Spelrum
| Giraffen | 41 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 15 |
| Inloggade | 56 |
Mobilspel
| Pågående | 19 493 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| LisaLong | 2010-01-01 13:14 | |
 | Nån skrev att föräldrar förr inte hade mer tid och det är sant, förr hade dom oftast fler barn, men förr va det bara för barnet att hjälpa till hemma och vara en del i familjen, på så sätt tror jag barnen lärde sig mer att uppskatta sin familj. Och vad jag tycker att dagens föräldrar ska tänka på som är så väldigt viktigt är att umgås med sina barn i spel och lekar, nuförtiden kan föräldrarna sitta i ett rum och "chatta" med sitt eget barn via internet som sitter i sitt rum. Och visst BRIS är jätte bra, det var inte så jag menade, men var går gränsen för aga/uppfostran? | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-01 13:24 | |
 | sophistry 2010-01-01 13:00 Ja, tid och engagemang, tid till samtal, reflektioner mm är bland det viktigaste vi kan ge våra barn. Vi måste _se_ våra barn. De som inte blir sedda mår ofta också sämst. Och det är verkligen ingen klyscha, utan sannare än sant, att barnen är framtiden, vår allas framtid. | |
| sophistry - Ej medlem längre | 2010-01-01 13:32 | |
| Miss Yoco, ABSOLUT! Och dra er inte ifrån att integrera barnen med grannar och anhöriga. Man kan t ex. ta andras barn med på utflykter. All sådan uppmärksamhet signalerar för barnen att de är viktiga och att man satsar på dem, att de är med på samma villkor som vuxna. Ta med barnen på teater, konserter eller vad ni nu har för intressen. De måste lära sig att uppföra sig i samhället. Hur ska de lära sig att man måste sitta still på en konsert, om de aldrig har varit där. Jag tror, att vi umgås för mycket i grupper av unga, medelålders och gamla för sig. Ta med barnen i de vuxnas intressen i den mån det är barntillåtet. Låt dem vara med i livet! | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-01 13:35 | |
| sophistry 2010-01-01 13:05 "Vi borde även ha mer koll på, vilka lärare våra barn har." Ja, så sant. Det är en del av helhetsengagemanget att ha koll och ha kontakt med de som tar hand om våra barn utanför hemmet. När våra barn var små så etablerade vi alltid kontakt med dom personer som hade ansvaret för dom, dagmamman, fritidspersonalen, lärarna osv och såhär i efterhand skulle jag nog vilja påstå att det hade betydelse, var till gagn för oss alla - och inte så lite heller. | |
| Comeon - Ej medlem längre | 2010-01-01 13:38 | |
| En sak som jag förundras över att det är flera i denna tråd som skriver att de är emot aga men tycker ändå att det är ok med en käftsmäll?? Var går gränsen för aga enligt er? | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-01 13:47 | |
| magnusito 2010-01-01 13:05 "Men det finns också en överdriven skuldbeläggning gentemot föräldrar. Som om det fanns så förtvivlat mycket tid för barnen förr i tiden. Dagens barn saknar nog något det håller jag med om, men det blir inte bättre att bara lasta föräldrar för allt. Hela samhället går mot ett förytligande och ett habegär som ersatt relationer, omsorg och hänsyn. Det har blivit viktigare att vi ger ungarna en ny mobil samtidigt som miljö och annat blir lidande. Jag tror barnen reagerar mot allt dettta instinktivt." ......................... .. Ja jiiises, det ligger så mycket sanning i det du skriver, men jag kan ändå inte komma ifrån att jag tycker att det _är_ vi föräldrar som ytterst har ansvaret och fungerar inte samhället (vilket det inte heller gör optimalt för våra barn) så är det vi som måste ställa krav på förändringar osv... OCH, vi _måste_inte_ gå med på detta förytligande, följa med i ha-begärs-andan osv... Och sen är det så också att skuldkänslorna ligger inbyggda i själva förälderskapet. De får vi liksom på köpet, och i mångt fyller de en jätteviktig funktion (de är till skydd för våra barn helt enkelt), så jag tycker inte vi ska vara så rädda för dessa skuldkänslor, utan mer välkomna dom istället... | |
| principatia - Ej medlem längre | 2010-01-01 14:06 | |
| magnusito 2010-01-01 13:05 "Men det finns också en överdriven skuldbeläggning gentemot föräldrar. Som om det fanns så förtvivlat mycket tid för barnen förr i tiden. Dagens barn saknar nog något det håller jag med om, men det blir inte bättre att bara lasta föräldrar för allt. Hela samhället går mot ett förytligande och ett habegär som ersatt relationer, omsorg och hänsyn. Det har blivit viktigare att vi ger ungarna en ny mobil samtidigt som miljö och annat blir lidande. Jag tror barnen reagerar mot allt dettta instinktivt." ..... Ibland måste man gå mot strömmen, om den för med sig något negativt. Relationer kan aldrig ersättas med prylar. Det är fel även om majoriteten gör det. Vi har lätt att tänka så, att DET ÄR NORMALT OCH RÄTT SOM DE FLESTA VÄLJER/GÖR. Så är det inte! | |
| magnusito | 2010-01-01 14:22 | |
 | Jag håller verkligen med er! | |
| Liftactiv | 2010-01-01 14:31 | |
