Spelrum
| Giraffen | 28 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 26 |
| Inloggade | 54 |
Mobilspel
| Pågående | 20 426 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| limpan__2 | 2014-10-16 15:57 | |
 | Vi har alltid begränsade resurser och de som av olika skäl vill ha färre invandrare kommer alltid tycka att varje kostnad är för hög. Dock är det odiskutabelt så att det svenska samhället (vilket inte är detsamma som det offentliga) är rikare än någonsin. Att dessa resurser är skevt fördelade och improduktivt nyttjade i olika former av lyxkonsumtion är dock ett problem. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 16:28 | |
 | Jag tror inte att det stämmer att de som vill ha färre invandrare tycker så. Precis som gruppen invandrare är diversifierad är även denna det. Jag tror att din förmodan stämmer in på en del av dem du tänker på. Sedan är det vår offentliga ekonomi som bär kostnaderna för flykting- och anhöriginvandringen. Därför är det ju framför allt styrkan hos denna som är ekonomiskt relevant. Förutom vad avser opinionsläget då. De mest seriösa kalkyler jag sett indikerar att den totala offentliga kostnaden ligger i storleksordningen 250 miljarder kronor per år. Då ingår kostnader för transfereringar även efter lång tid i landet och klassar inte om människor vid uppnått medborgarskap, utan försöker att estimera faktiska kostnader. Däremot ingår inte den extra belastningen på vård polis skola mm som ändå är substantiell. Kostnaden är ca 15% av våra totala offentliga finanser. Lika mycket som alla former av vård i landet. Försvaret kostar i storleksordningen en femtedel av detta. Om den totala kostnaden vore 25 miljarder årligen skulle jag inte tycka att ekonomi vore ett viktigt element i bedömningen. Nu ser jag det som en av de tyngre nackdelarna med vår ordning. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 16:33 | |
| Som jämförelse möter inte våra stridsflygplan inkräktare med robotbeväpning därför att försvaret anser sig inte ha råd att packa upp nya robotar vartannat år. Det är inte en klassisk ekonomisk supermakt som bjuder upp till dylik dans. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 16:41 | |
| Vill också understryka att bara för att något kostar mycket pengar, betyder det inte att man inte har råd. Allt handlar om prioriteringar. | |
| Blindhund - Ej medlem längre | 2014-10-16 16:42 | |
| Kryddan sverigefödda som återvänder söker knappast asyl, läs vad skruttn skriver. | |
| Blindhund - Ej medlem längre | 2014-10-16 16:45 | |
| Det dummaste är att vissa tycks tro att Sverige tjänar på massinvandringen. Det är ortoligt blåögt. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 16:57 | |
| Eftersom din inställning bygger på att vi lider lindrig skada, gissar jag att du skulle kunna tänka dig att tänka om i den ganska rimliga situationen att ebola får ordentligt fäste i våra upptagningsområden? Då kommer du dessutom att riskera att få betala ett personligt pris. Är det något som skulle påverka? | |
| skrutta00 | 2014-10-16 17:10 | |
 | Limpan hur får vi det bättre själva vid att vara det land i världen som tar emot flest asylsökare pr capita? Hur tänker du nu??Och jämför i så fall gärna mot grannlandet Norge med hänsyn till dynamisk ekonomi och utveckling. | |
| Minta | 2014-10-16 17:33 | |
 | Det är inte antalet asylsökande som avgör om det är lönsamt utan huruvida de får arbete. Om alla asylsökande fick arbete snabbt skulle det vara mycket lönsamt. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 17:51 | |
| Låt inte mig hindra dig från att starta en gigantisk exportindustri med hundratusentals okvalificerade arbeten. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 17:57 | |
| Eller någon annan självfinansierande lösning. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 18:00 | |
| Alla över en viss inkomst kunde t,ex. vara tvungna att prenumerera på någon typ av handarbete. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 18:01 | |
