Spelrum
| Giraffen | 16 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 0 |
| Inloggade | 16 |
Mobilspel
| Pågående | 18 992 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| slånbär | 2012-01-20 22:02 | |
 | Pandina-som du vet så är ju jag själv förälder och jag hör till dom som verkligen fick kämpa för att få mina barn och jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan dom. Jag förstår också vad du pratar om och att du också fattar att en del gör det aktiva valet att inte skaffa barn men det är just den där lilla slutklämmen som kommer om nån stackare som ångrar sig när det är för sent och blir sittandes där utan att ha fått det där mest underbara och naturliga i livet som jag tror är det som stör och upprör mest. Det måste vara otroligt irriterande för någon som faktiskt är jäkligt säker på sin sak att liksom alltid få höra den där lilla kommentaren om att ja ja vi får väl se om tio år hå hå hå.... Jag känner många i min egen ålder och äldre som av olika anledningar har valt att inte skaffa barn och många av dom lever liv som är betydligt mer utvecklande och berikande än mitt är faktiskt troligtvis just för att dom inte har barn. Även om mina barn är det mest fantastiska i mitt liv men det är just det som är grejen med många som får barn-barnen blir liksom hela vårt liv och på så sätt meningen med livet. När barnen sedan flyttar ut så är det så många som inte hittar varandra igen utan man skiljer sig för man har ingenting gemensamt längre. Det finns ju faktiskt väldigt mycket svårt och jobbigt med att ha barn också och det är verkligen inte någon räkmacka. För en del är det emellanåt ren och skär förtvivlan och hopplöshet när det inte fungerar som man skulle vilja och för en del går det rent åt helvete tyvärr. Många är dom människor som sitter ensamma utan kontakt eller väldigt liten kontakt med sina barn när dom är gamla och som jag skrev i ett tidigare inlägg så måste det vara ännu jävligare att vara ensam trots att man faktiskt har barn och kanske barnbarn. | |
| elgen5 | 2012-01-20 22:09 | |
 | Väldigt fint skrivet Slånbär. | |
| Yamma | 2012-01-20 22:16 | |
 | Vad jag inte fattar är varför man tvunget måste säga "jag ska aldrig ha barn". Räcker det inte att säga "jag vill inte skaffa barn just nu i alla fall" så slipper man såna kommentarer... | |
| slånbär | 2012-01-20 22:21 | |
| Yamma-men varför är det så provocerande om man säger så? Varför ska det räcka med att säga nåt annat? För att andra har svårt för det? Det är ju inte så att folk säger det rakt upp och ner det första dom gör heller. Hej-jag heter mari och jag ska aldrig skaffa barn. Vad jobbar du med då? Det är ju först när det kommer på tal som man har anledning att säga det och varför skulle man inte få göra det då? Ungefär som att låta bli att säga att man är gay bara för att slippa kommentarer. | |
| elgen5 | 2012-01-20 22:24 | |
| Precis | |
| slånbär | 2012-01-20 22:37 | |
| Haynus- sluta spamma trådarna med ditt klipp. Du riskerar att åka ut härifrån på kortare tid än det tog dig att registrera dig. | |
| Pandina | 2012-01-20 23:03 | |
 | Slånbär, det tyckte jag, precis som elgen5 tyckte, var bra formulerat och jag kan förstå ditt resonemang. Samhällets impulser på speciellt tonåringar är otroligt starka och det gäller att veta vad man sysslar med för att det inte ska bli kråka av det. Allt handlar om hur beredd man är att hänge sig åt att forma (början på) ett liv. Ibland kanske inte ens "beredskapen" är tillräcklig. Och jag kan förstå att somliga helt enkelt inte känner för att ta på sig den rollen. Men precis som Yamma, funderar jag också över just att "men huuuuuuuurrr i all sin dar an du veta vad du kommer vilja om 10 år?" För oavsett samhällsimpulser eller andra faror, har jag åtminstone fått för mig att en barnlängtan när den väl kommer kan bli ganska så stark. Det som är provocerande är inte att folk säger att de inte vill ha barn, det som åtminstone kan provocera mig litet är just att somliga påstår att deras vilja för alltid kommer att vara densamma och oföränderlig. Att viljan är konstant/huggen i sten. Sedan vad ANDRA gjort dittills, att "jamen det finns faktiskt de som klarar sig utan barn och är lyckliga ändå" (tycker mig se det svaret på frågan lite återkommande i den här tråden) är enligt mig lite en annan diskussion. Varför vill DU inte ha barn är frågan, jag frågade inte hur andra människor lever. Men ja, sedan är ju såklart frågan jävligt känslig oavsett om man kan, inte kan, vill eller inte vill. Frågar någon mig (och jag rätt säker på att det kommer en tid då det kommer vara überaktuellt), så brukar jag vara otroligt reserverad med mitt svar. Vad har personen med detta att göra, till exempel? Och även om man vet att man kan få barn, så ska man inte ropa hej förrän man är över bron. Sådana saker kan tyvärr också ändras. | |
