Spelrum
| Giraffen | 12 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 4 |
| Inloggade | 16 |
Mobilspel
| Pågående | 20 056 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| zimba - Ej medlem längre | 2008-06-04 16:10 | |
 | Av det du beskriver så verkar det alldeles för svårt att klara av på egen hand. Jag hade nog övervägt att flytta faktiskt. Att vara utsatt är hemskt men nästan ännu hemskare om han skulle bli kompis med ett sånt gäng.. Verkar inte till att vara ett roligt område att växa upp på enligt min mening. | |
| Liga - Ej medlem längre | 2008-06-04 16:15 | |
| nä det tycker inte jag heller som MimmL skrev åk till BUP och flytta! | |
| myran_64 - Ej medlem längre | 2008-06-04 17:34 | |
| BUP är väl till för barn med problem och det verkar ju inte vara hennes son som har problem utan de andra? Han vill ju bara ha kompisar! Dessutom brukar BUP ha låååång väntetid om det inte är risk för självmord eller har med ätstörningar att göra! Barn mår så dåligt idag överallt att det är månadslånga köer till såna ställen. Annars är det nog ett typiskt ungdomssyndrom att alla vill vara med i det gänget som hörs och syns mest för att dom tror att dom är tuffa då. Jag flyttade med mina barn när det för jävligt där vi bodde. Mobbing, bilstölder, knark på gatan och stora gäng som gick runt och förstörde allt för alla.. Tacka vet jag en liten skola på landet =) | |
| Liga - Ej medlem längre | 2008-06-04 17:38 | |
| jo men jag pratade om de andra =P | |
| annapee | 2008-06-04 18:07 | |
 | hum, en liten tanke som jag får när jag läser detta... detta händer på skolan också, om jag förstår det rätt? När terminen drar igång till hösten igen, försök att samla rektorer och lärare tillsammans med föräldrar och ev. elever och ha ett samtal om mobbing. Det är kanske inte så lätt för föräldrar från andra kulturer (eller samma för den delen) att se att pojkar inte alls är pojkar, utan att pojkar är barn. Hade de sagt samma sak om det gällde deras flickor? Om de kan komma till insikt med att det lika väl hade kunnat vara deras som som hade skolkat från skolan, snott pengar och liknade, kanske de har lättare att agera. Fungerar inte det, hade jag nog försökt byta skola. För övrigt, inför sommaren. Har du ingen typ av sommarläger din son kan gå på under dagarna? så han slipper vara hemma på gården? på så sätt kanske han kan skaffa lite nya vänner med? Försök få in honom på nya intressen så han kan bygga upp ett självförtroende och självkänsla. Inte helt lätt, men inte heller omöjligt.. Lycka till! | |
| beaujolais - Ej medlem längre | 2008-06-04 18:08 | |
| Prata med skolan igen! De är skyldiga att hjälpa er med det här för naturligtvis måste det gå via dem - det är aldrig en bra idé att försöka lösa sådana konflikter själv, direkt med berörda! | |
| seas | 2008-06-04 18:37 | |
 | Angående att besöka skolan så känns det säkert mycket lättare (för pojken din och även dig) om det även är andra föräldrar som kommer till skolan. Förmodligen finns det flera andra föräldrar som är villiga att komma till skolan och vara med ibland om det hjälper klassen att bli bättre. En klass där föräldrarna känner varandra (och känner att de kan ta kontakt med varandra) har större möjligheter att möta problem som mobbing. Så en ytterligare sak förutom tidigare nämnda kan vara att få till ett föräldramöte. | |
| MimmL - Ej medlem längre | 2008-06-04 21:02 | |
| Bra sagt annapee! =) | |
| barbi | 2008-06-05 01:07 | |
 | så de finns allså inge mer ja kan göra förutom att flytta:( vi har våran familj här fan varför kan inte allt bara vara bra | |
| Teppy | 2008-06-05 01:09 | |
| barbi, kan du bara inte flytta till ett annat område? Dvs, en annan stadsdel.. på andra sidan stan? | |
| barbi | 2008-06-05 01:14 | |
