Spelrum
| Giraffen | 37 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 20 |
| Inloggade | 57 |
Mobilspel
| Pågående | 19 580 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Polly Juice | 2009-02-10 00:08 | |
 | Den finaste komplimangen jag nånsin har fått, fick jag av en hund, vilket är på samma gång både smickrande och tragiskt. Det var såhär: Jag var 13 och hade fått en ny vän, och skulle hälsa på hemma hos henne för första gången. Hon hade en stor och stark hund som de flesta blev rädda för när de såg honom första gången, eftersom han hade ett morr från underjorden och de kraftigaste käkmuskler/tänder en hund kan ha. Dessutom hade han en osviklig instinkt för vilka människor som var opålitliga och ville "hans människor" illa - de hade haft otur med kringresande försäljare och annat - och dem han inte gillade fick min vän rädda från att bli bitna. Men, när jag kom dit och såg denna bautahund komma mot mig med misstänksamheten strålande ur ögonen så tänkte jag bara på vad hon hade sagt, nämligen att han innerst inne var jättesnäll. Och eftersom jag älskar hundar, så föll jag spontant på knä och höll ut armarna och ropade "Ååååh, vilken liten vovsepovse! Kom jag ska jag klappa och klia dig!" (Jo, jag uttryckte mig sådär fjantigt när jag var 13...) Hunden stirrade på mig, och det syntes vad han tänkte: "Vovsepovse? Hon är inte riktig klok. Men hon är genomsnäll!!!" Och så kom han fram och slickade mig i ansiktet. | |
| Caligatia | 2009-02-10 00:11 | |
 | "Fan, hur deppig man än är så är man på skitgott humör efter att ha snackat med dig i en halvtimme." :) | |
