Spelrum
| Giraffen | 42 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 1 |
| Grisen Böjningslistan | 31 |
| Inloggade | 74 |
Mobilspel
| Pågående | 21 525 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| monk - Administratör | 2006-04-06 20:40 | |
 | Erfarenheter av arbetsförmedlingen Vad har ni för erfarenheter av arbetsförmedlingen? När jag själv gick dit efter att ha avslutat gymnasiet och förklarade att jag ville jobba med IT och datorer blev jag istället inskriven på avdelningen för fordon & transport. Detta berodde på att jag läst samhällsvetenskapligt program som inte går att katogorisera utan slumpas ut till en avdelning (i mitt fall alltså fordon & transport). När jag väl träffade min handläggare frågade han om jag var intresserad av att ta ett jobb i Norrland (jag bodde vid tillfället i Norrköping) som gick ut på att sätta upp de där orangea reflexpinnarna vid vägkanten. Arbetet förutsatte att man skulle bo tillsammans med två andra äldre gubbar i en husvagn och åka runt med den. Kan inte påstå att jag har speciellt höga tankar om AMS och det enda positiva av mitt möte med dem var att det där "skräckjobbet" som de erbjöd ledde till att jag så småningom vidareutbildade mig och idag har ett arbete som jag trivs med. | |
| odin - Administratör | 2006-04-06 20:51 | |
 | Hmm, skulle du klara att sätta dit reflexpinnar? ;) | |
| Kängan | 2006-04-06 20:57 | |
 | Morr! Blotta ordet arbetsförmedlingen gör att jag reser ragg. Mitt värsta exempel är detta: När jag var nyutexaminerad bibliotekarie (inriktiningen för folk- och skolbibliotek) med grundämnena historia och litteraturvetenskap och utan speciellt mycket erfarenhet av praktiskt biblioteksarbete, tyckte min handläggare att jag skulle söka jobbet som chef för biblioteket på Chalmers tekniska högskola! Man skulle ha: teknisk examen, mångårig erfarenhet från vetenskapliga bibliotek samt gärna erfarenhet av ledarskap..... När jag påpekade för handläggaren att jag inte uppfyllde deras krav får jag till svar: men det är inte förbjudet att söka ....... | |
| Sweet Ama - Ej medlem längre | 2006-04-06 21:01 | |
 | haha är det vad jag väntar när jag ställer mig till arbetsförmedlingens förfogande? Då är jag glad att jag fortsatte med littvetarstudier för att ha nått att göra medans jag söker jobb som nyutbildad bibliotekarie.. annars har jag inga bra erfarenheter heller av arbetsförmedlingen. Jag valde att ombilda mig från förskollärare(som man skriker efter) till bibliotekarie och blev under utbildningen allt som oftast ombedd att gå tebaks trotts att det jag behövde var erfarenhet i andra områden... | |
| Dicea - Ej medlem längre | 2006-04-06 21:02 | |
| mina erfarenheter av arbetsförmedlingen kan sammanfattas med att en handläggares misstag innebar att jag blev utförsäkrad från a-kassan vid 27 års ålder, efter att ha varit medlem sen jag var 16. Hon skulle på semester och skrev fel datum på ett papper och vips..så var jag utan a-kassa, och oavsett hur jag överklagade så hölls jag ansvarig för hennes misstag,i.e. jag skulle inte ha litat på henne. | |
| Scandal - Ej medlem längre | 2006-04-06 21:36 | |
| Min enda och tyvärr långa erfarenhet av arbetsförmedlingen (iaf här på Lidingö) är att de aldrig rört ett finger för att hjälpa mig med vare sig jobb eller jobbsök överhuvudtaget. Deras standardsvar på alla frågor är: "Vi får väl hitta nåt åt dig när du blir långtidsarbetslös, änsålänge får du väl klara dig själv, vi är inte till för att ge jobb till såna som du." Jag bokstavligen avskyr denna myndighet. De kanske är bättre på andra orter, vad vet jag... | |
| HumbleBug | 2006-04-06 21:39 | |
 | De är idioter hela bunten. Tack och lov att jag har sluppit ha med dom att göra på ett tag. De är alla fullständigt inkompetenta och behandlar en som om man inte vet nånting alls. Fy fan. Att bli arbetslös är en mardröm. Inte att bli av med ett jobb, utan att behöva ställas inför dom. Kommer inte ihåg incidenten, vad som föregick den alltså, men en träff slutade med att jag skällde ut kräket ordentligt. Ibland måste man säga ifrån helt enkelt. >:( | |
| tsarraz - Spelvärd/Forumvärd | 2006-04-06 21:41 | |
 | Kängan fick du jobbet ? | |
| claw - Administratör | 2006-04-06 21:43 | |
 | Arbetsförmedlingen borde försöka jaga upp jobb åt folk istället för att tvinga dem att skicka en massa ansökningar. Alla är inte så himla bra på att sälja in sig själva, och skulle nog ha stor hjälp av att nån välutbildad vältalig person som kände till arbetsmarknaden ringde upp lite olika företag som personen var intresserad av. Tydligen funkade det så på 60- 70-talet, undrar varför de inte jobbar så länge...? | |
