Spelrum
| Giraffen | 2 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 11 |
| Inloggade | 13 |
Mobilspel
| Pågående | 21 384 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| illiterate - Ej medlem längre | 2007-05-27 02:07 | |
 | Den första fibonaccisagan! Varje inlägg måste bestå av lika många ord som summan av antalet ord i de två föregående inläggen. [Dvs, om N_i = antal ord i inlägg nr i, så är N_i = N_(i-2) + N_(i-1)] Sagan fortsätter tills ingen orkar skriva ett tillräckligt långt inlägg. Denna beskrivande text räknas inte, utan det första inlägget kommer här: En | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2007-05-27 02:07 | |
| vacker | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2007-05-27 02:12 | |
| dag skrev | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2007-05-27 02:12 | |
| illiterate en fibonaccisaga | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2007-05-27 02:13 | |
| som blev väldigt kort och | |
| MonsterFrank | 2007-05-27 10:21 | |
| hade en viss tendens att få långa ord | |
| Gunilla N - Ej medlem längre | 2007-05-28 21:31 | |
| men det gör ju ingenting eftersom alla här i forumet är betaholicer (?) och | |
| Vikage | 2007-05-28 23:47 | |
 | de gillar självklart att använda långa ord då de går att rulla och ger många poäng. Dock krävs det att man | |
| MonsterFrank | 2007-05-29 14:46 | |
| har en del kunskaper om hur rullningsystemet fungerar. Om man inte är medveten om att bara unika rullningar registreras kan man bli besviken på sig själv och rulla ett ord flera gånger. Detta går | |
| Marenda - Ej medlem längre | 2007-05-29 17:25 | |
| ju av bara farten liksom, men hur kul är det när det sen inte syns i statistiken? Suck... Så kan det gå när inte haspen är på. Vilka rutor som är bäst är en annan het fråga. De röda är väldigt lockande, men även de gråa kan ge massor med poäng, åtminstone om man lägger | |
| saittam75 - Ej medlem längre | 2007-05-29 18:49 | |
| de tunga bokstäverna i vinkel, det är trevligt med sy och fy och fyrtiofyra poäng ganska så lättförtjänt, även om det är snyggare att göra långa ord och gärna en rullning bestående av åtta eller nio ord. Nog om betapetmatcher och istället så tycker jag sagan ska fortsätta på nått helt annat, vet dock inte riktigt vad, men medans jag funderar vidare på ett innehåll så kan väl nästa person ta över, eller ska sagan fortsätta handla om strategi och ordläggande som är vinnande, eller ska den handla om | |
| Okej - Ej medlem längre | 2007-05-30 12:11 | |
| den där förunderligt vackra dagen i juni, när en ung flicka ska gå för att möta sin älskade. De ska mötas på deras vanliga ställe, vid korvkiosken. När hon kom fram, såg hon bara ett finnigt tonårsgäng som hängde på sina trimmade mopeder och skränade med sina gälla målbrottsstämmor. Den unga damen köpte en kokt korv med extra mycket senap, som hon glufsade i sig medan hon väntade. Var var han??? Hon började bli orolig. Det här var inte likt honom. Han brukade alltid vara så punktlig, men nu var han redan en kvart försenad. Hon spanade undrande åt alla håll. Långt, långt borta i fjärran, tycktes hon kunna urskilja en gestalt, som verkade närma sig hitåt. Kunde det verkligen vara han? Hennes hjärta tog ett skutt inne i bröstet. Hon skyndade att rätta till sitt redan perfekta hår och såg mot personen som | |
| Okej - Ej medlem längre | 2007-05-31 18:36 | |
| (För alla som tycker det är roligare att skriva än att räkna, kan jag avslöja att det är 233 ord som nu ska presteras. Kom igen - tänk vad många fler ord än så ni har skrivit på spelplanen!) | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2007-06-01 23:58 | |
| (Det stämmer bra, här finns mer info om hur många ord det ska vara i nästföljande inlägg osv: en.wikipedia.org/wik...cc i_number ) | |
| illiterate - Ej medlem längre | 2007-06-12 05:32 | |
