Spelrum
| Giraffen | 17 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 1 |
| Grisen Böjningslistan | 1 |
| Inloggade | 19 |
Mobilspel
| Pågående | 19 377 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| -R0BBAN- - Ej medlem längre | 2009-01-30 14:38 | |
 | Jag tänder på hela också. :-s | |
| Femme_Fatale | 2009-01-30 14:39 | |
 | *brrrrr* | |
| Femme_Fatale | 2009-01-30 14:40 | |
| Tänder du på folk som drar dem över huvudet också? ;-) | |
| -R0BBAN- - Ej medlem längre | 2009-01-30 14:43 | |
| Nej, för fan, nån måtta får det väl ändå vara med perversionerna! ;-) | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2009-01-30 14:48 | |
| karsten, var är du? kom tillbaka! | |
| Karsten PhD - Ej medlem längre | 2009-01-30 15:35 | |
| Homeopatrik, Jag ska göra mitt bästa för att svara på din fråga trots att jag inte förstod allting. Saknaden kan vara en ganska svår reskamrat att ha med sig på livets väg. Det är lika svårt att presentera sin saknad som det är att presentera de man saknar som inte finns i livet längre. Därför är det lätt att tränga undan saknaden i mötet med nya bekantskaper. Det vi kan göra är att bli medvetna om att saknad och sorg är kamrater vi behöver ta med oss för att inte utplåna våra finaste minnen, och se till att ge dem lagom mycket plats istället för att försöka skaka av oss dem efter vägen. //Karsten, PhD | |
| Karsten PhD - Ej medlem längre | 2009-01-30 16:04 | |
| SylviaPlath, Det är inte varje människa som kan beskriva förälskelse i ord. Jag ser att du har valt att låta oss minnas en kvinna som hade en speciell gåva, så jag tror du förstår vad jag menar. Jag upplever fortfarande förälskelse ihop med min make, fast jag tycker inte det vore givande att spekulera vidare om det. Hoppas du kan nöja dig med det här svaret. // Karsten, PhD CD II, Nej, jag ligger inte inne någon annan stans än på mitt hotell. Nu när jag är ledig vill jag passa på att inte bara ta del av er utan också ge tillbaka av mig själv. Man kan säga att jag går mina egna böjelser till mötes eftersom jag tycker om att hjälpa till med det jag kan bäst. Själsliga bekymmer förknippas ofta med tunga statliga byggnader men jag tänkte att vi skulle träffas här under mer lättsamma former. Om det får dig och andra att tro att detta är ett skämt är jag ledsen. Det var inte min avsikt. //Karsten, PhD | |
| Karsten PhD - Ej medlem längre | 2009-01-30 16:18 | |
| Skugga, Vad roligt att du blev glad av mitt förra svar. Det var verkligen inte meningen att hoppa över dig nu. Jag råkade gå vidare till att svara de som skrev på den här sidan och tog CD II före dig av misstag. Ibland kan man bli ignorerad på riktigt av någon som försöker använda sig av en strategi. Ofta kan det dock vara så som du beskriver att man känner sig ignorerad för att man känner sig liten inuti. Det viktiga är att du får känna att du kommer till din rätt och får visa vad du är bra på, i jobbet eller hemma. Då kommer du känna dig tillfreds inombords och då kommer inte varje ny situation vara den avgörande för om du syns eller inte syns. //Karsten, PhD | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2009-01-30 16:20 | |
