Spelrum
| Giraffen | 40 |
| Krokodilen | 2 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 24 |
| Inloggade | 66 |
Mobilspel
| Pågående | 19 370 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| meimse - Ej medlem längre | 2009-11-25 21:19 | |
 | Angående Montessori så måste jag påpeka att med en engagerad och kunnig mattelärare plus det eminenta mat(t)erialet från montessori så blir matematik en konst. | |
| ijer48 | 2009-11-25 23:32 | |
 | Jag har märkt på barn i skolan att "grupp"trycket eller vad man ska kalla det har stor betydelse; fömodligen därför matte är tråkigt, någon har tyckt, sagt det ev stora syskon och då blir det en sanning som det yngre barnet kommer till skolan med. En jämförelse: Hur många barn som gillar fisk när de växer upp, ändrar sig när de börjar skolan och hör andra säga att fisk är äckligt. Det blir också en sanning för den nyblivna eleven. Sen är ju också en fråga om man kan lära barn att tänka abstrakt. För att tänka abstrakt och logiskt krävs viss mognadsnivå. Däremot ska naturligtvis barnen tränas att tänka ....., att fundera, ställa frågor, jämföra slutsatser med andra. Det finns ofta flera sätt i vardagsmatematiken att komma fram till ett riktigt svar. En ann´s tänkande är så gott som en ann´s. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2009-11-25 23:35 | |
| Matte suger..ärligt är det trist. Som att se målarfärg torka. | |
| ___Tania___ | 2009-11-26 02:47 | |
| Jag tycker om matte. En mattelärare och jag brukade sitta i telefon. Jag testade hans kunskaper genom klurigheter, och han räknade alltid ut dem. En hel del beror nog på läraren. Sen hade jag en underbar dam som hjälpte mig senare. Hon pratade inte något av språken jag kan, men hon menade att matematik är ett språk, och hon lärde mig massor. Det enda hon frågade var: Förstå? Jag är lyckligt lottad. | |
| Thyrel | 2009-11-26 03:11 | |
| Matte är en av anledningarna till att man orkar palla sig iväg till skolan.. tror precis som tidigare skrivare sagt att grupptrycket gör att folk tycker det är tråkigt, vilken i sin tur leder till att det blir svårt | |
| henrik_l | 2009-11-26 04:32 | |
 | Jag avskydde matte ända sen småskolan och gör det än. Det var bland det värsta som fanns i skolan. Jag minns inte om matteboken hamnade på skjutbanan, i soporna eller i spisen men jag är glad att jag slipper nu. Anneli det är inte som att se målarfärg torka. Målarfärgen är tusen gånger roligare. | |
| fransåsa | 2009-11-26 04:48 | |
| Jag tror också att det hänger på inställningen. Jag fick för mej någonstans på sjuan att matte var svårt och att jag inte kunde. Senare i livet har jag märkt att jag visst kan om jag bara ger mej den på att försöka. Jag tror att jag och de allra flesta andra kan lära sej nästan vad som helst bara man vill och försöker. | |
| TomasLeonard | 2009-11-26 05:26 | |
 | Intressant tråd! -Frågan som ligger och pyr under är också: Är det viktigt att alla människor är matematiskt kunniga? Svar: nej (tycker jag) Om man ser igenom historien är det en ganska ny ide' att "massan" behöver likn. specialkunskaper. Är det inte viktigare med hälsa, välbefinnande utbildning i att fungera i grupp och att arbeta för en god miljö för människor , djur osv? Jag tror skolans utbildningsplan kanske behöver revideras, alla vill inte bli ingenjörer el. analytiker och har inget intrese av detta. Jag tycker det kunde vara lämpligt med en matematisk grundkurs och att avdramatisera detta med att misslyckas "altogether". Det finns en väldig skönhet och källa till visdom i logik matematik osv, det är viktigt att för samhället att vi har resonabla människor, men logik går ju även in i språkets värld, det finns inget ämne i skolan idag som behandlar detta, att analysera resonemang ex.vis, det känns som matematiken är alltför specialiserad i skolan och att den lille eleven ofta har en poäng när han säger att: - Vad har jag för nytta av detta eg.?? | |
| TomasLeonard | 2009-11-26 05:59 | |
| Men matematiken är ett konkurrens-instrument förstås, man kanske inte vill ha " flummigt folk" på viktiga poster, på det sättet fylller det en funktion. Ett kontroversiellt utt. förstås! | |
| Mr Sun Green - Ej medlem längre | 2009-11-26 09:13 | |
| Det är skönt att slippa ansvar och att tänka efter. Hur ska man kunna vara en i flocken om man tänker efter för mycket? | |
| CroCop86 | 2009-11-26 10:32 | |
 | Jag hade verkligen skitsvårt för matematik. Det var ingen logik där för mig och lärarna gjorde det inte lättare. Jag försökte och försökte och det gick inte, till slut bestämmer jag mig för att jag ska klara det och då måste jag ha lärarens hjälp. Men, det enda jag fick var, "men lilla vän, det är bara logik, det är logiskt!", och det var det. :S Ingen lärare som jag haft i matematik har lyckats få mig att förstå den där logiken med algebra och sån "skit". Fan! Så jag har helt enkelt bestämt mig nu i vuxen ålder att det är något jag inte kan och något jag aldrig igen kommer plugga. | |
| mrperfect | 2009-11-26 11:13 | |
 | Är det därför jag är så bra på matte då? Därför att jag alltid har gått mina egna vägar oavsett vad det rör sig om, och struntat i vad andra tycker. | |
| ijer48 | 2009-11-26 16:51 | |
| Över huvud taget är ämnet, vilket det vara månde, det som man gör när man jobbar med en bok/övningsbok. Det tror jag många elever anser. Åtminstone på de lägre stadierna. Att berätta, leka ordlekar mm inser de inte kan hänföras till svenskämnet. Ett exempel från matematikens underbara värld: Efter ett sportlov pratade jag lite med mina elever om vad de gjort. Många hade varit till fjälls och åkt skidor. Muntligt började vi diskutera vilka förberedelser man bevhöde göra, vad man behövde införskaffa inför resan osv. Så gick vi vidare med kostnader för bilresan, hyra för utrustning, liftkort etc. Även mat, Cola, chips, mammas och pappas ev pava vin på kvällen. Inköp av souvenirer, utflykter, allt vad vi kunde komma på. Eleverna föreslog, jag antecknade på tavlan; medelst huvudräkning räknade vi vad varje post skulle kosta för en tvåbarnsfamilj. Då....., då händer, när jag tycker att wow vilken mattelektion jag kom på, vardagsmatte, nära eleven, nära i tiden osv då räcker en flicka upp handen (detta var åk 5) och undrar. "När ska vi börja med matten?" Det stod nämligen matte på schemat och det var precis detta jag syftade på med att "jobba" i boken. | |
