Spelrum
| Giraffen | 26 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 30 |
| Inloggade | 56 |
Mobilspel
| Pågående | 19 499 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Bergarn1 | 2008-05-28 08:18 | |
 | xwatch... "Vi fattiga får skitjobbben; d v s de jobb som är mest oskonsamma för kroppen o psyket (se serviceyrken). Därtill får vi dålig lön. Efter att ha servat resten av samhället har vi inte tid eller ork att ta hand om oss själva. Med den lönen vi får kan vi inte köpa något annat än skräpmat." Skitsnack, hur ansträngande är det att jobba i restaurang? När man är klar på jobbet kan man gå hem med gott samvete utan att behöva oroa sig för något annat. yrken som kräver mer ansvar har man ofta arbete kvar när man kommer hem från jobbet. Det byggs en hög man inte kommer ifrån = stress =predisponerar från fettma. Ta läkare, har massa journaler som ligger på hög, tidsbrist i allmänhet. Småföretagare som jobbar mer eller mindre konstant. Det är mer påfrestande än att kränga mackor.... Med högre ansvar kommer också mer stress. "Inte ork att ta hand om sig själva efter en hård arbetsdag i hotelreceptionen", nja, det köper jag inte nånstans. | |
| Snoosy | 2008-05-28 08:58 | |
 | Det är inte lätt att vara tjock i det här dömmande samhället :) Allt kretsar kring utseende. Retar man sig inte på Linda Rosing, så retar man sig på tjocka. Helt sanslöst.. | |
| Malinkan | 2008-05-28 09:28 | |
 | Ordvältaren: Jag har precis läst en kurs i homeostas och endokrin reglering och även om det du säger angående att man måste äta för mycket för att gå upp i vikt är sant, så har du helt fel i att det inte skulle ligga genetiska förklaringar bakom. Vi har en massa hormoner i kroppen som styr vår hunger och mättnad och därmed vår aptit. Hos normalviktiga människor fungerar leptin (från fettväven) som en bra långtidsverkande aptitdämpare, dvs om vi äter äter lite för mycket och lagrar in lite mer fett så kommer kommer fettväven att producera mer leptin och leptinnivåerna kommer att öka i kroppen. Detta påverkar centrum i hjärnan som styr vår aptit så att vi äter lite mindre. På detta vis håller många en rätt konstant kroppsvikt. På många ställen i världen där tillgången på mat har varit väldigt säsongsbetonad fungar det inte på detta sätt då de somhaft störst chans att för överlevnad var de som kunde fortsätta äta och faktiskt lägga på sig vikt. Så de genetiska bakgrunderna till fetman kan vara många, tex finns det ett fåtal människor som faktiskt inte producerar leptin. Dessa blir kraftigt obesa redan i tidig ålder, men man kan behandla dem med leptin. Det finns de som saknar/har fel på receptorn för leptin och därmed inte får något svar av en ökad fettväv. Tex så tror man att en mutation i MCR-4 (en receptor i hypotalamus i hjärnan) kan ligga bakom så mycket som 5-6 % av tidig grav fetma hos barn. Detta var alltså bara exempel från ett hormon i kroppen. Därmed har jag inte sagt att jag tror att fetman enbart beror på genetik. Man har sett att heritabiliteten för kroppsvikt är ungefär 70%, dvs att 70% av vad man väger beror på generna och miljön står för 30%. Så att hävda att inga läkare tror på att genetiska faktorer kan ligga bakom fetman är felaktigt. Man får lära sig det under utbildningen. | |
| emman | 2008-05-28 09:29 | |
 | Bergarn1: har du jobbat inom restaurang? Det är ett slitigt skitjobb! Jag tror folk tar med sig arbetet hem oavsett om de har lön för det eller ej. | |
| trashone - Ej medlem längre | 2008-05-28 09:43 | |
 | Snoosy: Det är inte lätt att vara någon i dagens samhälle. | |
| MimmL - Ej medlem längre | 2008-05-28 09:54 | |
| såg på "du är vad du äter" i går och han hade fetma men jag har stött på värre tro mig! | |
