Spelrum
| Giraffen | 47 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 38 |
| Inloggade | 85 |
Mobilspel
| Pågående | 19 190 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Jobbar | 2011-06-12 10:57 | |
 | På jobbet med: <förnamn> <efternamn>. Det gör jag alltid sedan jag en gång tittade på nummerpresentationen och var övertygad om att det var hemifrån, och svarade "Hej älskling!". Det visade sig vara kommunens byggnadschef, som jag känner och som har humor, så vi bara skrattade åt det. Till saken hör att mitt jobb- och hemnummer har samma slutsiffror. Hemma svarar jag med: "Ja, det är <förnamn>" | |
| promenad - Ej medlem längre | 2011-06-12 11:05 | |
 | Ett yrt "Hallå", brukar det bli. Är jag mer sansad: "Ja, hallå" | |
| Lillstölla | 2011-06-12 11:37 | |
 | Vet jag vem som ringer säger jag: Aaa alt. Ja! eller Hej Och är det mamma eller pappa som ringer, ja då kan jag säga vad som helst! Vet jag inte vem det är säger jag " Ja, det är Anna" Och är det då nån säljare som frågar " Hej, är det Anna?" när jag precis sagt att det är jag, och jag är på det humöret så säger jag, neej, hon är inte hemma :P | |
| _SockerTopp_ | 2011-06-12 11:44 | |
 | Om jag vet vem som ringer så kan de bli lite va som helst, Hellu, hejsi, aaaa, men hej du, ringer upp dig snart osv. Okänt nummer, va vill du? Då brukar de bli lite tyst i luren :D | |
| jordgubb_40 | 2011-06-12 11:49 | |
 | Svarar med förnamnet...ibland när jag är på bus humör och ser att det är barnen eller en kompis som ringer så svarar jag "försäkringskassan" eller liknande...men brukar oftast ha svårt att hålla mig för skratt :) | |
| Drutten_N | 2011-06-12 11:51 | |
 | Okänt nummer....med vårt telefonnummer. Känt nummer ja hallåja eller hej det är, och så mitt namn | |
| Hoodman - Ej medlem längre | 2011-06-12 11:58 | |
| Det är roligt när man ringer upp någon och säger "Hej, det är jag". | |
| FoNkY | 2011-06-12 12:02 | |
 | Pronto! | |
| Fispropp - Ej medlem längre | 2011-06-12 12:07 | |
| "Hej, jag är frisk nu" | |
| Gunilla _ | 2011-06-12 12:29 | |
| Känner jag den som ringer så "Heej (eller liknande) <namnet på personen>", om okänd "Ja det är Gunilla". (Vad är det med försäljare som, så som Lillstölla skriver ovan, alltid ska fråga "Hej, är det Gunilla jag talar med?" när man precis svarat med sitt namn? :p) | |
| Emollas | 2011-06-12 18:24 | |
 | Jag brukar svara Erik, min fru svarar hos Möllås. På tal om svara, min brors telefonsvarare svarar så att man tror att det är en riktigt person som svarar i telefon. När man ringer honom svarar telefonsvararen: Hej det är Markus sen är det tyst några sekunder så att jag hinner börja prata och fråg hur det är läget, sedan hör man hur det ringer på dörren i han att han går och öppnar. Sedan kommer han tillbaks och säger oj det var ingen hemma där hej då. Då har man liksom stått där och väntat, också va det bara en telefonsvarare som man ändå inte pratar in något på... | |
| mrsmaggart | 2011-06-12 20:31 | |
 | Svarar hallå om det är någon jag känner väl. Om det står dolt nummer svarar jag, ja, det är Annika. | |
| Delicious - Ej medlem längre | 2011-06-12 20:43 | |
| Hoodman 2011-06-12 11:58 Antal inlägg: 2303 Det är roligt när man ringer upp någon och säger "Hej, det är jag". Hahaha den brukar jag tyvärr köra. Svarar "Hallå" oftast. Eller "HEEEJ" om jag blir glad att nån spec ringer. Gillar folk som ringer och säger "Hej det är "Bertrud"" Jo tack jag ser det. :) | |
| Rödetott | 2011-06-12 21:06 | |
| Så enkelt som aa eller mm de ä Sara | |
| malman | 2011-06-12 21:07 | |
