Spelrum
| Giraffen | 4 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 1 |
| Inloggade | 5 |
Mobilspel
| Pågående | 18 563 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| kallpi | 2011-03-10 13:21 | |
 | Låttext? Hej. Jag skriver lite musik hemma och sånt, men har väldiga problem med att skriva text. Vad ska den handla om? Hur börjar man överhuvudtaget? Någon som har ett bra tips på hur man kan gå till väga för komma över den där tröskeln till inspiration och skrivglädje? | |
| mollee - Ej medlem längre | 2011-03-10 13:38 | |
 | Läs böcker, läs texter skrivna av poeter som du kan bli inspirerad av, läs mycket samhällsreportage och om saker som fångar ditt intresse. Inspiration hittar man där ute och inne i sitt hjärta. Skriv om något som betyder något för dig, något du känner starkt för. Det kan handla om egna erfarenheter, om samhället eller om livets existens eller om vad som helst egentligen, banala saker är också uppskattade speciellt om dom är lite ironiska eller komiska. Man ska inte tvinga på sig inspiration, det skall komma naturligt. En vacker dag får du en blixtidé. Tills dess ska du njuta av livet och av vad det har att erbjuda. Lycka till | |
| mollee - Ej medlem längre | 2011-03-10 13:44 | |
| Skriver själv lite faktiskt. Skuggan: Snälla skugga, kan du inte bara försvinna? Min egen skugga får inte plats! På dagarna är du min kompanjon bara för att underlätta när mörkret smyger sig på, jag hatar natten. Du försvinner så för en kort stund och då kommer ilskan, saknaden av ingenting, gråten... hatet! Herr Ågren hälsar visst på, som en kär gammal vän kryper han ner i sängen och våldför sig på mig. Jag vet faktiskt inte vad som är värst. Önskar att du var här. Som ett lömskt odjur som ständigt krafsar mig bak på ryggen är du ständigt närvarande. Skräckblandad förtjusning är den mest intensiva känslan. Ibland tror jag att krafsandet ska göra mig galen, inne i min hjärna tar du över förståndet. Skugglekarna hånar mig med sitt vilda dansande vilket gör att jag känner mig osäker men samtidigt trygg då jag långsamt vaggas in till rytmen, jag känner mig illamående. Ironin sitter ständigt på vakt, redo att gå ut på scen och dansa efter djävulens pipa. Han gör succé. Ni dansar tango och i mitten står jag, fastklämd och osäker. I döda vinkeln kan jag se hur du ler mot mig, hånfullt, hur du kontrollerar mig. Jag såg honom en dag. Försökte blunda, önskade att du kunde gå tillbaka, till honom. Han behöver dig mer än mig för han lyser alldeles för starkt. Jag har alltid dragits till det som lyser mest. Ironin gör en piruett och fnissar, och jag kan höra hur du flåsar mig i nacken, ni är ett bra team. Jag blundar hårdare för att inte se. När jag öppnar ögonen är han borta men du är kvar, lika påträngande som vanligt, och stark så som en objuden gäst som vägrar att gå hem trots timmar av konverserande och hög kaffekonsumtion. Kan du inte bara låta mig vara? Jag är trött och det gör ont. Allt kaffe ger min reflux och mina ögonlock är tunga av allt gråt. Älskade skugga, ibland lyser du till och med starkare än honom. Älskade och hatade skugga: Jag hatar att du är så djävla envis! Du är min ständiga följeslagare och kommer så att förbli. Vi är nog ganska lika varandra du och jag, två stycken vilsna skuggor som har hittat varandra. Har du träffat min skugga? Jag undrar vem som äger den. Är min skugga lika envis, hånfull och älskad så som du är? Jag kommer inte ihåg... Vi är som ett gift gammalt par du och jag, tragiskt förenade tills döden skiljer oss åt. Ringen sitter fast med Karlssons-klister och den är påklistrad inne i mitt huvud. Hjärtat är trasigt och går inte att laga. När locket stängs blir allt mörkt. Herr Ironi dansar polka på gravkistan och Herr Ågren har bytt adress., du behövs inte längre. Odjuret har så smått lagt ner det ihärdiga krafsandet och det enda som återstår av oss båda är nu tystnad och mörker. Lugnet inträder. Vi finns inte längre du och jag och jag undrar ibland om du någonsin har funnits över huvud taget... Älskade skugga det skrämmer mig. | |
| kallpi | 2011-03-10 13:55 | |