| vulcan | 2008-05-28 10:08 | |
 | Mycket bra och intressant inlägg Malinkan! | |
| zmiley | 2008-05-28 10:15 | |
 | Det här börjar ju ta sig riktigt bra. I början hade jag svårt för när folk blev arga och otrevliga i trådarna, men nu börjar jag bli luttrad och just den här tråden verkar kunna bli en klassiker nu när sågningen i våldtäktstråden togs bort på egen begäran. Utan alla fördomar, slag och hugg hade den här tråden varit skittråkig. Min fördom består i att det beror på dagsformen hur man tacklar andras åsikter. Utan att peka ut nån som har dålig dag efter annan kan jag meddela att jag är på topp, känner mig slank, vacker och stark. | |
| vulcan | 2008-05-28 10:20 | |
| Vad än orsakerna till fetma ligger så måste det absolut sämsta vara att göra överviktiga till offer för sina gener, sin låga socioekonomiska status, sina personliga problem eller omgivningens brist på förståelse. Allt sådant fungerar bara som ursäkter till att slippa ta itu med sitt problem. Den som är fet har använt sin fria vilja till att äta sig fet - i så fall måste det finnas en möjlighet att använda den fria viljan åt andra hållet också. Det behöver ju inte betyda att man siktar mot att bli Mr eller Miss Tylösand 2009 - det räcker mer än väl att komma ner till en nivå där de akuta hälsoriskerna reducerats; även om man fortfarande är lite rundlagd. Däremot så blir man naturligtvis inte hjälpt av att få fördömande och förlöjligande kommentarer, man behöver stöd. Men precis som en missbrukare av alkohol behöver höra sanningen om sitt missbruk så behöver en som äter för mycket och fel säkert ofta också höra att sanningen för att bryta ner de psykologiska försvarsmurar man byggt runt sig själv. Men det är vänner, familj och professionella hjälpare som ska stå för det - inte främlingar på stan eller i ett internetforum. | |
| ordvältaren - Ej medlem längre | 2008-05-28 10:22 | |
| Malinkan, Jag har redan nämnt att det finns ett mycket litet urval människor som faktiskt har sjukdomar som gör det lättare för dem att gå upp i vikt. Problemet är att i princip alla feta använder dessa sjukdomar som ursäkt för sin egen övervikt. Det blir lite genomskinligt när dessa "sjukdomar" i princip bara tycks existera i länder där kulturen utvecklats mot stillasittande jobb, chipsätande och TV-tittande. Man kan hävda att dålig karaktär är en sjukdom, men i förlängningen har man då inget som helst ansvar för sina egna handlingar. Jag vet inte vad det var för utbildning/kurs du gick och vem som finansierat forskningen, men jag förutsätter att de nämnde att de patienter som saknar leptin i varierande grad även har störningar vad gäller skelettets utveckling? Leptin är nämligen en viktig ingrediens även där. | |
| bennyboll - Ej medlem längre | 2008-05-28 10:29 | |
| så sant, så sant Vulcan... Ansvaret är alltid hos den egna idividen oavsett vad det än gäller..Tex missbruk av alkohol, narkotika mat o dyl.. Ingen annan kan tvinga någon att sluta att missbruka.. Vad jag blir lite ledsen över, det är att samhället har en nedvärderande syn på bla överviktiga..Jag tror/vet att alla överviktiga är mycket väl medvetna om hälsoriskerna, så det behöver inte påpekas jämt o ständigt. Den dagen då man bestämmer sig för att göra något åt saken så är det mycket viktigt att omgivningen stöttar en.. Ibland undrar jag också om det är värt allt bantande..som jag sa i ett annat inlägg, så bantar kvinnor 10 år av sitt liv!! Ta vara på dagen och må gott! Du vet inte vad som händer i morgon... | |
| Little_Red - Ej medlem längre | 2008-05-28 10:29 | |
