Spelrum
| Giraffen | 38 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 27 |
| Inloggade | 65 |
Mobilspel
| Pågående | 19 431 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Satyra | 2011-09-02 13:01 | |
 | Tack le-lou! :-) Ja håller med, känns bättre att ändå veta att man inte är ensam i sitt slag, även om man inte önskar sin värsta fiende upplevelsen av fullständig panisk fasa. | |
| malgomaj | 2011-09-02 13:02 | |
 | Mycke tyckande blir det... Det finns mycket god forskning om depression och ångest. det finns även nationella riktlinjer om hur dessa tillstånd i första hand skall behandlas. Sen måste naturligtvis allt anpassas till personen och dess behov. De flesta psykofarmaka ("psykmediciner") förskrivs faktiskt INTE av psykiatrin utan av vårdcentraler som inte har specialister anställda. Kanske får vi resultat därefter? Bra gjort att öppet snacka om dessa besvär. När trollen tas ut i solen spricker de! Men passa dig för för mycket tyckande i frågan, det späder bara på stigmatisering och känslan av att psykiskt sjuka är märklig och psykiatrin är en konstig bransch. | |
| Satyra | 2011-09-02 13:04 | |
| Gautama - Om inte KBT hjälper dig (det hjälpte inte mig, just för att min ursprungsorsak ligger så hårt inetsat i mig och är av sådan vikt för en människas utveckling att det inte går att bortse ifrån, vilket man vill inom KBT - bortse från förr och sen och koncentrera sig på NU) så fråga efter KPT (KognitivPsykoTerapi) istället. Fungerar mycket bättre för min del i alla fall. Där tar man med bakgrunden också, på ett helt annat sätt, vilket i vissa fall - som i mitt t.ex. - är fullständigt nödvändigt. | |
| Mindymoo | 2011-09-02 13:06 | |
 | Klokt, malgomaj. Jag fick medicin utskriven av en psykiater/ terapeut och det känns vettigt att lita på honom. Han möter ju mig i samtal och kan kolla läget. Om vc-läkaren skulle ha föreslagit detta hade jag varit mer skeptisk. | |
| Satyra | 2011-09-02 13:09 | |
| "När trollen tas ut i solen spricker de!" Så är det! Vill även tillägga att det är stor skillnad på faktisk psykisk SJUKDOM och psykiska TILLSTÅND. Mina diagnoser tillhör det senare. Är alltså inte psykiskt sjuk, utan lider av att ha blivit kastad in i ett psykiskt tillstånd jag inte kunnat ta mig ur på egen hand. Känns viktigt att kunna separera detta, för att även på så vis slå hål på lite fördomar kring det hela. Man behöver alltså inte vara psykiskt sjuk - i ordets rätta bemärkelse - för att man lider av depression/panikångest/ån gest etc etc. | |
| Gautama | 2011-09-02 13:09 | |
 | Tack för tips Satyra. Egentligen så vill jag inte gå tillbaka till min barndom, jag har släppt den. Men ibland funderar jag på om jag bara tror jag har släppt den, att den kanske spökar på något sätt som jag inte förstår. Kanske måste jag tillbaka dit för att kunna gå framåt ändå. | |
| Satyra | 2011-09-02 13:12 | |
| Man ältar inte barndomen i KPT, men man bortser inte från den heller, utan har med direkta kopplingar i terapins helhet. Som sagt - vissa sviter blir man inte botad från, att då låtsas som de inte finns går bara inte. (Hur gärna man än vill och försöker). | |
| Delicious - Ej medlem längre | 2011-09-02 13:21 | |
 | Nej, varför ska allmänläkare få skriva ut antidepressiva. Vore väl på sin plats att remittera till någon mer kunnig som står för långsiktig kontakt. | |
| malgomaj | 2011-09-02 13:52 | |
| Alla, med alla sjukdomar och alla typer av ohälsa skall först söka vårdcentral. Milda till medelsvåra depr skall behandlas i primärvården har man skrivit avtal om. Remiss till specialistvården om tillståndet är svårare. Detta mycket för att minska fördomar kring psykiatriska sjukdomar. Man går ju inte till ortoped med ett skavsår på foten. Samma gäller all specialistvård. Sjukdom? Tillstånd? Ohälsa? Har man en diagnos kallas tillståndet en sjukdom, detsamma som man inte säger att hjärtinfarkt är ett tillstånd utan en sjukdom. Det finns ingen värdering i det. Kanske bäst att likställa alla tillstånd och kalla dem för vad de är så spricker de sista trollen? | |
| Satyra | 2011-09-02 14:07 | |
| Nja, psykiatrin själva har gjort den indelningen av sjukdom/tillstånd. Där jag går i alla fall. För egen del känner jag att det förvärrar fördomar om man ska kallas psykiskt sjuk när man egentligen lider av ett försatt psykiskt tillstånd som inte har ett dugg med faktisk sjukdom att göra. Men det är ju jag det ... | |
| Delicious - Ej medlem längre | 2011-09-02 14:31 | |
| Klart man går till vårdcentralen först, men om vc-läkare skriver ut antidepressiva vid första mötet finns det ju risk för att man inte kommer underfund med grunden till att patienten mår som den gör. Att må så dåligt att man behöver antidepressiva är inget skavsår som läker med lite Compeedplåster. | |
