Spelrum
| Giraffen | 43 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 28 |
| Inloggade | 71 |
Mobilspel
| Pågående | 19 473 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| MrRed | 2012-06-19 12:30 | |
 | Nej, människan är nog det farligaste, alla gångber. Man möter ju hellre en varg än en rattfyllerist... | |
| Drakena | 2012-06-19 12:47 | |
 | Finns nog fler rattfyllerister än vargar tyvärr... | |
| nippertippan | 2012-06-19 14:22 | |
 | Alla vargattacker på människor- här-> www.vargfakta.se/tag...e- av-varg/ | |
| nippertippan | 2012-06-19 14:23 | |
| Vargar kan utvecklas till att börja attackera människor. Läs denna artikel. Professor Valerius Geist har delat upp denna process i sju steg som eskalerar under en tid av några veckor eller månader. Beteendet hos våra svenska vargar bör noggrant bevakas och jämföras med dessa. Enligt Geist är stegen som baseras på lokala studier under år 1999, följande: I reviret börjar det bli ont om bytesdjur. Dels genom vargens jakt men också genom att hjortdjur, räv, harar och fåglar helt enkelt lämnar området. Tecken på detta kan vara att hjort och rådjur plötsligt börjar upphålla sig väldigt nära ladugårdar och lantlig bebyggelse, dag- som nattetid. För den gröne vandraren blir det uppenbart hur tyst det plötsligt har blivit i skogen. Matsökande vargar börjar närma sig bebyggelsen nattetid. Deras närvaro påannonseras ofta av plötsligt och ihållande nattskällande bland gårdarnas hundar. ”Skälldueller” börjar bli vanligare nattetid. Dagtid börjar det höras ylanden från vargflocken. Vargarna dyker upp dagtid och börjar på avstånd observera människorna i deras dagliga sysslor. Vargar lär sig främst genom att observera allt omkring sig mycket noggrant. Efter en tid börjar de komma närmare bebyggelsen även dagtid. Nu börjar mindre tamdjur attackeras, både nattetid och i dagsljus och vargarna blir allt djärvare. De börjar nu jaga hundar. Ibland ända upp på verandan. Folk som promenerar med sin hund får nu för första gången försvara hunden mot en eller flera aggressiva vargar. Dessa är dock fortfarande rädda för människor och många hundar sparas bara genom denna kvarvarande respekt. Men vargarna börja etablera sitt territorium. I det här stadiet börjar vargarna utforska större tamdjur som hästar och kor. Det leder till många avslitna svansar, bitna lår och ljuver samt ansiktsskador. De första allvarligt skadade korna hittas. Här är det skador på ljuver, ljumskar och könsorgan som gäller. Att boskapen håller sig intill gårdarna hjälper inte längre. Vargar börjar nu också förfölja och omringa ryttare. De börjar titta in på gårdarna och till och med spana in genom fönstren på husen. Vargarna börjar nu också gå mot människor för att sedan stanna och iaktta dem. Ibland i flera minuter. De börjar nu övergå från etableringsstadiet till att faktiskt betrakta människor som bytesdjur. Det som nu kan verka som ren lekfullhet – närgånget beteende, nafsanden i byxor och jackor – är nu förstadiet till fullskaliga attacker. Än så länge drar de sig tillbaka när människor gör utfall tillbaka eller ryter. Mot jägare eller lokala slaktare kan de hotfullt ställa sig att bevaka de ”bytesdjur” människorna ska börja jobba med. De ylar och skäller, ibland på bara några stegs avstånd. Nu attackerar vargarna människor. De första attackerna är klumpiga för vargarna vet ännu inte riktigt hur de ska gå tillväga, och många av de attackerade hinner sätta sig i säkerhet eller slå tillbaka. I det här läget bör alltså en frisk och stark man kunna övermanna, eller rent av kväva, en varg. Men om vargflocken blandar sig i finns inget försvar. Inte ens för två beväpnade män. Vargar som jagar i flock är så starka ihop att de till och med kan ta en Grizzlybjörn. Det har maginnehållet i kanadensiska vargar visat. Det här är fakta som, enligt professor Geist, alla som bor intill ett vargrevir bör veta. I studien skriver han vidare att vargar i många attacker inte motiverats av sin hunger utan av sin jaktinstinkt och sin nyfikenhet att undersöka ett nytt villebråd. Han menar att det förklarar rapporter om bortsläpade barn som återfunnits oskadda samt attacker som, givet den oerhörda bitkraft en varg besitter, endast lett till lätta, nästa hudnära skador på de attackerade personerna. | |
| Locomondo - Ej medlem längre | 2012-06-19 15:31 | |
 | Som så mycket annan "skrämselpropaganda" måste sånt här sättas i proportion till andra saker omkring. År 2008 (har jag för mig) dödades 7 människor av hajar. Samma år dödades strax över 700 människor av felaktiga brödrostar. Man börjar ju undra vad man borde akta sig för egentligen.... | |
| apbur | 2012-06-19 15:54 | |
| Man måste ta hänsyn till att människor som lever nära vargen känner rädsla och inte vill ha varg i skogen trots att det inte är väldigt troligt att man kommer råka ut för en vargattack. Dock kvarstår faktum att risken för att bli attackerad ökar med antalet vargar. | |