| ... kom rusande mot henne från horisonten med en så graciös framtoning att det lika gärna kunde varit en brunstig valross i parningstider. Hennes ögon kunde inte mättas av denna överväldigande syn, utan pupillerna vidgades så att hon skulle kunna insupa mer av scenen som spelades upp när hennes älskade sprang fram genom det böljande solgula rapsfältet. Han hade köpt ett par nya gummistövlar, och kunde därför springa extra fort idag. Den höga farten gjorde att ögonen började rinna, men det skulle lika gärna kunna vara åsynen av han stora kärlek som orsakade detta. Hur det än var med den saken förblev det hans egen hemlighet, eftersom han inte gillade att avslöja sådana detaljer för vilt främmande människor. Det värkte i höften när han sprang. Han var orolig för att bryta lårbenshalsen om han skulle snubbla på en sten, men hoppades att bonden gjort sitt jobb ordentligt, och fortsatte springa i samma tempo. Nu hade han bara ett par hundra meter kvar till sin kärlek. Hon började springa emot honom och viftade med armarna. "Bestefar! Bestefar!" ropade hon och log med hela ansiktet. "LOL!" ropade en av de märkligt finniga tonåringarna. Ännu märkligare var dock det faktum att "Bestefar", trots att han älskade barn, inte hade några egna. Han brukade istället gå till lekplatsen i byn, och leka med barn som kände sig ensamma och utanför. Han bjöd henne på en saftig korv ... | |
| Angeloflove | 2007-06-12 18:16 | |
 | öööh... | |
| saittam75 - Ej medlem längre | 2007-06-13 12:24 | |
| ..men klok som hon var så gick hon sin väg ganska omgående. "Bestefar" fortsatte sin promenad i sina nya gummistövlar genom byn och mörka tankar rörde sig i hans huvud, i flera timmar satt han och bara fanns, ensam och tyst i sin egen värld.. Han kände sig som en i mängden men samtidigt ingen alls. Det var mörkt i huset och en telefon ringde i bakgrunden. "Bestefar" rörde sig inte, värken från hans höfter tilltog, och han satt lika stilla som vanligt i den slitna gamla beiga fotöljen. Under en kort stund kom han tillbaka till verkligheten. Blicken förflyttade sig från dess vanliga plats, mitt på det långa låga ekbordet, och rörde sig runt i rummet. från tavlorna på väggen, förbi blommorna vid fönstret, till TVn och radion uppställda på varsin högtalare innan den slutligen stannade vid ramen på den stora spegeln. Där stannade den i ett par sekunder, sen åkte den snabbt tillbaka till sin ursprungliga plats.. En strimma av hat o förakt glödde till i "Bestefar", men lika snabbt som den kommit släcktes den igen och gubben nollställdes, försvann åter till sin värld av tankar och frågor. Frågor han troligtvis aldrig skulle finna svaren på. Utanför fönstret spann tidens hjul skoningslöst på, utan att ta hänsyn till någon eller något . Det var i mitten av november, en svag dimma låg över den slasktäckta marken och en gatlykta blinkade otåligt som om den ville meddela något till omvärlden. "Bestefar" hatade världen utanför, vare sig det var november eller inte.. Det enda han ville var att slippa, och komma bort ifrån allt, flera dagar hade gått sedan han var ute senast, men han kunde inte bry sig mindre.. ännu längre tid hade gått sedan han träffade någon som brydde sig.. han var inte ens säker på att någon gjorde det längre.. tankarna blev efterhand djupare o dystrare.. en ond spiral som han omöjligen kunde ta sig ur.. mer och mer, värre o värre tills det enda "Bestefar" kände var en enorm överväldigande hopplöshet och bara skrek rakt ut i tomma intet! Klarvaken ställde sig den gamla gubben sig upp, utan att egentligen vilja det.. Den första impulsen var att sätta sig ner igen, men ”Bestefar” hade fått nog, han behövde något att äta, något han inte gjort på hela dagen,. han gjorde det sällan nuförtiden.. varken ork eller hunger existerade i den urholkade mannen.. endast djup depression fick plats i det tomma skalet.. blott en skugga av sitt forna sig traglade sig den ålderstigna mannen fram genom vardagen. En gång hade han varit lycklig, fylld av hopp o drömmar om livet, men dessa illusioner hade snabbt blivit krossade av den bittra verkligheten, tiden hade gått så fort, och det gjorde den fortfarande. och innerst inne var det något som var fel, han var inte längre lycklig - han var inte längre hel, utan tid att känna efter utan tid att förbereda hade något slitits ur hans själ hans hjärta blivit delat. I detta tillstånd befann sig ”Bestefar”, dag in o dag ut, men mot detta tillstånd fanns inget botemedel, ingen väg ut.. det enda han såg var slutet, han tänkte ofta på det, hur han skulle göra det, hur det skulle gå till, men ”Bestefar” visste hela tiden att han aldrig skulle våga, han var för feg och för svag. En hjälplös patetisk individ som någon slösat ett medvetande på.. Tiden gick och dagar blev till nya år, hans var tvungen att börja hitt glädjen igen kände han, han återvände en dag i Juni, till det finniga tonårsgänget som den plats han en gång ofta var på, vid korvkiosken.. och där blad det gamla gänget stod HON, hans | |
| saittam75 - Ej medlem längre | 2007-06-13 13:34 | |
| (hoppade visst över 377 st, och gick direkt på 610 st upptäckte jag.. så nästa person behöver bara skriva 377 st ord då..) =) | |