| Andra kunde jobba med återvinning av detta handarbete och mot hög avgift hämta upp det i hemmet. Win-win. | |
| limpan__2 | 2014-10-16 18:17 | |
| Summan på 250 miljarder per år stämmer. Fast då räknar man bara på bruttokostnaden. Och gör man det är ingenting någonsin lönsamt. Inte ens SD använder den summan utan ligger i sina kalkyler närmare vad RUT och andra rapporter visat, en nettokostnad på mellan 1-3% av BNP. Troligtvis närmare 3% i det nuvarande läget. Klart inom ramen för vad det offentliga klarar då regeringen sänkt skatten med mer de senaste åren. | |
| Blindhund - Ej medlem längre | 2014-10-16 18:48 | |
| Sopborstar är billiga och drar lite ström, lägg dem och städa för att bidra. | |
| Rhotheta | 2014-10-16 19:02 | |
| Jag skall titta på vad du skriver. Det intressanta är kostnaden jämfört med t.ex. vård och försvar. Exakt vad man kallar siffrorna är mindre viktigt. Om jag är felinformerad kommer det att väsentligt påverka min inställning. Om du har en länk färdig kan du gärna klistra den. Annars googlar jag mig lika gärna fram. | |
| skrutta00 | 2014-10-16 19:27 | |
| Sverige vet inte vad invandringen kostar Sverige kombinerar sin unikt liberala invandringspolitik med att också ha minst kunskap om sina invandrare. Därför bör vi som grannar bli oroliga, skriver den norska författaren och debattören Elin Ørjasæter. Publicerad kl 16:30, 23 september 2014 Både statsråd och oppositionspolitiker hävdade under den svenska valrörelsen att ”invandringen är lönsam”. Hur hade de kommit fram till det? Läsning av jämförande forskning om invandring ger det deprimerande svaret: Svenska politiker vet inte vad de pratar om. Svenska forskare levererar nämligen inte relevanta data. Svenskarna baserar sin statistik på flyttning, inte på ursprung. Deras data gäller ”utlandsfödda”, varför barn födda i utlandet av svenska föräldrar kommer med i invandrarbefolkningen. Därmed får man ett dåligt mått på invandringen, med hela 11 procentenheters felregistrering. Danskar och norrmän, däremot, har för länge sedan skapat ett centralt register som knyter befolkningen till föräldrarnas födelseland. ”Vi uppfattar den norska och danska definitionen som bäst ägnad för jämförelser av invandrarnas deltagande i utbildning och arbete”, skriver Lars Østby och Silje Vatne Pettersen i artikeln ”Innvandrere i Norge, Sverige og Danmark” i tidskriften Samfunnsspeilet. De två forskarna vid Statistisk sentralbyrå följer upp punkt efter punkt: Att jämföra invandringen i Norden är inte möjligt eftersom svenska forskare antingen inte har eller är inte villiga att presentera exakta data. ”Svenska myndigheter och Statistiska centralbyrån publicerar ogärna uppgifter om utlandsföddas deltagande i arbete och utbildning fördelat på ursprungsland”, heter det i artikeln. Smaka på den. Just sysselsättning och utbildning hör till de mest centrala uppgifterna om hur människor har det. Och lika viktigt: För att kunna säkra välfärdsstatens framtid måste vi kunna förutse ungefär hur stor del av befolkningen som har jobb vid olika tidpunkter. Det kan inte svenskarna, så som data presenteras i dag. Bra registerdata, vilket Danmark och Norge har, gör det möjligt att forska vidare. Det var sådan forskning som publicerades i Brochmann-rapporten, den stora utredningen tillsatt av den norska regeringen om invandringens ekonomiska konsekvenser, som kom 2011. Därför vet vi att den stora utmaningen inte bara är att få invandrarna i arbete, utan att få dem att kvarstå i arbete fram till normal pensionsålder. Sysselsättningsgraden för invandrare från länder i tredje världen sjunker nämligen dramatiskt efter 10–12 års yrkesaktivitet. Förutom att utgöra ett stort potentiellt problem för integrationen av nästa generation (som kan ha två föräldrar utan jobb) så är stödberoendet naturligtvis en nationalekonomisk belastning. Motsvarande undersökningar finns i Danmark, och bilden är densamma. De invandrare som får jobb står åter utan jobb mycket snabbare än andra. Detta är