| Locomondo - Ej medlem längre | 2012-06-19 16:00 | |
| Så även med hundar....nån som ropar efter förbud? | |
| golden | 2012-06-19 16:02 | |
 | jag.. gärna hundar i skogen, men i stan liksom.. | |
| apbur | 2012-06-19 16:07 | |
| Tycker inte att det går att jämföra det utbredda intresset att ha hund med intresset att ha varg i den svenska skogen. Vargfrågan verkar ganska jämnt fördelad mellan för och emot, till skillnad från hundförbud där jag har svårt att tro att särskilt många faktiskt tycker att det är ett bra förslag. Koppeltvång kan ses som ett sätt att ta hänsyn till hundrädda. En rimlig kompromiss. | |
| Locomondo - Ej medlem längre | 2012-06-19 16:13 | |
| Jag är inte speciellt hundrädd men jag känner en hel del som är det. Och när man ser en späd liten nippertippa på 42 kg med en 60-kilos rottweiler eller en stirrig pitbull så känns just kopplet (oavsett om det är en kätting) som det minsta problemet... Tänkte just på att risken givetvis ökar med antalet men att de rapporterade fallen av vargattacker jämte hundattacker måste vara närmast mikroskopiska? | |
| apbur | 2012-06-19 16:20 | |
| Ingen relevant jämförelse då det finns väldigt många hundar och väldigt få vargar i Sverige. Det finns inte speciellt starka argument för varg i Sverige. Inget som givet gör att man kan bortse från de problem en ökad vargstam skulle orsaka. | |
| Locomondo - Ej medlem längre | 2012-06-19 16:25 | |
| Högst relevant tycker jag just därför. Antalet vargattacker är ju få pga antalet. Antalet hundattacker är avsevärt fler återigen pga av antalet. Är det själva djuret vi är emot eller är det själva attacken vi vill undvika, oavsett djur? Först måste man tänka över det innan man börjar ropa efter förbud eller avlivning/utrotning... | |
| apbur | 2012-06-19 16:27 | |
| Med vargen tar man in ett problem medan man jobbar med ett befintligt problem när det gäller hundattacker. Att man redan har ett problem är inget argument för att addera liknande problem. | |
| limpan__2 | 2012-06-19 16:31 | |
 | Jo, det finns visst anledning att addera ett problem. Problemet, i detta fall varg, verkar uppenbarligen föra med sig mycket nytta till många människor. Det är en fullgod anledning till att överväga att ta in den trots de negativa bieffekterna. | |
| Locomondo - Ej medlem längre | 2012-06-19 16:39 | |
| Hur tar man in ett problem med vargen? Den finns ju redan i våra skogar? Frågan här är väl om vi ska utrota den eller ej? Alltså "ta bort" problemet. Precis som med hundar. Eller så kanske det är de späda nippertipporna vi borde ta bort? =) | |
| apbur | 2012-06-19 16:47 | |
| limpan__2, vad för nytta tänker du på? | |
| limpan__2 | 2012-06-19 17:23 | |
| Det är uppenbarligen människor, och rätt många dessutom som vill ha varg i landet, dessa anser sig få en positiv nytta av dess existens. Det kan vara allt ifrån att man blir glad av att veta om att de finns till att man direkt kan tjäna pengar på dem, t.ex. genom vargsafarin eller annan form av vildmarksturism. Precis på samma sätt finns det de som får en onytta av den. Antingen genom ett upplevt obehag av att man vet om dess existens till att man lider direkt skada av att den tar ens tamdjur eller äter de älgar man tänkt skjuta. Bägge sidorna har lika legitima skäl för sin ståndpunkt, det svåra är att finna en bra kompromiss. I dagsläget har vi valt att hålla vargen borta från renskötselområdet då renarna av tradition inte hålls i hägn men på andra ställen har vi valt att kompensera djurägare som drabbas på andra sätt. | |
| Minta | 2012-06-19 18:09 | |
| Vargstammen är strikt reglerad och skyddsjakt bedrivs, så den hålls i schack. Om man upplever någon olägenhet av varg, att den uppvisar oskyggt beteende, kommer för nära mm. ska man kontakta länsstyrelsen. Om ingen varg i vilt tillstånd dödat eller skadat någon människa på 200 år i Sverige, kan man väl inte säga att den utgör en risk för människan. Den kan ställa till skada på djur och orsaka kostnader, men det är en annan sak. Kan det också vara så att det finns en jaktlobby som vill ha monopol på att döda vilda djur i naturen? | |
| jonisk - Ej medlem längre | 2012-06-19 18:27 | |
| Jag förstår verkligen inte rovdjurspaniken, jag är på fjället/i skogen hela somrarna och har bara sett spår, plus en björn flera hundra meter bort. Och det finns fler än vargen som ställer till skada (om än inte utgör någon fara), det är rätt förmätet att tro att människan har rätt att mer eller mindre utrota en art för att den stör i våra ögon. Och jag talar inte om skyddsjakt nu. | |
| Minta | 2012-06-19 18:31 | |
| Det vore tråkigt om vi av rädsla eller iver att eliminera allt potentiellt farligt som vi kan utsättas för av djur, utrotade de "farliga" djuren och endast jägare var kvar i skogen för att skjuta av de djur som vargen, lodjuret, järven annars tar. Då skulle vi säkert dö av fler förlupna kulor än skador som vargen kan ställa till med. | |
