Spelrum
| Giraffen | 12 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 5 |
| Inloggade | 17 |
Mobilspel
| Pågående | 20 056 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Basta - Ej medlem längre | 2008-06-17 00:36 | |
 | När kan man lämna en familj? Jag har en god vän som jag tycker lever i ett känslomässigt vakuum. Han försvarar sitt förhållande med att det är bra för deras gemensamma son. Min väns liv rinner honom förbi och jag kan inget göra, eller? | |
| oceano - Ej medlem längre | 2008-06-17 00:41 | |
| Har svårt att fatta folk som lever ihop för "barnens skull". Vilka barn mår bra i ett kärlekslöst förhållande? Känner igen det du pratar om. Jag har också en vän som fortsätter år ut och år in i ett destruktivt förhållande. Men det enda man kan göra är att stötta och säga vad man tycker. De kommer ändå inte ta steget förän de känner sig mogna och redo för det. | |
| mophatt | 2008-06-17 00:41 | |
 | Du kan nog inte göra så mycket, det är han som måste vakna till.... | |
| tuta | 2008-06-17 00:41 | |
 | det är kanske inte nån annan som ska definiera om han lever i ett vakum eller inte.. känner han sej nöjd är de kanske inte nån annans uppgift att råda honom till att varken stanna eller dra... skulle inte du gå o kramas btw.. lol ;p | |
| E Solu - Ej medlem längre | 2008-06-17 00:43 | |
| Hm, blev lite förvirrad ett tag med tanke på din förra tråd, men okej, är det en vän det gäller så förstår jag bättre. :) Hur som helst är det kanske bättre med trygghet i tillvaron, även om det är ett vakuum, än att kastas ut i den läskiga världen ensam och lycklig. | |
| Basta - Ej medlem längre | 2008-06-17 00:48 | |
| tuta: Jag ska snart gå och kramas. Problemet är att mannen i fråga är min bästa vän, så jag vill honom bara glädje. Men hans enda anledning till att stanna i sin familj är barnet. | |
| oceano - Ej medlem längre | 2008-06-17 00:54 | |
| Om ni är nära vänner så tror jag absolut att du känner till om de är lyckliga eller inte basta. Jag tror också att man som nära vän kan avgöra om det är ett sunt förhållande eller inte. Tycker det är fint av dej Basta att bry dej om din vän. Det är äkta kärlek det. Men försök att prata med honom och lova att du ska ställa upp på honom om han tar steget. Förklara också det här omkring att man inte ska stanna för barnets skull. det är fan barnplågeri enligt mej. | |
| dahlgren_ | 2008-06-17 00:56 | |
 | Han kanske är rädd för livet utanför förhållandet också? Han kanske inte vill lämna den tryggheten, trots att han inte mår bra. Försök få honom att inse att det finns bättre och att alla skulle må bättre om han gjorde det. Jag var nyligen i ett dåligt förhållande men vågade inte göra slut, och till stor del för att jag var rädd att jag skulle bli ensam eller att han var det bästa jag kunde få. Hoppas det ordnar sig.. :) | |
| tuta | 2008-06-17 00:57 | |
| fast du vill honom glädje är det ändå han som måste inse att han mår bättre av att lämna detta vakuum.. de kan ta ett tag för att han ska inse detta speciellt om dom haft ett längre förhållande men om du tjatar o pushar för mkt kan de leda till bara tjafs mellan er... som vän ska man inte tvinga nån till att ta beslut tycker ja, utan säga vad man tycker o hoppas att personen i fråga gör de bästa valet... o om inte. ja då e de bara stötta o vara vid dennes sida när de går snett... tror på de E solu sa. att de e nog lite skrämmande att lämna de trygga vilket kan leda att han stannar o evenutellt använder deras barn som ursäkt att stanna kvar i detta kärlekslösa förhållande... man får ju hoppas att han inser detta en dag o vågar ta steget ut... | |
| Basta - Ej medlem längre | 2008-06-17 00:58 | |
| Vad jag egentligen är ute efter är ansvaret som vuxen gentemot barnen. Måste man som förälder alltid hålla ihop kärnfamiljen? Eller kan man göra barnen en tjänst genom att visa att man är bra vuxen trots att man väljer ett annat sätt att leva. | |
| Rolf C - Ej medlem längre | 2008-06-17 00:59 | |
| Det må jag säga,,, heder åt den mannen som bryr sig mer om sitt barn än om sig"! Jag skall säga att jag tycker att man skall hålla ihop i vått o torrt,,, så länge man inte är otrogen eller dör i en olycka. I så fall skall man inte behöva vara ensam utan då får man bli hiop med någon annan igen. | |
| tuta | 2008-06-17 01:08 | |
| en förälders ansvar gentemot barnet enligt mej är att vara en bra förälder. det kan man vara även utanför en "kärnfamilj". bara man ser till att barnet vet att man älskar denne o inte lämnar denne bara för att man separerat från den andra föräldern.. ja stack från våran "kärnfamilj". fick mkt skit för att vara en dålig mamma hit o dit då ja lämnade barnens pappa.. men efter en mkt turbulent tid så mår både ja o mina barn bättre nu o ja är glad ja stack. men de tog mej ett par år att inse vad som var de rätta valet för oss.. hade vänner o familj som sa att ja skulle lämna, o hade vänner o familj som sa att ja var korkad om ja stack.. men i slutändan var de inte ett dyft av deras åsikter som påverkade mej, utan jag som var tvungen att inse vad som skulle göras.. samma tror ja gäller din vän. de e han som måste göra beslutet innom sej.. de du kan göra e att övertyga att han inte behöver bli en sämre pappa bara om han drar. där emot kan han bli en bättre pappa om han själv är lycklig. | |
| Basta - Ej medlem längre | 2008-06-17 01:09 | |
| En människa som bryr sig mer om sina barn än sig själv har snart inget att ge sina barn. | |
| oceano - Ej medlem längre | 2008-06-17 01:09 | |
| Jag tycker nog snarare att man har som skyldighet gentemot sina barn att visa sig stark nog att välja ett annat sätt att leva om man inte är lycklig. Att leva ihop för barnens skull ger dem snarare skuldkänslor när de en dag kommer på det. Om jag lär mina barn att man ska stanna fast man är olycklig så kommer de kanske göra på samma sett när de hamnar i relationer som vuxna. Och vem vill att ens barn ska va olyckliga i sina förhållande? | |
| le-lou | 2008-06-17 01:11 | |
 | äh, man kan inte hålla ihop enbart för barnen. det om nåt är så sorgligt att se. när barnen sen är vuxna, utflygna och formar sina egna liv, så blir livet tomt som satan, för inget finns kvar (om man inte lever med nån för kärlekens skull). Och hur lätt är det att plocka ihop resterna av sig själv och ta nya tag då? nä. Barnen lär inte tacka en för att man bet ihop. Hellre en glad förälder på varsitt håll, än två miserabla tillsammans...det om nåt gynnar ju barnen. | |
| oceano - Ej medlem längre | 2008-06-17 01:12 | |
| Basta- En människa som bryr sig mer om sina barn än sig själv har snart inget att ge sina barn. Mycket kloka ord som jag skriver under på!!! | |
| Rolf C - Ej medlem längre | 2008-06-17 01:13 | |
| Det är sant le-lou!! Men hur skall han veta att han blir lycklig bara för att han lämnar frugan?? Kanske är han deprimerad... eller olycklig av andra saker må jag säga. | |
| Basta - Ej medlem längre | 2008-06-17 01:17 | |
| Nu lägger jag ner, ska krama min kära. Tack för era tankar, sov gott kära Betapetare. | |
