bra text om just ordet ensam. Att det finns något skamligt över att vara ensam. Han menade att om du väljer att gå på bio utan någon och du där möter en bekant så upstår genast en skamkänsla (Va? ska du gå på bio ensam?). Vilket är synd. Det är väl en styrka mer än en svaghet att gå på bio själv. Jag beundrar folk som vågar vara ensamma i det stora alltet, utan att skämmas. | |
| wildman | 2010-05-27 09:48 | |
 | Jag tror att man skapar mr/s right tills tor del själv. Att hitta den som till 100% passar direkt är nog inte så sannolikt. Man får ta ett bra grundmaterial och sen får man passa in sig. Och då menar jag från båda håll. Dessutom är man inte samma person konstant över tiden heller, så ska ett förhållande leva så måste båda vara dynamiska och prata med varandra. Våga förändras med varandra. Sen tycker jag att det är helt ok att vara själv för dom som vill det. Man blir alltid diskriminerad om man avviker från normen, så är det. Ni tror ni är diskriminerade, men det blir ännu värre om ni kommer så långt att ni vill ha ETT barn. För jag lovar er att då har folk massor av åsikter om hur hemska ni är mot barnet som kommer bli ensamt och bortskämt mm mm.... Men det bygger ju allt på samma tema att mamma, pappa och 2 barn är någon form av norm. | |
| Mnd | 2010-05-27 09:59 | |
| Jo, jag blev själv mamma för första gången för 11 månader sen och folk börjar redan fråga mig när nästa kommer. Inte om. När. Nu har jag själv inte hunnit ta ställning till ett barn vs fler barn, men stressen finns ju redan där, utifrån. | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2010-05-27 10:01 | |
| ceciliaerix 2010-05-27 00:03 "Får väldigt ofta höra: Men du kommer träffa någon snart, oroa dig inte"... Vaddå oroa mig? Jag trivs bra med att knulla runt tack!" Ha ha! Du är rolig. :) | |
| magnusito | 2010-05-27 10:05 | |
 | Den rätte är kravet på att någon ska vara helt enligt ens fantasi och inte få vara någon annan. En narcissistisk förlängning. En sjuka i vår tid. | |
| wildman | 2010-05-27 10:08 | |
| Mnd, dom kommer fortsätta tjata dessvärre. Jag har 6 år mellan mina barn, och tidvis var jag så less på tjat att jag tystade munnen på folk (det kunde vara för mig helt främmande personer!) genom att säga att vi tyvärr inte kunde få fler barn. (Det kan dom faktiskt inte veta). Elakt kanske, men jag tycker det är elakt att förutsätta att alla vill leva normen. Och det är ju precis samma sak med singellivet. Jag diggar också ceciliaerix svar ;-) | |
| LoveMeNow | 2010-05-27 10:09 | |
 | Jag tror på teorin "det finns en för alla", sedan är frågan OM man får chansen att hitta sin "själsfrände". Jag kanske dock är för ung och fantasifull och inte levt det "riktiga" livet ännu (brukar ofta få höra det, när mina teorier kommer ut). Eller så har jag bara läst för mycket romantik. Men jag tror att alla behöver kärlek och även om man inte hittar den "rätte" så kan man vara lycklig ändå. Frågan är dock, finns det fler än en "den rätte"? | |
| -NOUBA- - Ej medlem längre | 2010-05-27 10:49 | |
| Miss_jk: Det var givetvist ett skämtsamt inlägg från min sida. Nåt annat får du inte tro, det vore ju narccisism i högre skala. | |
| -NOUBA- - Ej medlem längre | 2010-05-27 10:49 | |
| Herregud. | |
| Mnd | 2010-05-27 11:00 | |
| LoveMeNow: Hört talas om Mr/Mrs RightNow? :) Att just nu så är han/hon (hen) rätt för mig. En fast partner, en tillfällig partner eller varför inte ett one-night-stand. Rätt just nu. Jag tror absolut att det finns fler den rätte, som dom skrivit tidigare så handlar det nog mer om timing och utveckling. | |
| -NOUBA- - Ej medlem längre | 2010-05-27 11:07 | |
| Mnd: Det är en intressant tanke, men borde också då rimligen innebära att man farkastar personen i fråga för att den antingen inte lever upp till ens vision eller att man right-now inte är öppen för en relation? | |
| Mnd | 2010-05-27 12:46 | |
| Vem som är den rätte eller inte tror jag är svårt att avgöra, då jag tror att det finns massor av exempel där människor trott sig hitta den rätte, det visar sig vara fel, man går vidare och oj, man hittar den rätte igen. Den rätte den rätte så att säga. Därför tror jag att man kan avdramatisera hela grejen med att panikartat söka efter just den person som är rätt för mig genom att tänka att min partner (eller tillfälliga kontakt eller vad den nu må vara) är rätt för mig just nu. Sen om han/hon kommer vara det livet ut, ja det får man väl se. Sen att man inte borde utnyttja det tänket för att få till det med fler är ju en annan sak :) | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2010-05-27 12:51 | |
| Jag känner igen mig i att mina föreställningar om hur en man skall vara ibland ligger i vägen för att jag skall känna att någon är "rätt". Men när jag vant mig vid personen i fråga brukar den saken gå över. Då är han - inklusive skavanker - plötsligt modell för vad jag vill ha och behöver. | |
| ramsay - Ej medlem längre | 2010-05-27 12:57 | |
| det finns inte en den rätta det finns många. olika personer kan ha olika roller. att hitta ngn som uppfyller allt är omöjligt och varför ens eftersträvansvärt - när man kan ha rätt man på rätt plats. | |
| Venatici | 2010-05-27 12:57 | |
 | Personligen tror jag att det finns en mer eller mindre perfekt person för en där ute. Ingen är perfekt, och tänk så tråkigt det skulle bli om man var överens om allt utan att ge varandra intellektuella utmaningar. Letar man efter det perfekta blir man nog lätt besviken den dagen nyförälskelsen lagt sig. Är magkänslan äkta och man klickar, kan jag leva med att ens partner slarvar med disken och tycker Lasse Berghagen är bra. Vidare så tror jag att den perfekta personen kan vara olika beroende på vart man är i livet och vad man har för behov just då. | |
| wildman | 2010-05-27 13:02 | |
| Jag tror också som Ramsey att det handlar om olika roller. Det kan faktiskt också vara så att det handlar om en mix av släktingar, partner och vänner där man behöver fylla alla rollerna, och där det styr ens behov. Venatici är också klok.... | |