 | jag svarar bara -ja Helena men om det är killen som ringer så kan jag svara allt mellan ja det är jag till kom hem och mys med mig. ;) | |
| _nelliee - Ej medlem längre | 2011-06-12 21:07 | |
| Mitt namn. | |
| Hoodman - Ej medlem längre | 2011-06-12 21:09 | |
| Säger du "understreck-Nelliee"? | |
| _nelliee - Ej medlem längre | 2011-06-12 21:21 | |
| Ja, det är ju klart att jag gör det! | |
| nickez | 2011-06-12 21:26 | |
 | "Aa de är Gandalf" | |
| jona80 | 2011-06-12 22:06 | |
 | Privatsamtal och jag ser vem som ringer, då svarar jag oftast med namnet på den som ringer. Det är så vanligt i min släkt, och bland vänner då dom flesta svarar på detta sätt eller är så van det att det är helt normalt i deras öron. Ibland svarar man också med vad personen är, som Hej Maaaamaaa eller BROR eller vad det nu är för löst folk som kan tänkas ringa. Använde i många år och använder det ibland fortfarande ordet Gåbrek. Gåbrek är ett fjäll i Arjeplog kommun och skulle även stämma mot ett polskt eller var det ryskt ord som motsvarar hej eller välkommen eller så. Kan inte stava ordet själv, men hörde uttalet någon gång och lät som man sa gåbrasch-tjenne och då tänkte vi få just detta fjäll. Sedan använde man det ett tag som hej, eller förkortning av just det polska ordet för hej. Dumma sätt och svara har man också använt i en drös upptänkliga former. Men tänkte frågeställaren kanske tänkte sig hur det i normalfallet ser ut. På jobbet, dom få gånger jag nu svarar där ändå vill säga, så svarar jag med, Välkommen till (firmanamn) det är (följt av mitt smeknamn på jobbet) Mitt riktiga namn används aldrig på jobbet, inte hemma, inte bland kompisar, ingen använder det mer eller mindre. Utan det är mitt gamla smeknamn Jona eller mitt smeknamn från jobbet som gäller och som jag svarar på. Säger man hela mitt förnamn drar jag öronen till mig, för det användes endast vid utskällningar när man var yngre. Så helt namn betyder du har gjort något illa och snart så kommer utskällningen. Smeknamnet Jonte har jag aldrig gillat, används faktiskt endast av 2 personer och jag har överseende med det, men jag gillar det inte. Fanns förut en i kompisgänget med samma namn och han hade smeknamnet jonte och använde det faktiskt också. Så jag blev Jona, han blev Jonte och omgivningen lärde sig snabbt och använda rätt namn på den dom ville tala med. Så sa man Jonte var det kamraten man ville något. Så jag lyssnade inte då, var inte mig det berörde. Men dom få gånger Jonte används numera så är reaktionen den samma, det är inte mig dom vill något så jag lyssnar inte, men upprepas namnet flera gånger av samma person, då brukar jag inse att det är nog mig dom frågar efter, för bortsett den som talar är jag ju den ända i rummet. Varför började jag svamla ut om detta med smeknamn då kanske ni börjar undra. Jo det har med telefonerna och göra. När man var barn svarade man ju i hemtelefonen med efternamnet eftersom man inte visste vem som efterfrågades. Oftast blev den andra parten less på och presentera sig och fråga efter något utan man började med förkortningar. Tja, Joel, Jona och då fattade mottagaren vem det var och vem man frågade efter. Det blev även samma när jag ringde upp och säga hela namnet var för jobbigt, så man förkortade. Nu har man ju mobil och man kan oftast anta att den man ringer upp (eller som ringer upp) är den personen som du vill prata med, eller som vill prata med dig. Därför blir det som jag skrev i inledningen, man svarar med personens namn, eller så blir det bara ett enkelt HALLÅ, med kort arg uttryck. /J | |