 | Miss Yoco: "När våra barn var små så etablerade vi alltid kontakt med dom personer som hade ansvaret för dom, dagmamman, fritidspersonalen, lärarna osv" - Hur är något annat ens möjligt? Och något även de med "krångliga" barn gör/har. Hur menar du att det skulle göra dina barn "bättre"? | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-01 14:43 | |
| Liftactiv 2010-01-01 14:31 "- Hur är något annat ens möjligt?" Beror på vad mer exakt du menar med din fråga, Liftactiv? Hur tänker du? ......................... .. "Och något även de med "krångliga" barn gör/har." Detdär förstår jag inte alls. Hur menar du? ......................... "Hur menar du att det skulle göra dina barn "bättre"?" Och inte begriper jag detta heller. Vadå bättre? Menar du att hur det gagnade våra barn? | |
| bländie | 2010-01-01 14:48 | |
 | Jag gav - till min egen stora förvåning - min son en örfil strax innan han fyllde 2. Inget jag rekommenderar. Det gick rätt bra för honom ändå sen. Fast han blev moderat. Jag har grunnat mycket på om det kan ha berott på den där örfilen. | |
| Liftactiv | 2010-01-01 14:51 | |
| Miss Yoco: - Vad är det du inte förstår? Det var ju du som tog upp att du etablerade kontakten och att det var till gagn. Jag funderar hur det är möjligt att undvika den kontakten med utvecklingssamtal och allt vad det innebär? Även barn som anses vara "krångliga" eller liknande har föräldrar som har den kontakten - vad är det då med den kontakten som är så gagnande? Naturligtvis funderar jag på hur den kontakten - som då NI har haft - påverkat era barn så positivt, eftersom det låter som att de barn det gått snett för inte har föräldrar som haft den kontakten eller att dessa barn av någon anledning inte gagnats trots kontakten. | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-01 14:54 | |
| "Fast han blev moderat. " *aaaaaaaaaaassgg* :)) | |
| El Gronde | 2010-01-01 15:00 | |
| bländie :D | |
| MikaelJ | 2010-01-01 15:00 | |
 | Jag hoppas att dom som förordar aga inte själv har barn.Barn skall behandlas med samma respekt som vuxna och när fungerade våld som problemlösare ?. Behandla ungdomar med respekt så får du respekt tillbaka. | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-01 15:14 | |
| OK, Liftactiv. "- Vad är det du inte förstår? Det var ju du som tog upp att du etablerade kontakten och att det var till gagn. Jag funderar hur det är möjligt att undvika den kontakten med utvecklingssamtal och allt vad det innebär?" Ditt sätt att se på detta verkar för mig rätt så svart-vitt, typ, att man antingen har kontakt, eller så har man det inte alls. Har jag uppfattat dig rätt? Jag för min del menar att man kan ha kontakt på olika vis och man kan även etablera kontakt på olika vis. Och jag lägger även skillnader i begreppen om man _har_ kontakt eller har _etablerat_ en kontakt. Man kan t.ex _ha_ en ytterst ytlig kontakt och bara hålla sig till det allra nödvändigaste, eller så kan man anstränga sig och _etablera_ en kontakt - och göra även detta på många olika vis förstås. Graden av engagemang kan se väldigt olika ut. ......................... .......... "Även barn som anses vara "krångliga" eller liknande har föräldrar som har den kontakten - vad är det då med den kontakten som är så gagnande?" Återigen, graden av engagemang kan se (och de facto ser) väldigt olika ut hos föräldrarna. | |
| sophistry - Ej medlem längre | 2010-01-01 15:18 | |
| Liftactiv, Jag har den erfarenhet, att just de föräldrar, som mest hade haft behov/nytta av att finna sig på föräldramötena, aldrig kom. Jag funderade många gånger, vad det kunde bero på. Kände de sig utsatta eller var de rädda för att man vid dessa möten tog upp sådant, som deras barn hade gjort? Jag överdriver inte alls: det var ofta värstingarnas föräldrar som uteblev från all klassgemenskap. Vi turades om som klassföräldrar att ordna alla sorters möten och utflykter för att komma samman och lära oss att känna varandra. För någon anledning kom inte alla och det var alltid de samma som uteblev. Hur kul var det för deras barn att aldrig ha sina föräldrar med när andra hade det roligt tillsammans. Ofta kom inte dessa "föräldralösa" barn heller på gemensamma resor och utflykter. Varför ville alla vara med? Kom nu inte och säg, att alla föräldrar inte har tid och möjlighet att närvara. Om klassutflykter och -fester meddelande man alltid i god tid. Och - vad är viktigare och kunde gå före dessa sammankomster? | |
| sophistry - Ej medlem längre | 2010-01-01 15:19 | |
| Varför ville INTE alla vara med? - skulle det naturligtvis ha stått. | |
| Miss Yoco - Ej medlem längre | 2010-01-01 15:31 | |
| sophistry, jag kom att tänka på av ditt inlägg, att detdär också, att ha god kontakt med de andra föräldrarna (inom skolan, på fritiden mm) är också jättebetydelsefullt. | |
| sophistry - Ej medlem längre | 2010-01-01 15:43 | |
| Ja, vi har ju så mycket lättare att förstå och lära oss att känna våra barns kompisar, om vi känner föräldrarna. Likaså är det viktigt med tillit till varandra. Både barn och vuxna behöver trygga miljöer och människor omkring sig. | |
