Spelrum
| Giraffen | 3 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 1 |
| Inloggade | 4 |
Mobilspel
| Pågående | 19 495 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Gautama | 2010-06-08 01:01 | |
 | Att känna hat.. Själv har jag svårt för att känna hat. Det är ett starkt ord i min värld. Men jag tycker mej se mer och mer hat i olika sammanhang. Man hatar människor som man inte känner eller vet något alls om. Jag kan känna att man behöver gå i någon annans skor ett tag för att kunna dömma. Vill hellre fria än dömma så länge man inte vet fakta. Är det en bra känsla? Jag tycker den tar mer energi än den ger så därför försöker jag undvika den. Jag funderar också på varför människor tror man ljuger om man är vänlig, förstående, fördomsfri eller vill hjälpa andra? Är det en skam att vara en sådan person? Man lär ju inte vara ensam om det, finns ju ett flertal människor som jobbar i frivilligsarbete. Är det fel? Hur tänker ni andra kring hatkänslan och fördömande av människor du aldrig träffat eller vet något om? | |
| Scarpetta - Ej medlem längre | 2010-06-08 01:15 | |
 | Håller med helt & fullt. Svårt att inte bli cynisk & bitter i den värld vi lever i, dock. Jag försöker att inte dras med i den masshypnos som hat föder. | |
| Kung BuggeDE | 2010-06-08 01:38 | |
 | För min egen del så har jag svårt att känna igen mig i det du skriver. Jag har aldrig riktigt upplevt hat,, eller känt att någon hatar någon annan. Fördomar ja men sällan hat. Frågar du om hat är en bra känsla? Nä hat är väl ingen positiv känsla, enligt mig iallafall. Men säkert en stark drivkraft för andra, menar att om man exempelvis hatar att vara i en viss situation så kan hatet driva en ur det tror jag. Självklart är det inte skam att vara en sådan person, se bara på alla som jobbar som läkare, sjuksköterskor ja finns många yrken. Så självklart är det inte fel. Men samtidigt tror jag inte att en person kan vara allt det där samtidigt, alla har fördomar, alla försöker vara förstående men ibland är det svårt att förstå och ibland är man sur och tvär. Sen finns det många som är så måna om att ta hand om andra att de glömmer bort sig själva och tillslut blir det att genom att hjälpa andra kan de skjuta undan sina egna problem de brottas med. Det ser jag som något negativt. Men självklart är det inte fel att hjälpa andra :) Vet inte om jag gled ifrån ämnet här lite. Det gjorde jag nog :) | |
| SkirderF | 2010-06-08 02:53 | |
 | Om jag känner hat så är det ju min känsla och den känslan är ingen annans än min. Jag kan således egentligen inte hata någon annan eftersom min känsla av hat inte tillhör någon annan. Att ha fördommar visar just vad ordet innebär - man ger sin dom före. Jag dömer en annan människa enbart utifrån MIN världsbild, som bygger på MINA erfarenheter 24h/7 i hela mitt hittillsvarande liv. Stämmer sedan någon annans världsbild inte med min så applicerar jag allehanda "fel" på denna personen, istället för att radera mina egna förväntningar på denna andra människa. På så sätt ger jag mig ypperliga förutsättningar för att kunna bli besviken. | |
| Grundsnygg - Ej medlem längre | 2010-06-08 03:01 | |
| Välkommen till Filosofiska institutionen! Vi är landets största filosofiska institution och utbildar hundratals studenter varje år på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Institutionen har en starkt internationell prägel. Våra forskare publicerar sig regelbundet i internationella vetenskapliga tidskrifter och framstående filosofer från andra länder är ofta här och föreläser. | |
| SkirderF | 2010-06-08 03:25 | |
| den framstående filosofen är någon som blott framstår som en filosof. denne _är_ således icke en filosof. att framstå är att verka vara. att verka vara är inte detsamma som att verka på riktigt. jag går - alltså är jag gående jag hör - alltså är jag hörande jag framstår - alltså är jag framstående | |
| Grundsnygg - Ej medlem längre | 2010-06-08 03:35 | |
| Jag är stum! | |
| Källargubben - Ej medlem längre | 2010-06-08 05:03 | |
| En gång i tiden hatade jag en person väldigt mycket, personen som gjorde så här med min mamma: www.helagotland.se/n...id =5342428 Nu hatar jag inte längre, hatet fräter sönder både kropp och själ, det är för smärtsamt att leva så. Det var många år sedan och mycket har förändrats. Idag hatar man inte även om man tycker att vissa människor är lite väl mycket "whaste of space". | |
| DieHard - Ej medlem längre | 2010-06-08 08:10 | |
| Hata människor är nåt jag inte slösar tid på. Människors //handlingar// däremot kan jag hata så jag får lust att spy. Jag känner ett djupt förakt för människor som hela tiden måste framhäva sig själva och hur präktiga de är samtidigt som de ger det ena nålsticket efter det andra mot andra människor enbart i syfte att trigga igång jävulskap och bråk. När de lyckats så skyller de ifrån sig för att de inte har stake nog att stå upp för vad de ställer till med. Något ännu mer patetiskt är när äldre människor tillbringar alltför mycket tid med att systematiskt förfölja yngre personer och sen försöka få det att se ut som att hon//han själv är såååå oskyldig och mild. Vad sånt beteende bottnar i kan jag bara spekulera i men jag håller det för mest troligt att det beror på avundsjuka över den ungdom och fräschör man kanske själv vill ha tillbaka. Angående lögner så är uttrycket //..man ska inte kasta sten när man sitter i glashus..// gångbart i de flesta fall | |