| slånbär | 2012-01-20 23:04 | |
| Ovanstående inlägg hänger lite i luften nu då killen som spammade trådar verkar ha bannats-åtminstone är hans inlägg med you tube länk borttagna. | |
| Pandina | 2012-01-20 23:05 | |
| oooops ursäkta mitt "NÄR" den "väl" kommer, menade givetvis "OM" den "nu" kommer. så jag inte blir halshuggen. | |
| Palnatoke - Ej medlem längre | 2012-01-20 23:12 | |
 | Om du är så uppslukad av exempelvis sökandet efter ett botemedel mot cancer eller en bemannad expedition till Mars att du omöjligtvis hinner med barn, så kan jag förstå dig. (Om du är ett geni av den kalibern borde du dock donera dina ägg så att vi inte går miste om dina gener i kommande generationer.) Om du å andra sidan istället för att skaffa barn tänker "resa mycket, kunna knulla när jag vill och ha råd att shoppa ofta" så tror jag att du kommer att börja känna att ditt liv är väldigt tomt någonstans i 40-50-årsåldern. För att nu inte nämna i ensamheten på ålderdomshemmet. Men det är givetvis ditt beslut i slutändan. | |
| TPP | 2012-01-20 23:13 | |
| Barn eller inte? Vilket I-landsproblem! | |
| slånbär | 2012-01-20 23:15 | |
| Pandina- men själva grejen är ju just det är man inte ska behöva ursäkta sig eller liksom linda in det. Alla drabbas ju faktiskt inte av den här oerhörda barnlängtan. Då tycker jag att dom som verkligen är lite väl tidsoptimistiska och säger att dom ska skaffa barn senare i livet efter att dom har gjort karriär, rest, köpt hus, skaffat bra jobb och allt det där tar en risk. Det är ju som sagt tyvärr så att vi inte alltid kan vänta hur länge som helst om vi inte är beredda på och har råd med eventuella komplikationer som kan medfölja just för att man väntade för länge. Men då menar jag endast dom som säger att dom vill ha barn fast senare i livet och liksom utgår ifrån att det är något som man kan räkna med. Men som sagt om man aldrig har den tanken ens från början då kommer det ju i alla fall inte bli aktuellt och det finns således ingen anledning för dom att be om ursäkt. | |
| StorLars | 2012-01-20 23:19 | |
| Alla gör som dom vill,vill man inte så vill man inte,stå på dig tjejen:) | |
| slånbär | 2012-01-20 23:25 | |
| Palnatoke-har du spenderat mycket tid på servicehus? Vet du hur många ensamma människor som sitter där trots att dom har både barn och barnbarn? Människor som har tagit ett aktivt beslut att inte skaffa barn är många gånger bättre rustade rent socialt då dom har fyllt sina liv med ena massa andra intressen och människor än dom egna barnen. Dom barnfria jag känner har många gånger betydligt större kontaktnät än dom med barn och är ju dessutom vana att inte vara beroende av andra. Dom lär ju just därför vara bättre på att hantera om deras kontaktnät tunnas ut på ålderns höst. dessutom så är det ju ändå så att det många som väljer bort barn ofta har syskon och vänners barn i sina liv och dessutom inte allt för sällan har en helt annan och väldigt givande relation med dom barnen. Så bara för att man väljer bort barn så betyder inte det ensamhet i tårar och tristess utan kanske ensamhet i lugn och trivsam och givande tillvaro. | |
| ArchForge | 2012-01-20 23:25 | |
 | @TPP Jag skulle nog påstå att "Barn eller inte" är lika mycket ett u-landsproblem som ett i-landsproblem. | |
| Pandina | 2012-01-20 23:26 | |
| Menade att frågan om barn är känslig oavsett vad man vill eller inte vill. Saken är ju att det är en otroligt intim fråga. Och skulle jag nu få för mig att säga rakt ut att jag vill ha barn, så VÄNTAR jag mig att folk (åtminstone de närmaste) kommer brista ut "VARFÖR DET??? Du har ju för fan inte ens klarat din utbildning än". Dock måste väl nåååågon i den här tråden hålla med om att fortplantning är en del av naturen. Är vi överens om det? Någon? För då kan vi inte heller påstå att det är så konstigt att folk rent spontant, okontrollerat brister ut "VARFÖR INTE???" Hormonbomber är vi allihopa, allihopa, allihopa... förutom de som inte är det. | |
| Pandina | 2012-01-20 23:29 | |
| slånbär, du tror inte på att en viss händelse kan ha en inverkan på potentiell barnlängtan? En nära-döden-upplevelse, ett möte med någon speciell, en tripp genom bb, det börjar regna bebisar från himlen... you name it. Sånt där kan väl komma även sent i livet, även trots att man aldrig tänkt sig det förut. Det är ju det jag säger, never say never. | |
| exotica | 2012-01-20 23:32 | |
| Pandina du skrev: Det där med att föräldrar skulle vara bättre människor var bara någonting jag kom att tänka på att en klasskamrat sa, och tyckte det var en intressant tanke. Låter inte som en vuxen tänkande människa...mer som en 7 årings nivå. | |
| klobba2 - Ej medlem längre | 2012-01-20 23:37 | |
| never | |
| exotica | 2012-01-20 23:42 | |
| Nej förresten sorry alla sjuåringar...ni är många gånger klokare än vissa vuxna... | |