| hej karsten. jag har en rad förhållanden bakom mig, varande från 1,5 till 3,5 år. alla dessa förhållanden var "tills vidare" för min del (outtalat). jag var väldigt osäker på vad jag ville och var väldigt sällan helt närvarande min kontakt med mina flickvänner. jag kände mig låst i mentala bilder om hur jag skulle uppföra mig, vad som var "normalt", vad som "förväntades" av mig som pojkvän osv. jag kände mig ofri - men utan att veta att det kunde vara annorlunda. den frihet jag längtade efter (en värld där jag själv skapade reglerna och inte hämmades av min osäkerhet), sökte jag istället genom att dricka mig full och vara otrogen (mycket ljugande, aldrig ärlig). alla mina flickvänner ville kämpa vidare med förhållandet men, jag orkade inte öppna mig och kunde därför inte få den kontakt som jag innerst inne längtade efter. jag önskar mig ett förhållande där jag vågar vara ärlig och inte gömmer mig, där det som är inom mig får ta plats i den verkliga världen. sedan det sista längre förhållandet tog slut har jag haft flera kortare romanser som alla tagit slut på grund av att jag öppnat mig för tidigt (tror jag). det verkar som att jag möter tjejer som är som har samma drag som jag själv försöker göra uppror emot. (känslomässigt oerfarna, rädda för känslor, slutna, självständiga på ytan men inte riktigt närvarande (projektion?)) ge mig gärna ett råd att meditera över angående hur jag kan uppleva kärlek och frihet samtidigt. | |
| Saga-li - Ej medlem längre | 2009-01-30 17:34 | |
| carlmartin: du får ett av mig; var dig själv! | |
| Lindalainen | 2009-01-30 17:52 | |
 | herregud, har ingen aning om när jag sist skrattat så mkt som när jag läst igenom allt här. hahahaha | |
| -R0BBAN- - Ej medlem längre | 2009-01-30 17:56 | |
| Karsten ignorerade min fråga totalt. Vilken jävla värdelös terapeut. *surar biggest time* | |
| Lindalainen | 2009-01-30 17:56 | |
| hahaha. i love this! | |
| Lindalainen | 2009-01-30 17:56 | |
| är hon ngn stackars sönderrökt hippie eller ngt? ^^ | |
| -R0BBAN- - Ej medlem längre | 2009-01-30 17:58 | |
| Fan, nu ser jag vem det är! Det är ju den dåren från Farmen! Han med brillorna! *avlägsnar mig snabbt härifrån* | |
| le-lou | 2009-01-30 18:00 | |
 | skugga - du menar på fullt allvar att du tror på denna tråd? | |
| vita_syrener - Ej medlem längre | 2009-01-30 18:01 | |
| Haha...banne mig har du inte rätt *poff* | |
| Karsten PhD - Ej medlem längre | 2009-01-30 18:02 | |
| Carlmartin, När vi talar om personlig utveckling föreställer sig många en linje som tar dem framåt. Jag vill uppmuntra dig att tänka på din utveckling som cirkulär istället. Känn efter vad du är beredd att ge till dig själv och vad du behöver få av dig själv. När man gör andra besvikna gör man ofta sig själv lika besviken. Det kan vara så att du har tagit mer av dig själv än du hittills har givit. Vad som händer då är att man krymper in i sig själv och slutar våga. Cirkulär andning är en metod som kan hjälpa, men helst ska man ha en utbildad pedagog med sig eftersom man kan bli väldigt yr första gångerna. Du kan mjukstarta för dig själv genom att lägga dig på golvet, blunda och andas kraftfullt och sansat. Låt lungorna fyllas och ge syre åt den cirkulära tankeprocessen och låt dig frigöras i detta nuet. I kärlek finns det inga garantier. Du kan jobba med dig själv men inte med dina partners så länge ni inte går i terapi tillsammans. Det är inte heller en tävling och man kan inte förlora eftersom man har älskat. //Karsten, PhD | |
| Karsten PhD - Ej medlem längre | 2009-01-30 18:05 | |
| -ROBBAN-, Hej. Förlåt mig. Nu såg jag inte din fråga då den först var riktad till Kerstin och jag trodde det var någon annan i tråden. Nej, du är inte vad man skulle kalla för pervers. //Karsten, PhD | |
| Skugga | 2009-01-30 18:37 | |
 | le-lou: Vare sig jag "tror på" tråden eller inte så tycker jag att Karsten ger tänkvärda svar, det är DET som intresserar mig. Tyvärr verkar det som att många människor är livrädda för att bli analyserade/analysera sig själva, därav den något hätska tonen från somliga här inne... | |