| Tack för svar! Tror, precis som du säger, att det låser sig om man försöker tvinga sig på inspirationen. Den kommer när den kommer.. Har märkt att det iallafall är lättast att skriva på natten när man ligger i sängen, för då är det inte massa annat som stör och fångar ens uppmärksamhet. Nice text förresten, tog det lång tid att skriva den eller? | |
| mollee - Ej medlem längre | 2011-03-10 14:02 | |
| Nej, den kom på 3 röda faktiskt. Jag har och har alltid haft ett rikt förråd av fantasi i min hjärna samt även ett rikt känsloliv. Min inspiration kommer också på natten, då är man avslappnad och har inga distraktionsmoment som stör | |
| pistol-pete | 2011-03-10 14:05 | |
 | åk till indien | |
| kallpi | 2011-03-10 14:07 | |
| Jaså du! Man kanske inte ska begränsa sig för vad man bör skriva heller. Ibland låter jag bli att skriva av rädsla att det skulle låta fånigt. Om man låter det flöda så kanske man iallafall lär sig hur det fungerar, trots att resultatet blir klent. | |
| mollee - Ej medlem längre | 2011-03-10 14:11 | |
| Man ska skriva det man känner för. Jag brukar tänka såhär: Poesi är ett uttryck för en persons känslor, man känner ofta igen sig i poesi och gör man inte det så vaknar man oftast till av den andra personens tankar och känslor. Det du känner, oavsett om det är fånigt eller ej, känner säkert andra också. Allt handlar om hur man förmedlar sina känslor. Det är samma sak med musik. Det finns en del artister som sjunger rätt taskigt, men dom gör det med sådan känsla att dom inte allt för sällan gör större intryck än de som sjunger rent. | |
| mollee - Ej medlem längre | 2011-03-10 14:14 | |
| Texten som jag skrev om skuggan, är skriven till mig själv. Jag skriver i syftet att rehabilitera mig själv samt att förmedla subtila budskap som ofta kan tolkas hur som helst, trots att jag själv vet exakt vad den handlar om. Lite dunkelt... det är soft. Skrev en text härom månaden som folk blev upprörda över, de frågade om jag mådde riktigt bra. Dom hade tolkat texten bokstavligt, vilket var meningen. Kul :) Så här gick den: Ny början Springer ner för gatan, ja jag springer fort som satan, med tafatta och vingliga kliv har jag sprungit igenom mitt instabila liv. Tiden springer således förbi, tiden är min största fobi för den är snabbare än mig och den verkar ha tagit hårt på dig, den har tagit på oss båda, den tränger in mig i en låda och ger mig outhärdlig klåda. Har tagit allt för givet när jag rusat genom livet, jag tappade nästan drivet. Dom trampar mig på hälarna, hälarna, knarkare, dom falska djävlarna men jag är starkare. För jag vill vara fri, leva i ett förhållande med demokrati, för ta mig på orden, jag må vara liten på jorden, men stark som en oxe och jag är envis som in i norden. Jag vaknade, kände det var något att jag saknade, men det var inte "Du och jag" det var att inte känna mig, usel, vek och svag, jag ville bara vara jag. Ville ta mig ut ur skiten för jag kände mig sliten, ville platsa in i eliten, leva mitt liv, för livet är den viktigaste pusselbiten. När dom trampade mig på tårna då kom tårarna, när dom lämnade mig ensam, de jävla dårarna. Jag vet att jag var stygg, men jag kände mig aldrig trygg med lögner svek och folk som ständigt tassade bakom min rygg. Och ibland när ni drack, och när jag kände mig som ett pack såg jag framför mig att jag tog mitt pick och pack och bara stack. Jag minns speciellt en gång jag minns det som igår, du tyckte jag var vrång för att jag hade panik, för att "Jag var mig inte längre lik". Jag kunde inte andas för halsen var för trång, jag bara satt och skaka och upprepade gång, på gång " Snälla kom tillbaka, jag ska sluta vara vrång". Men du bara drog, fast jag inte förstod. För sjutton, jag var bara sjutton år men den händelsen av att bli lämnad och att bli satt som på ett bål har fastat i mig som ett stort mörkt ich ångestfyllt hål. Har svårt att tro på andra, att tro på det jag gör, känner ofta att jag är i vägen som att jag stör. Litar ej på folk och ibland hugger ångesten åter tag i mig så som en stor och igenomträngande dolk. Du var fatal, du var hal, du tog mina pengar och mitt självförtroende du stal. Men nu är det är sagt, du kan inte längre utöva någon makt, gillar att tänka abstrakt, att elaborera, att inte forsera men att kanske att hädanefter börja kräva lite mera. För efter denna epik, blir inget sig likt, jag ska leva mitt liv med etik och inte med destruktiva tidsfördriv utan gå igenom mitt liv med stolta och säkra kliv. Tack och hej, du vet ibland så saknar jag dig, men det jag inte saknar är vad du gjorde mot mig! | |