| Tess 08 | 2010-06-08 08:28 | |
 | Jag tror också att det inte är helt omöjligt att känna hat. Kanske inte under lång tid, men med det som Källargubben beskriver så är det rätt lätt att förstå att man kan känna hat. Det är rätt naturligt i dessa situationer, skulle jag tro och jag tror inte att personer som hamnar i liknande situationer föralltid komemr att känna hat just för att det fräter så... Jobbigt med din mamma och det hon råkat ut för Källargubben!! Lider med henne och hennes alla anhöriga... Hoppas verkligen de får tag på den som gjort det. För att återgå till hat så tror jag också det beror lite på hur man uttrycker sig. Att hata att stiga upp tidigt på morgonen kanske inte är lika illa för alla... eller lika som att någon uttrycker hat för en folkgrupp, cyklister i trafik, regn på sommaren eller vad det nu kan vara. Sen har jag svårt att tro att man kan vara så helig i varje tanke och handling att man knappt tänker negativa tankar om diverse saker, händelser och personer. Alla har fördomar, men det viktiga är väl att veta om dom så man kan handla och tänka utifrån det. | |
| petunia88 | 2010-06-08 08:29 | |
 | Jag hatar det meningslösa våldet mot människor och djur. är kanske hatet en motpol till kärlek? Svara den som vet. | |
| wildman | 2010-06-08 08:48 | |
 | Jag måste medge en sak. "Jag funderar också på varför människor tror man ljuger om man är vänlig, förstående, fördomsfri eller vill hjälpa andra? " När någon påstår att dom är fördomsfria så tror jag faktiskt att dom ljuger. För den fördomsfria människan finns inte. Däremot så jobbar jag själv och ser upp till andra som är MEDVETNA om att dom har fördomar och att man ibland hajar till och inser att "ah, det där är nog bara en fördom jag har." Fördomar är ju inte enbart av ondo, det vi kallar intuition är ju vanligen baserat på fördomar. Hade vi inte haft sådana hade vi ju aldrig kunnat ta beslut i situationer där vi inte har alla fakta. Det viktiga är att alltid analysera sina fördomar och våga utmana dom när så krävs. | |
| -NOUBA- - Ej medlem längre | 2010-06-08 08:55 | |
| Man är faktiskt bara är berättigad till hat emot en person man känner mycket väl. Man kan hata en människa, avsky en gärning eller starkt ogilla ett personlighetsdrag. Spontanhatar man människor på en betapet eller folk man möter på stan så skulle jag påstå att man har ganska allvarliga problem. Eller iofs vad vet jag, för vissa människor ligger kanske hatet nära att bara plocka fram när det passar. Men som sagt rent spontant tycker jag det tyder på att personen har problem. | |
| Minta | 2010-06-08 09:00 | |
| Vad är hat? Jag tror att det Källargubben beskriver att man känner när någon gjort en närstående illa är hat. Det vore nästan onaturligt att inte känna det till en början. Men om det håller i sig, skadar det den som känner det mer än någon annan. Jag har känt hat mot personer i korta ögonblick när de gjort mig eller mitt barn illa. Det behöver jag inte känna dem för. | |
| LisaLong | 2010-06-08 09:02 | |
 | Som du skriver är hat ett starkt ord som man tyvärr kanske använder alldeles för ofta utan att tänka på innebörden. Det finns 2 grupper jag känner rktigt hat för, men visst det tar energi därför försöker jag att inte tex läsa om sådana. | |
| felstavad | 2010-06-08 09:07 | |
| Nej hatar inte heller någon direkt så där, hela tiden... men ibland kan jag bli så arg på min man att jag känner att jag hatar honom. Så jag kan känna att det är en fin gräns mellan hat och kärlek. Som tur vara detta max ett par minuter, men det är vad min kropp känner. Inte för att jag vill känna så men det kommer lite okontrollerat över mig. Bättre att vi älskar mer... | |
| Minta | 2010-06-08 09:13 | |
| Det är lätt att känna hat mot de som plågar barn och djur. Där är nog hat rätt ord. Det känner jag när jag hör talas om eller läser om det, men det är inte en kvarvarande känsla efetrsom det tar för mycket energi. | |
| Bree - Ej medlem längre | 2010-06-08 09:22 | |
| Nej. Jag hatar verkligen inte någon. Det är skrämmande hur lätt människor tycks ha att hata varandra. Inte minst i detta diskussionsforum där man slänger sig med ord och begrepp som "hora" och "psykiskt sjuk". Det gör mig ledsen. | |
| Margana | 2010-06-08 09:23 | |
 | Jag kan känna hat i korta stunder men ser till att jag inte gör det under längre perioder, då hat är en stor energislukare som ofta skadar mer än det gör nytta. De/den som man känner hat för är inte värda att ta den energi i från en. | |
| bobo flux | 2010-06-08 09:28 | |
 | Har någon i tråden definierat vad de menar med begreppet "hat"? Jag har läst men har inte hittat något sådant inlägg. Är hat en känslomässigt grundad olust och vrede som aktivt riktas mot ett specifikt mål? Jag kan nog känna hat ganska många gånger under en dag, om än under väldigt korta intervaller. Slår jag foten i stolsbenet hatar jag stolsbenet under ett fåtal sekunder, sen går det över i takt med att smärtan i foten avtar. Jag tror hat behövs för att kanalisera energi och känslor på exakt samma sätt som exempelvis glädje. Problem blir det väl först när individen upplever att hatet börjar styra tankar och beteenden (jag går t ex ner och köper en såg i affären och sågar sönder stolsbenet)? Människor som upplever att de inte känner hat ger mig således ett glättigt och labilt intryck. | |