| Jag tror att dom flesta som är överviktiga mycket väl vet om det och inser att dom lever eller äter fel, och jag tror tyvärr inte att det hjälper så mycket att höra det vare sig från vänner och familj eller på ett internet forum, tror att det i många fall snarare kan ge en omvänd effekt, att man känner sig påhoppad, och känner att man minsann måste visa att "mitt liv fungerar visst som det är nu" och snarare fortsätter i sina gamla spår. Precis som en alkoholist så måste det vara personen själv som vill ändra sig och det spelar ingen roll vad omvärlden säger innan man nått fram till den självinsikten... Sen finns det faktiskt människor där andra faktorer spelar in, såsom sjukdomar, som har fruktansvärt svårt att gå ner i vikt även om dom bestämt sig och kämpar. | |
| ordvältaren - Ej medlem längre | 2008-05-28 10:29 | |
| En annan sak, värd att notera: Leptin, the product of theobesegene, is a circulating hormone involved in feeding behavior and energy homeostasis.Ob/obmice which are leptin deficient have many phenotypic abnormalities including brains that are smaller in both weight and cortical volume. To this end, we monitored the effects of leptin administration on brain growth. Intraperitoneal administration of leptin for 2 weeks daily to 4-week-oldob/obmice resulted in a maximal 10% increase in both wet and dry brain weights. This increase appears to be partially the result of increased cell number as indicated by a 19% increase in total brain DNA. In summary, our data suggest that the decreased brain size of theob/obmouse is due to a developmental defect that can be corrected upon leptin administration and therefore leptin plays a role in brain growth and development. Om vi nu talar om en genetisk sjukdom snarare än dålig karaktär så tycks det som om Pfizers team lyckas förklara både fetma och låg utbildning i ett enda slag. Bravo Pfizer säger jag, frågan är bara vad notan för tabletterna blir? | |
| Little_Red - Ej medlem längre | 2008-05-28 10:32 | |
| ordvältaren: jag tror som du inte att det är så många som blir överviktiga p.g.a. sjukdomar däremot tror jag inte att det är helt ovanligt att man blir sjuk p.g.a. sin övervikt och att det gör det svårare att gå ner i vikt sedan. Det är ju faktiskt fruktansvärt påfestande för t.ex. leder och hjärta etc. att vara extremt överviktig, och sådana problem gör ju motion svårt och det blir en ond cirkel... | |
| ordvältaren - Ej medlem längre | 2008-05-28 10:36 | |
| Ja men å andra sidan behöver en extremt fet människa inte röra sig mycket för att kilona ska rasa. Ju fetare man är desto mer bränner man. Sängliggar-feta (steget ovanför amerika-fet) kan ju inte ens skaffa sin mat själva utan kan endast nå sin nivå av övervikt genom aktiv hjälp från släkt/vänner eller dödsfiender. | |
| Bergarn1 | 2008-05-28 10:52 | |
| emman: Jag har jobbat i restaurang ett par år förut, både testat gatukök, lunchrestaurang, bar och serveringsrestaurang. visst är det stressigt av och till, men å andra sidan så slipper jag ta något speciellt ansvar och när jag går hem så är det enda jag tar med mig de överblivna mackorna, ahhh, det kanske är där det ligger? :P Du kan inte på fullaste alvar säga att en person anställd inom HR måste tänka speciellt mkt på jobbet efter avslutad arbetsdag? | |
| vulcan | 2008-05-28 11:15 | |
