Spelrum
| Giraffen | 2 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 1 |
| Inloggade | 3 |
Mobilspel
| Pågående | 19 255 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| apbur | 2010-08-17 00:46 | |
![]() | Tycker du? Jag brukar ta pengar från matkassan för att köpa smink. Vitaminbrist går att dölja med rätt underlagskräm. | |
| Larvbrud - Ej medlem längre | 2010-08-17 00:49 | |
![]() | Det finns ju ätbara läppstift numera. | |
| Jeannica | 2010-08-17 01:22 | |
![]() | Jag försöker lära mina barn...och andras :), att rättvisa inte handlar om att få samma saker utan att alla får det var och en behöver för att må bra och leva väl. Ett jämställt samhälle definierar jag på samma sätt. Feminism definierar jag som ett verktyg att få till ett jämställt och rättvist samhälle. Alltså EN av de ideologier "man" kan ta till för att nå målet att alla människor ska få leva sina liv fullt ut och som "man" vill och mår bra av. Förtryck av människor är illa och av ondo. Förtryck av kvinnor, eller män, är förkastligt. Hur kan man inte vara feminist? Hade en diskussion med min tioåriga son idag om det är förtryckande eller inte att använda nedvärderande ord såsom fjolla tex. Det används i hans värld för att göra ner en kille som beter sig för lite som en "man". Försökte få honom att se att en kille som är "feminin" inte är mindre man för det. Jävla samhälle vi har som försöker forma min son till att tro det. För att ta ett jordnära litet exempel på vad jag menar med feminism. Nedsättande ord om kvinnor slår också tillbaka på män. Givetvis. | |
| regression | 2010-08-17 01:54 | |
![]() | Jag tycker nog att feminism innebär _lite_ mer än att erkänna att kvinnor i högre grad utsätts för våld och förtryck av män och att detta är så vanligt att man skulle kunna kalla det ''strukturellt''. Ett sådant uttalande är lika banalt som att ''vi alla är individer'' eller något sådant, vilket alla skriver under på men som naturligtvis inte gör att man kvalificerar sig för att kalla sig liberal. För att ta ett exempel. För att vara feminist (eller liberal) krävs det också -- enligt mig -- att man skriver under på en viss vision om ett bättre samhälle, vilka medel som skall användas för att uppnå det, samt vilken typ av människosyn detta bygger på. Svaret på dessa frågor följer inte utifrån den basala insikten att män oftare jävlas med kvinnor än vice versa. I begynnelsen (dvs. 1996 ungefär) så formades därför en rad skolor med anspråk på att vara just en feministisk ideologi och idéram: likartsfeminism, liberalfeminism, radikalfeminism, socialistisk feminism, säratsfeminism, och så vidare. Jag hade kunnat kalla mig liberalfeminist eller säratsfeminist, eftersom jag tänker mig att ett idealsamhälle är ett där ingen förtrycks och ett sådant torde gå att uppnå utan större ingripanden i människors vardag mer än rätt till utbildning, frihet från absolut fattigdom, likhet inför lagen och likhet inför en potentiell arbetsgivare givet samma produktivitet. Jag hade dessutom (och gör fortfarande) bedömningen att om en lagstiftning inte automatiskt gjorde alla kvinnor till förvärvsarbetare inom fordonsindustrin så hade jag accepterat att det funnits grundmurade skillnader mellan könen (oavsett om de skapats av gener eller sociala normer). Idag har liberalfeminismen och särartsfeminismen (''livmodersfeminismen'' enligt Nina Björk i en känd bok) blivit mer eller mindre motsatsen till feminismen. Feminismen av idag utgörs i stort av de som för några år sedan kallades radikalfeminister. Denna feminism sätter likhetstecken mellan metod och vision, dvs. kampen är målet. Det gör att man hemfaller åt slagkraftiga symbolfrågor som sexköp och kvotering av bolagsstyrelser utan att fundera på vad sådana reformer egentligen innebär i termer av minskat förtryck. Och vad gäller människosyn så hemfaller man även där åt en radikal vetenskapsteoretisk ståndpunkt vi kommit att känna som postmodernismen. I princip allt skall klämmas in under rubriken ''social konstruktion'', vilket ger politiken mandat att kleta i varenda aspekt av verkligheten (''död åt familjien!'', etc.) och till och med diktera hur jag ska känna och tänka om serieteckningar från Japan. Dagens feminism är i allt väsentligt detsamma som dåtidens radikalfeminism, och som sådan är den är i allt väsentligt oduglig som samhällsförändrande kraft. Därför är jag inte feminist. | |





