Spelrum
| Giraffen | 27 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 1 |
| Grisen Böjningslistan | 11 |
| Inloggade | 39 |
Mobilspel
| Pågående | 19 500 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Ålandspojken - Ej medlem längre | 2010-01-04 15:21 | |
 | Om att våga böja om ( med ny hund) Jag skulle vilja ha en vänlig medmänniskas tankar kring ett spörsmål jag har... Jag längtar så efter en hund, men jag vet inte om jag klarar "den sista tiden" en gång till. För mig har de avlivningar jag genomlevt (befogade av ålderdom och sjukdom) varit ytterst betungande. Jag har mått dåligt i månader efteråt och har fortfarande svårt att se bilder på sista jycken, trots att det är 7 år sedan det senast skedde. Om man vet med sig att man nära nog havererar den dag det är dags att skiljas från sin vän, ska man då helt avstå från hund? En kompis gav mig rådet att "skaffa ny valp medan den gamla hunden ännu lever", men jag undrar om det går att komma förbi sorg och smärta så? Och om valpen också drabbas av sorg när den gamla hunden plötsligt är borta? Är det rent av omoraliskt att ersätta en hund med en annan? Hur tänker du kring detta? | |
| Tess 08 | 2010-01-04 15:28 | |
 | Det går inte att ersätta en hund med en annan. Däremot kan man skaffa en annan hund... När en gammal hund måste avlivas kan en valp hjälpa till att flytta fokus från det negativa och sorgen. | |
| Tess 08 | 2010-01-04 15:30 | |
| (skrevett långt inlägg som försvann... få se om jag skriver lite till senare) | |
| Satyra | 2010-01-04 15:30 | |
 | Förstår din känsla precis! Har lite samma dilemma själv, även om det för mig finns fler faktorer just nu som avgjort att jag inte för tillfället har hund. Men sett objektivt på det så borde det ju ändå vara så att man inte ska avstå från hund (eller kärlek på annat vis) enbart för att man är rädd för hur man ska må den dagen man mister den igen. Man får ju så mycket positivt på vägen att det borde överväga. Men som sagt - har full förståelse för dina tankar och känslor kring detta. Det är svårt. :-/ | |
| vindsus86 | 2010-01-04 15:32 | |
 | Är inte sorgen då djuret dör värt glädjen under djurets liv då? Det tycker i alla fall jag även om jag fruktar inför dagen då mina djur dör. Det där med att skaffa en valp när den andre hunden fortfarande lever beror väl på? Jag tycker det vore elakt att skaffa en valp när ens andra hund är gammal och på gränsen till att dö. Att den hunden då skall känna att någon annan liten fjutt kommer och tar ägarens kärlek och uppmärksamhet från den. Det kanske hjälper en själv att göra så då den gamle hunden väl gå bort, men frågan är om det är rätt mot den hunden... Svårt det där. Man kan ju inte fråga hundar vad de tycker heller. | |
| mattlo | 2010-01-04 15:36 | |
 | Man kan inte ersätta en hund, lika lite som en partner... En ny hund är en ny individ - det är jag säker på att du vet. Den kommer aldrig att ta den gamlas plats. Jag har en mycket gammal hund, Mario, som lever på extratid, hela familjen var säker på att han inte skulle leva ända till jul, men nu skruttar han runt lyckligare än på länge, med min mammas nya valp, som hon skaffade då de behöver en vakthund. Gammel-hunden är döv, senil och hade blivit aggressiv (mot andra hundar) på gamla dar, och ville verkligen döda valpen när hon kom. Nu är de otroligt nära, de kan tillochmed äta ur samma skål, något som Mario ALDRIG skulle tolererat med NÅGON tidigare, ens på hans gamla fredliga tid. :-) Jag tror inte att man kan "komma förbi sorgen", men jag tror att det är nyttigt att se LIV när man förlorar någon som stått en nära. Och valpar, precis som barn, är ju just det, liv. Dessutom hjälper de en att fortsätta komma ut på de där aktiverande och ljusgivande promenaderna. Jag tycker absolut att du ska skaffa ny hund om du känner att du har tiden och energin. Sorgen kommer ju bara när man har något man inte vill förlora - alltså någonting som är värt att ha... | |
| mattlo | 2010-01-04 15:38 | |
| "Är inte sorgen då djuret dör värt glädjen under djurets liv då?" Precis :-) Jag hann inte se Vindsus inlägg innan jag skrev mitt. Min inställning till att skaffa ny hund innan den första dött har ändrats sedan min mor skaffade sin nya, då jag såg hur Mario fått ny glädje och energi av Trollas närvaro och kärlek. Jag var också kritisk först. | |
| cokki | 2010-01-04 16:04 | |
 | Vi har skaffat *ny* hund 5 gånger. Har alltså haft hund hela livet. Två gånger har vi haft två hundar samtidigt. Jag skulle inte kunna leva utan hund, det är mycket sorgligt när dom går bort. Men tyvärr så lever en hund inte i evighet. Jag glömmer inte bort de som inte finns utan har kvar många härliga minnen. Just nu har vi en valp på 7 mån ett riktigt yrväder... Tycker absolut att du ska skaffa hund om du vill ha det....Hon / han ger så otroligt mycket glädje ämnen. | |
| Lill-IT | 2010-01-04 16:15 | |
 | Ohh, hundar är livet. Klart du vågar börja om! Håller med Vindsus och Mattlo om att den kärlek och glädje de ger i livet uppväger det tunga när de går bort. | |
| leker | 2010-01-04 17:52 | |
 | Fyy.. jag vet precis hur du känner dig! Dock råder jag dig att våga, det är ju faktiskt värt det! Alla fina stunder man får tillsammans och alla underbara minnen. Försök vända sorgen till underbara minnen att njuta av, våga titta på bilderna, våga minnas. Våga gråta och känna. Första gången vi fick avliva en hund, var den värsta för mig. Sorgen kom som en chock och var svår att hantera. Dock lärde man sig på något sätt. Numera kan jag titta på bilder av mina avlidna hundar med ett leende och minnas allt bus och skoj. Självklart gör det ont att förlora ett kärt djur, men jag tror det gör än ondare att inte våga ha ett i sitt liv alls :) Dock går det ju inte ersätta en gammal hund med att ta in en hundvalp i familjen när den gamla börjar gå mot ålderns höst. Vissa gånger kan det tom bli helt fel, då man känner sig dum mot den äldre hunden, som kanske inte alls uppskattar att en valp hoppar på den och stör lugnet. Dock kan det ju gå utmärkt med, fast jag hade inte tagit risken. Låter hellre den hund som är på ålderns höst vara det i lugn och ro, för att sedan få somna in när det är dags. Jag har mist 9 djur och det är smärtsamt varje gång, men det kan inte hejda mig att ha fler. Ett liv utan djur, är inget liv för mig. Ta chansen och våga släppa in en hund i ditt liv igen! Lycka till!! :) | |
| Ålandspojken - Ej medlem längre | 2010-01-04 18:58 | |
| Jag blir varm i hjärtat när jag läser era inlägg. Tack alla ni som svarat! Man går vidare i livet, och försöker våga en gång till, jag har börjat inse det nu. Eller egentligen visste jag väl det, men det kändes bra att få höra det! | |
| leker | 2010-01-04 19:09 | |
| Önskar dig en supermysig tid framöver med en ny hund då ;) | |
| Linn79 - Ej medlem längre | 2010-01-04 19:13 | |
| Förstår precis hur du menar - men jag tror ändå att den glädje du känner de år du får dela med din hund är värt smärtan när du måste ta adjö. Hoppas du får tag i en riktigt trevlig vovve :) | |
