Spelrum
| Giraffen | 34 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 2 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 16 |
| Inloggade | 52 |
Mobilspel
| Pågående | 20 018 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| minalma | 2009-06-12 15:06 | |
 | Hej, Jag har följt hela tråden och hoppas innerligt att din son blir bättre och bättre. Det tror jag också att han kommer att bli. Jag har varit deprimerad och haft ångest sedan jag var liten, o hittills är det bara medicin som funkat. Min mamma var den som hjälpte mig med alla turer inom vården, och har man bara stödet under den tid man väntar på medicinens verkan så klarar man sig. Men man måste hela tiden påminnas om att det tar tid! Och man orkar definitivt inte ta striden mot all dålig och oengagerad vårdpersonal som finns själv. Därför är det så viktigt att man har någon som orkar hjälpa en med den bördan. Alltså: Du gör det absolut bästa som du skulle kunnat göra- stöder din son och tar hand om kontakten med läkare och personal. Detta är guld värt för honom och han kommer vara dig evigt tacksam även om han inte kan visa det nu. Lycka till båda två!!!! Kram ( Atarax är inte så ångestdämpande men kan hjälpa en att somna. Exanor dämpar mer och om man inte tar för stor dos blir man inte så trött) | |
| Lisaa | 2009-06-13 20:46 | |
 | Visst kan man dö under behandling av antidepressiva, särskilt i början. Det kan vara så att aktivitetsnivån ökar innan stämningsläget höjs, så att istället för att ligga i sängen och lida så orkar man gå upp och 'göra något åt det', så att säga. Därmed inte sagt att man inte ska ta antidepressivt, det ska man visst vid behov! Det räddar helt klart liv. Och visst kan det ta lite tid innan man hittar rätt medicin så det kan gå upp och ner med behandlingen också. Håller tummarna för att din son ska börja må bättre snart. Och skönt att det finns medicin som antidepressiva som kan hjälpa. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2009-06-13 20:54 | |
 | Kärlek är det enda man behöver. | |
| Sotfinger | 2009-06-13 22:29 | |
| Om det var så enkelt.... | |
| Gimp2 - Ej medlem längre | 2009-06-13 22:49 | |
| anneli har rätt | |
| Sotfinger | 2009-06-13 23:46 | |
| Kärlek på recept, kanske? Visst, det finns säkert exempel på människor som mött kärleken, hamnat i en gynnsammare miljö och skapat ett bättre liv. Men att kategoriskt påstå att "det räcker med kärlek" är lite vanskligt. Bland annat kan man på det viset lägga ytterligare sten på bördan för anhöriga som redan tänker "Vad har vi gjort för fel?". Det är lätt som anhörig att få skuldkänslor, och det gagnar verkligen inte den som mår dåligt, om föräldrar/barn/syskonpart ner också börjar må dåligt av den anledningen. | |