| jo de skulle ja kunna göra men de är så dyrt där... min son ska iaf få gå på kollo i 2veckor:=)))) | |
| Teppy | 2008-06-05 01:18 | |
| Vad skoj för honom :) Det kanske blir bättre efter sommarlovet, det vet man ju inte. Hoppas det löser sig för er. | |
| mommesfrites - Ej medlem längre | 2008-06-05 01:18 | |
| Barbi, jag önskar att jag skulle ha en bra lösning för dig men ta till dig det som annapee, beaujolais och seas har sagt här ovan. Skolan ska hjälpa till att lösa sånt här. Visa grabben att han har ditt stöd, att du vill att han ska ha det bra. Hoppas att han har sällskap av din familj eller goda kompisar i sommar. Var envis i att be lärare, skolsköterska och rektor om hjälp om det inte funkar bra med skola, raster, håltimmar, vägen till och från skolan. Från BUP kan man få underbar hjälp - vet. Hoppas att det ordnar sig! | |
| barbi | 2008-06-09 21:14 | |
| ja tänkte bara säga att min son börjar i fotbollskola i morn:=)) så ja hoppas att allt kommer o bli lite bättre iaf tack alla för eran uppmuntran o förslag ni är bäst! | |
| CHL | 2008-06-09 21:29 | |
 | om detta händer mina barn, så hade jag först häckat rejält på skolan! Detta är verkligen deras ansvar! Alla lärare får idag massa kurser mot mobbning och även olika kurser i barn som inte mår bra av olika anledningar. Detta är verkligen något skolans kurator, rektor och lärare SKA ta tag i tillsammans med dig som föräldrer. Du kan ju också göra en del på egen hand, söka barnpsykolog och med hjälp av detta få din pojke att öppna sig och berätta för dig vad som tynger honom. Något är ju fel om detta beteendet börjar så tidigt. Tror nog dock att du löser detta, eftersom du verkar lyhörd. Du verkar se vad som händer med pojken. Kul att han börjar fotboll :) lycka till på er... Men häcka ändå på skolan!!!! | |
| barbi | 2008-06-09 21:41 | |
| japp har tagit kontakt me bla bup o ska få hjälp me skolan*hoppas* är sommarlov så de finns inte så mkt o göra just nu är bara glad att han har nå kul o göra om dagarna o att han kommer bort lite | |
| mimmipigg1 | 2008-06-09 21:52 | |
 | Hej barbi. Har bara skumläst vadsom skrivits, men vill ge ett råd både till dig och alla andra föräldrar: Läs boken "Det kompetenta barnet" av Jesper Juul. Jag vet att om jag läst den tidigare hade jag haft en helt annan ingångssyn på såna här problem! Läs och begrunda... Lycka till och glöm för allt i världen inte att allt går i olika faser, man dår stanna upp och fokusera på nuet och att barnen förändras och förhoppningsvis vi med dem! | |
| tuta | 2008-06-16 01:51 | |
 | låter ingen vidare de där barbi. jobbigt att mobbing o dåligt inflytande ska krypa ner i åldrana.. tycker det annapee skrev lät mkt vettigt. att ta diskutionen på ett annat plan lixom, samla som sagt lärare och föräldrar ihop o prata ut om detta... tror även att sättet man säger sin mening spelar in en stor roll. går man till föräldrana o är förbannad så lär dom försvara sina barns beteende utan en minsta gnutta medgörlighet.. men går man dit i lugn anda.. drar några djupa andetag o förklarar tålamodigt att detta känns jobbigt för din son o dej o att din son mår dåligt av hur han blir behandlad kan man ju hoppas att meddelandet går fram bättre.. om han dessutom är med o säger detta själv till mobbarnas föräldrar så att både dom o mobbarna e med kan det påverka en del...de krävs nog en hel del mod, speciellt av din son i fall han e med.. tror även att det är bra att prata med honom.. fråga hur han mår.. inte bara förbigående "tja-läget?" utan höra på tonfallet.. studera kroppspråket när de jobbiga kommer på tal... läsa mellan raderna lixom... samtalen med ett barn behöver inte vara "nu-ska-vi-sitta-ner-och- prata" utan det kan bestå av många korta frågor o till slut får man ett sammanhang om hur barnet egentlign mår. hur han upplever det som