| Jo-na-tan - Ej medlem längre | 2006-04-06 21:47 | |
| Monk: Hahaha, det jobbet lät ju helskönt | |
| HumbleBug | 2006-04-06 21:48 | |
| "Tydligen funkade det så på 60- 70-talet, undrar varför de inte jobbar så länge...?" För att i dagens samhälle så ska alla göra allting själv. Samhället tar inte längre ansvar för människor. Kan du inte klara av de krav som ställs på dig, så får du hellre dö än att få hjälp. Det är därför vi har uteliggare nu för tiden. | |
| Kängan | 2006-04-06 21:49 | |
| tsarraz: Nej men jag skällde ut handläggaren... rätt rejält och på ett ganska barnsligt sätt kan jag tycka så här 14 år senare... | |
| Blue Ztar | 2006-04-06 21:56 | |
 | Frågan är vad som är värst: Att sätta upp norrländska reflexpinnar eller jobba på arbetsförmedlingen, Sveriges mest utskällda arbetsplats? | |
| monk - Administratör | 2006-04-06 22:01 | |
| min handläggare sa ioförsig att det kunde vara riktigt mysigt i den där husvagnen och att han hört att gubbarna gärna tog sig en sup om kvällarna och var mycket pratsamma :-) | |
| Kerstin H | 2006-04-06 22:03 | |
 | Synd att ni har så dålig erfarenhet av arbetsförmedlingen. Blev själv uppsagd/arbetslös 2000. 51 år gammal det känns hårt. Ingen direkt utbildning för på 60-talet fanns det hur mycket jobb som helst. Arbetade som självlärd kokerska i en personalmatsal när jag blev uppsagd. Frågade min handläggare om jag inte kunde få gå en data kurs, hade gått några kvällskurse tidigare. Jovisst det ordnade hon. 52 år gammal tar jag datakörkort och utbildningsföretagen som af anlitade ledde in mig på ekonomi och bokföring. Trodde inte jag skulle klara det Men sen kom det värsta jag skulle söka praktikplats på 3 månader. Hittade då till min glädje en revisor som sökte någon som var över 50 år och inte hade små barn som man måste vara hemma för. själv hade hon 2 så hon ville ha någon som var där när hon var tvungen att vara hemma för sjukt barn. Jobbar fortfarande med henne men nu är det hon som omskolat sig till fastighetsmäklare, så nu arbetar jag som redovisningskonsult och mäklarassistent. Så för mig var det inga dåliga erfarenherer med arbetsförmedlingen :-) | |
| Scandal - Ej medlem längre | 2006-04-06 22:24 | |
| "Frågan är vad som är värst: Att sätta upp norrländska reflexpinnar eller jobba på arbetsförmedlingen, Sveriges mest utskällda arbetsplats?" Jobba på AF. För då får man iaf lön. | |
| Scandal - Ej medlem längre | 2006-04-06 22:25 | |
| (Bra lön) | |
| Qrax | 2006-04-06 22:55 | |
 | Jag är tvungen att gå till Arbetsförmedlingen ibland föra att inte förlora min a-kassa (jag jobbar deltid). Det enda som händer där är att jag får en ny tid för nästa möte. Dom erbjuder samma jobb som finns på deras hemsida. Helt meningslöst. | |
| Spyan | 2006-04-06 23:37 | |
 | monk - det luktar lite brokeback mountain om det hela. kanske var riktigt mysigt, vem vet?! =) | |
| Nithro | 2006-04-06 23:58 | |
 | En gång för ganska läge sen.... =) ja så börjar min historia. Då hade vi en bra handläggare här på vår lilla ort, jag var en skoltrött nyss muckad ganska slö person sm såg fram emot jaktsäsongen som arbetslös yngling, som hade all tid i världen att jaga. Men denne handläggare hade ett par möten med mig, förklarade på ett vettigt sätt att jobb var bra. Fixade in mig på Datortek/Aktivitetscenter som då var VÄLDANS populärt, och från det så gick jag till handledare på samma ställe, sedan från jobb till jobb, har inte vart arbetslös mycket efter det. Tillochmed testat att jobba i den kaotiska huvudstaden men det var inget för en "lantis" som mig. Så nu är man tillbaka hemma, fast jobb i alla fall och har det inte uselt. Och allt detta har jag att tacka denne ende handläggare som brydde sig och tog sig tid för att diskutera med folk och inte bara säga sök ditt och sök datt, medans de sitter och drar in lön och dricker kaffe själva. Men efter att denne person flyttade vidare i arbetslivet så vet jag att standarden här hemma sjönk bra mycket på AF, känner nu flera som har 75+% tjänster som fasta men får råd att de ska söka 100% tjänster på de mest konstiga ställen och med väldigt olika arbetsuppgifter, istället för att peppa dem att försöka hålla sig kvar och sedan få 100% om det blir en öppning. I mina ögon så är det mer "coachning" som behövs, just nu verkar ju enda kravet på att bli arbetsförmedlare vara att de kan kolla annonserna i andra kommuner/län och sedan dela ut dem till lokala arbetssökanden helt slumpmässigt. Men nog gnatat från mig. Träffar man rätt handläggare som har orken och "tiden" att bry sig så får man hjälp tror jag. | |