huvudskälet till att invandring från tredje världen är så krävande nationalekonomiskt sett. Hur det går för andra generationens invandrare följs upp av forskningen i både Norge och Danmark. I Sverige registreras dessa som ”födda i landet”, alltså som etniska svenskar. Hur nästa generation integreras på arbetsmarknaden är den viktigaste variabeln i varje beräkning av invandringens långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Det är uppseendeväckande att svenskarna inte kan veta hur det går, eftersom de inte har lätt tillgängliga registerdata över föräldrarnas födelseland. Registerdata innebär data som gäller hela befolkningen och därmed också hela invandrarbefolkningen. Fafo-rapporten ”Innvandring og arbeidsmarkedsintegrering i Norden” innehåller bidrag från forskare i Sverige, Danmark och Norge. Den förstärker bilden av de svenska forskarnas utanförskap. I Sverige baseras uppgifterna om sysselsättning på AKU-siffror, som är en intervjuundersökning, alltså att forskare ringer hem till ett urval av befolkningen. Då når de bara dem som talar svenska och som har tillit och intresse av att lämna ut personliga upplysningar. Rapportens norska redaktör, Anne Britt Djuve, konstaterar lakoniskt att norska och danska forskare anser att AKU-siffror inte är lämpliga för att kartlägga invandrarnas yrkesaktivitet. Den tabell svenskarna presenterar som den mest relevanta över integrationen på arbetsmarknaden skulle alltså inte anses vara tillräckligt bra vare sig i Danmark eller i Norge. Den innehåller flera stora felkällor. Vidare slår svenskarna ihop alla länder i tredje världen till en grupp. Från norsk och dansk forskning vet vi att detta blir fel: Det är väldiga skillnader mellan personer med bakgrund i olika länder när det gäller yrkesaktivitet. Medan de danska och norska forskarna är bekymrade över välfärdsstatens finansiering med hänsyn till invandringen, slår svenskarna i samma rapport fast, utifrån sitt eget bristfälliga bidrag: ”Ser vi på dessa resultat finns det ingen anledning till oro för finansieringen av välfärdsstatens kostnader med nuvarande invandring och integration.” Svenska forskare är inte bara obekymrade, de är bombastiskt obekymrade trots ett bristande underlag. I Norge punkterade Brochmann-rapp orten extrema hållningar på båda sidorna av skalan. Ingen kan längre påstå att somalier är väl integrerade, men ingen kan heller påstå att ingen somalier jobbar. De exakta siffrorna föreligger för varje enskild etnisk grupp, vilket de också gör i Danmark. Demokrati vilar på förutsättningen om en upplyst allmänhet. När fakta saknas kommer de folkvalda att basera sin politik på ideologi, inte på realiteter. Alla politiska partier, med undantag för Sverigedemokraterna, hävdar att invandringen är ”lönsam”. Det kan den omöjligen vara, inte heller i Sverige, men det är ideologiskt riktigt att hävda det. Sverige har den högsta invandringen från tredje världen och den mest liberala invandringspolitiken i Norden. En ansvarsfull regering hade naturligtvis kombinerat en sådan politik med att följa utvecklingen så noga som möjligt. Men när Sverige kombinerar sin unika invandringspolitik med att också ha minst kunskap om sina invandrare, bör vi som grannar bli oroliga. Norge bör bygga upp en forskningsstiftelse åt Sverige. Där bör personer från etablerade norska och danska fackmiljöer anställas. Som broderfolk bör vi finansiera driften. Svenskarna behöver nämligen hjälp. Långt framskriden ideologisk blockering gör dem ur stånd att hjälpa sig själva. ELIN ØRJASÆTER | |
| skrutta00 | 2014-10-16 19:29 | |
| Nu vill jag vet hur ni tänker om övre inlägg:) | |
| Minta | 2014-10-16 19:38 | |
| www.svd.se/opinion/b...vd ?sidan=3 | |
| skrutta00 | 2014-10-16 20:07 | |
| Har läst och det här är ju faktiskt än sämre....med hänsyn till att ta in än flera invandrare i Sverige.Dessutom mörkläggningen från politikere och Svenska stat är skrämmande. HUR kan man nu rättfärdiga att invandring är lönsam?? Limpan du tycker ju det??? | |