händer runt honom eller mot honom.. o varför inte fråga honom om han vill att du ska med på skolan en eller ett par dagar.. han kanske skulle tycka de vore kul o ha mamma med sej... eller om han känner att de skulle bli för jobbigt eller pinsamt. ja då kanske de inte e så bra att pusha på hans redan jobbiga situation... du skrev i nåt inlägg att de var som att vända på en hand detta att han blev kaxig o så.. men ja så e de nog. barn tänjer på gränser o kommer upp i olika trotsåldrar o de kan ju komma o gå rätt fort... men de e ju just då som de ska vara mkt konkreta regler så att man inte tappar greppet fast de kan kännas så ibland... tror det är viktigt att du som mamma inte visar overdriver oro i situationen.. självklart ska du stötta o visa att du lider när han lider o så.. men ändå hitta en ballans så att inte han ska känna sej som ett offer... kanske e han de, men tror att om man daltar för mkt så känner han nog sej till slut som ett offer innan nåt ens hänt... utan visa stöd o visa att du är där för honom utan överdrivna "stackars-dej" fasoner.. o fast det är en jobbig situation tror ja det är mkt viktigt att han inte kommer undan med att sno pengar, skolka osv... han får ju inte tro att de e okej att stjäla beroendes på VAD man stjäl till lixom.. utan vara väldans konkret i vad som e okej o vad som inte e okej... o att sätta krav som nån skrev... hmm, ja man kan kanske inte kräva en 8-åring att han mååååste gå gymnasiet om 10 år... låter lite väl hårt tycker ja... men krav på hans nivå kan vara bra... krav på att han ska sköta dom uppgifter han har fått. om han tex sköter skolan bra, ja ha som ett mål att ni kanske kan ta en resa till "skara sommarland" eller vad nu kan intressera honom/er... belöningar som är kul samtidigt som de ger er tid tillsammans.. kan även vara bra att han ska kunna hitta sej en hobby o nya "snälla" vänner via den. nåt han kan vara bra på o känna sej stolt över. ofta stiger självkänslan om man känner sej duktig i något som man även finner kul... o hoppas fotbollen blir de han kan lägga sin energi på istället för att "muta" till sej vänner... =) tror dock inte att flytta o fly e någon vidare lösning...tror att låter man sej bli mobboffer kommer man troligen att bli de även i nya områden... tyvärr.. bättre att stå ut o hitta lösningar. inte fly från problemen om dom inte blir allt för extrema.. hoppas du kan plocka de bästa som kan funka för er i allas tips.. lycka till med problemen. hoppas de löser sej! | |
| jeehunmoon | 2008-06-16 03:59 | |
| Har inte läst hela tråden. Men såg iaf inte någon som skrev något om hur du kan tänkas konfrontera din son när han väl gjort något dumt (om det nu ska läggas ansvar på honom och det inte är de andra som är mobbare etc) på annat sätt än att bestraffa. Tror det även i den åldern kan vara mycket påtagligt när du visar hur ledsen DU blir. Jag tycker personligen att det inte fanns något värre än att göra mina försäldrar (främst min ömma moder) ledsen eller besviken. Började hon gråta över något jag gjort (hände förhoppningsvis inte alltför ofta) så fick jag tokångest. Jag tog tag i känslorna och skärpte mig i förebyggande syfte i större utsträckning när jag visste hur besviken och ledsen jag gjorde henne. Skrek hon och blir arg var det som en klackspark för en liten unge som jag. Dumdryg och rätt oberörd. Blev hon dock ledsen och besviken fick jag som sagt tokångest och gjorde precis som hon ville i fortsätteningen. Tror de flesta ungar fungerar på det viset så slå på tårkanalerna är ett litet tips från mig. Tar dock inte hand om de yttre omständigheterna som skolan, eventuella mobbare och dålig umgängeskrets. | |
| Lill-Putte | 2008-06-16 12:12 | |
| Du kan även försöka att ta det som han värderar mest av allt för att lära honom en läxa | |