| le-lou | 2011-09-02 14:48 | |
 | vc läkare skriver mkt gärna ut antidepressiva vid första mötet, alla jag känner iaf som gått har fått det utskrivet , oavsett om man känner sig hängig eller "bara" har svårt att sova. | |
| annabaloo | 2011-09-02 15:12 | |
| E ju jätteviktigt med uppföljningomman får antidepressiva.Risken är ju att de löser upp hämningarna och man initialt mår sämre innan man (förhoppningsvis mår bättre) Tycker att ni är jättemodiga somskriver om era problem. Det pratas för lite om att må psykiskt dåligt. Många mår nog dålig i det fördolda vilket är synd. Att veta att man inte står ensam med sina "illamåenden" kan ju hjälpa bara det. Kram till er och hoppas ni mår bättre!! | |
| nettan23 | 2011-09-02 15:18 | |
| Intressant läsning, har ingen erfarenhet av panikångest, men det låter ju fruktansvärt tröttsamt. Står inför ett litet dilemma. Har som sagt börjat en ny utbildning och nästa fredag ska vi ha en gruppredovisning. Redovisning är det VÄRSTA jag vet (social fobi) Man känner sig så utlämnad. Hur som, funderar på att ta en Inderal, som gör det hela mkt mer smidigt. Men det känns ju som "fusk", man kanske borde utsätta sig? Blir bara så rädd för att jag ska må så j_vla dåligt av det att jag inte vill gå tillbaka till skolan igen efter det! Tankar? Det är så konstigt med, för jag har inga problem att hålla diskussioner i grupp, men när det blir ngt slags av "uppträdande" vill jag bara gå genom jorden. | |
| SatanIGatan- | 2011-09-04 13:09 | |
 | Läkare på vårdcentralen som skriver ut antidepp utan att patienten har en samtalskontakt gör fel! Då mediciner och någon form av terapi är det som ska fungera bäst tillsammans. Sen vid många antidepp så mår man fruktansvärt mycket sämre i början före dom börjar fungera. Har man haft självmordstankar innan så är det vanligt att dom förstärks eller kommer tillbaka.. Hela psykvården är en cirkus och jag har många gånger funderat över hur fan vissa av dom har fått sina jobb där. I dagens samhälle måste man vara frisk för att kunna vara "sjuk." Hoppas att ni förstår vad jag menar med det. Det är fruktansvärt hur saker sköts. Det är människor det gäller, människor som inte mår bra. | |
| Delicious - Ej medlem längre | 2011-09-04 13:17 | |
| Det är helt sjukt faktiskt. Man måste vara frisk för att vara sjuk som du säger SatanIGatan. Ringa samtal, komma iväg på möten med mera ska man klara själv som sjuk.. Det här kunde man dessutom se på nyheterna här om dan svtplay.se/v/2520294...29 0,1,f,-1 | |
| ullis1164 - Ej medlem längre | 2011-09-04 13:20 | |
| Nej Nettan, jag tycker du ska försöka klara det utan medicin, för din egen skull. När du har gjort det en gång blir nästa lättare, osv, det är säkert. Jag känner igen mej i dej, men när jag fick en praktik (som senare ledde till jobb) som handledare på ett datortek förändrades allt. Jag tvingades att stå inför stora grupper och gå igenom materalet vi hade där, och idag jobbar jag som kursledare i data, har inga besvär alls med detta! | |
| Delicious - Ej medlem längre | 2011-09-04 13:21 | |
| Nedskärningar inom vården kallas också "effektivisering" så att den som inte vet något om det personligen inte ska reagera. | |
| Delicious - Ej medlem längre | 2011-09-04 13:29 | |
| nettan, Om du orkar ska du definitivt skippa Inderalen. Jag hade också problem med att redovisa men det försvann inte förrän jag sket i att ta lugnande. Bästa tipset är att ha på sig bekväma kläder. Låter kanske larvigt, men byxor som sitter åt eller en tröja där man kan se svettlökarna gör inte saken bättre :P Gå in för ämnet, träna mycket hemma genom att läsa högt för dig själv eller om du har någon att läsa för är det ännu bättre. Om man känner sig säker på vad man ska säga blir det lättare att fokusera på vad man ska säga istället för om man råkar darra på handen lite. Framförallt så bryr sig ingen vettig människa om någon annan darrar lite :) Tror inte så många gillar att redovisa. | |
| Snoosy | 2011-09-04 23:22 | |
| Någon här som känner igen sig? Den typen av av ångest jag hade som liten och till jag var 22-23 år: Man tar sig in i en len känsla, ett försvinnande. För att sen ta sig ur detta så är känslan en knagglig väg tillbaka där slutändan är en befrielse? Någon som känner igen sig? Har pratat med psykologer och dom har inte riktigt gett mig några svar på vad jag hade. Panikångest har jag även haft vi ett tillfälle. Det var en helt annan känsla. Kände mig kall inombords och andningen gick i 180. | |