| Det finns ingen skarpare gräns här mellan gener och miljö, utan som vanligt befinner man sig på en skala med många olika mellanlägen. I skalans ena ände hittar vi dem som bl.a. Budalv nämnt; människor som rent fysiskt i princip saknar förutsättningar för att bli överviktiga. I skalans andra ände finns de med svårare ämnesomsättningsrubbninga r som gör det mycket svårt att hålla vikten. Sen finns det däremellan människor som har olika lätt eller svårt för att gå upp i vikt, människor som rent genetiskt har mer eller mindre starkt sug efter fet, socker m.m. Skillnaderna i karaktärsstyrka rent viljemässigt är nog inte så stor alla gånger som vi smalisar eller relativa smalisar gärna föreställer oss. När det gäller att "göra något åt det" så har ju de flesta av oss saker vi borde "göra något åt", men inte alla gånger tar tag i. I mina ögon är det i någon mening ändå ett förnekande av problemet. Den som röker 2 paket cigg om dagen är säkert intellektuellt medveten om riskerna. Men känslomässigt blockerar man garanterat ut det - åtminstone till en rätt stor del. Samma med den som har en så stor övervikt att det börjar bli en hälsofara. Vi har ju också en förmåga att vänja oss vid saker: Efter ett tag accepterar man att man flåsar varje gång man gått uppför en trappa och den tilltagande smärtan i ett par alltmer överbelastade knän. Så länge det framstår som jobbigare att lägga om sin livsföring kommer den känslomässiga blockeringen att kvarstå - precis som för alkoholisten. I det läget tror jag ändå att människor i den närmaste omgivningen bör jobba vidare med att inte låta personen helt förtränga sina viktproblem åtminstone. Annars är risken kanske överhängande att dagen när man "känner sig redo" aldrig kommer. Eller så kommer den försent för att man ska kunna återhämta sig. | |
| Malinkan | 2008-05-28 11:36 | |
| Jag är som sagt inte av uppfattningen att övervikt och fetma enbart är orsakat av gener, men genetiken spelar roll. Det är väldigt lätt att utgå ifrån sig själv när man gör antaganden om andra. "jag kan ju hålla mig ifrån att äta för mycket, så alla som inte klarar av det måste ha dålig karaktär". Men alla har inte samma gener och alla har inte samma förutsättningar. Du kanske äter en viss mängd mat och blir proppmätt, men om din kropp inte reagerar genom mättnadskänsla, skulle du då inte fortsätta äta? Eller ännu värre, om dina hungerskänslor aldrig går över, trots att du äter stora mängder mat, skulle du då gå hungrig? Det tror jag inte. Du kanske har ett hunger/mättnadsystem i kroppen som fungerar bra och du verkar ha svårt att föreställa dig att någon skulle kunna fungera annorlunda, men alla är inte lika som sagt. Det är kanske bara ett mycket litet urval som har sjukdomar som ger övervikt (som tex hypotyreos), men genetiska variationer behöver inte vara samma sak som sjukdom. Enligt min kurslitteratur ligger genetiken bakom 20-25 procent av fetman (Textbook of Medical Physiology, Guyton & Hall, 2006). Jag läser på Läkarprogrammet i Uppsala och eftersom vi pratade om leptin i samband med hunger/aptit så tog vi inte upp dess inverkan på ben. Och varför gör du det? Hur vårt skelett utvecklas hör väl inte direkt hemma i den här diskussionen? | |
| Peddape | 2008-05-28 11:42 | |
 | Alltså jag sammanfattade ju det här redan i natt. Alla kan gå ned i vikt, det är bara olika svårt. | |
| upa - Ej medlem längre | 2008-05-28 11:48 | |
| Malinkan, trots att genetiken ibland ligger bakom fetma betyder ju inte det att man fortfarande inte behöver äta över sitt kaloribehov för att bli fet. Jag tycker vulcan sammanfattar saker och ting på ett sansat sätt och offermentaliteten är farlig. Man behöver se fetma som ett beroende och ska behandla människor i riskzonen precis på samma sätt som man bäst behandlar en narkoman. Så länge man vill hitta ursäkter för fetma är det en björntjänst för alla överviktiga. Den medicinska vetenskapen ska naturligtvis fortsätta forska och jobba för behandling av de med fetma. Det är ganska sällan allmänheten kan hantera forskarresultat på ett sunt sätt. Hade vi kunnat det hade vi fått reda på att nikotin är det absolut bästa mot autoimmuna sjukdomar såsom reumatism och andra ledsjukdomar :) | |