| kallpi | 2011-03-10 14:19 | |
| Precis. Men att förmedla sina känslor på rätt sätt utan astt det låter fånigt är det svåra:D mAN kan känna någon innombords men ändå inte kunna uttrycka det på rätt sätt, eller ens veta vad det är man känner:D | |
| nygiants | 2011-03-10 14:39 | |
 | jag skriver ner allt även om det inte är bra, ibland kan man faktiskt ta tag i sina egna dåliga ideer och texter och göra ngt bra av dom... det har ju trots allt resulterar i ngra sålda skivor till slut, men som sagt var aldrig rädd för att skriva ner ngt på så sätt kommer du aldrig få fram din kreativitet, alternativt överlåt textförfattandet på ngn annan det är även det en rätt vanlig procedur, man måste inte kunna allt själv helt enkelt... | |
| kallpi | 2011-03-10 14:45 | |
| Jag ska nog börja göra det helt enkelt. Sen kan man ju gå in och pilla lite i texten, som man har fått fram, i efterhand kanske. Har också tänkt på det alternativet, men det känns på något sätt inte rätt:) Då blir det ju som att jag förmedlar någon annans känslor? Kan ju iofs berätta vad jag vill att personen ska skriva om.. molle, senaste texten kände jag igen mig i på många ställen. Då blir man glad och exalterad:) Även om det var en tragisk text, så är det alltid gött att känna något gemensamt med någon. | |
| carinau | 2011-03-10 14:53 | |
 | Mitt hetaste tips till dig, kallpi, är att skaffa boken "Lathund för låtskrivare" av Eva Hillered. Den är späckad av tips och idéer, för både nybörjare och proffs och själv älskar jag den. För övrigt ska du tänka på att inte censurera dig själv när du börjar spåna. Självcensuren är din värsta fiende när du ska skapa låttexter. När du ligger där i sängen, skriv upp allt som du associerar till angående det tema du valt. Försök hitta nyckelord, rimma hej vilt och skriv ner ALLT, både det som känns bra och det som känns banalt. Ur den textmängden kanske du finner en eller ett par ord eller meningar som blir små guldkorn att jobba vidare på nästa sömnlösa natt. Lycka till! | |
| carinau | 2011-03-10 14:55 | |
| Äsch, vad sen jag är. Det hade ju precis blivit sagt. Vi tycker samma mao, nygiants. :) | |
| mollee - Ej medlem längre | 2011-03-10 14:59 | |
| Precis! Det är det jag menar, alla har vi gått igenom jobbiga saker, blivit lämnad, känt ångest fast inte alltid i samma utsträckning som andra. Livet kan vara sjukt tragiskt, tragiskt men vackert tycker jag. Det viktiga är att man går med högt buret huvud igenom det svåra och att man tar lärdom av sina erfarenheter. Det vackra med livet är att det är så skört, och att vi är alla en liten del av det stora. Det är därför det också är viktigt att dela med sig av sina erfarenheter, att läsa om andras livsöden. Man blir mer ödmjuk, man växer i själen och man uppskattar det viktiga i livet, det som är bortom det materiella. Jag kom på en sak härom natten och det är att ljuset från stadens skyltfönster och neonskyltar, hindrar oss från att verkligen bli upplysta och döljer det naturligt vackra här i livet. Jag tror inte människan mår bra av att vara instängd i en upplyst bikupa med drönare och drottningar som styr och ställer. Livet är så mycket större än det vi ser, jag tror människan använder det uppenbara som en skygglapp för att inte behöva se det subtila och det "ouppenbara". Verkligheten är viktig, man skall drömma också men inte så till den gradman slutar vara medveten! Kan du inte skriva något om det? | |
| carinau | 2011-03-10 15:03 | |
| Många sanningsord där, mollee. | |
| kallpi | 2011-03-10 23:46 | |
| tack allesammans"! Det var heta tips ju | |
| kallpi | 2011-03-10 23:46 | |
| " | |
| promenad - Ej medlem längre | 2011-03-11 07:50 | |
| mollee<3 | |
