Spelrum
| Giraffen | 38 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 1 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 16 |
| Inloggade | 55 |
Mobilspel
| Pågående | 19 213 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| TGOTJ | 2010-07-31 23:13 | |
 | Att mista en vän... Ja alltså, det här är kanske en tråd som varken skapar diskussion eller ens intresse. Jag vet inte. Jag behöver mest bara få skriva av mig… :/ Jag hittade en väldigt speciell person här på beta för några år sedan. (Var annars hittar man någon som passar en så bra..? ;)) H*n blev en riktig kompis trots enbart cyberkontakt och våra minst sagt olika karaktärer. En som betyder en hel del för mig, har härliga tankar, humor och smak, en som jag tänker på och pratar om i mitt ”riktiga” liv, som jag ”behövde” minst en daglig dos av, som… som är grymt nice helt enkelt! :) Jag trodde - i min enfald :S - att det var någon form av ömsesidig känsla i det hela men för några månader sedan började det tystna mer och mer. Sällan eller aldrig någon spontan kontakt från hen, knappt något svar om jag började snacka och någon vidare förklaring fick jag inte. Ja inte mer än typ ”det är mycket nu”. Okej. Visst. Jag ska inte tjata… Inte störa… Till slut bröt jag kontakten (vill ju inte vara den börda det mer och mer känts som att jag blivit) vilket mottogs med exakt noll och ingen reaktion. Fan vad det gör ont!! Får man känna så? Trots att det inte var en kärleksrelation eller ens en ”riktig” vänskap..? Eller är jag bara ohemult överkänslig och fånig..? ”Du var en viktig vän för mig Tyvärr var jag visst varken viktig eller en vän för dig…” … | |
| Bitte - Administratör | 2010-07-31 23:17 | |
 | Visst får du känna så, det är ju just dina känslor du skriver om Bitte | |
| Hillegnu | 2010-07-31 23:20 | |
 | Ha tålamod | |
| Imsoz - Ej medlem längre | 2010-07-31 23:21 | |
| du kanske borde låtit det va istället för att bryta kontakten eftersom det mer verkade som om du bara ville ha en reaktion.. tråkigt att höra hursomhelst | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-07-31 23:24 | |
| Sorglig historia!...man kanske kunde göra en film av scenariot. | |
| Tvålis - Ej medlem längre | 2010-07-31 23:24 | |
| Det kan ju ha varit så också att ni har haft lite olika förväntningar på vänskapen och att den typ av nära vänskap som du ville ha inte rymdes inom den andres förutsättningar. | |
| SethGecko | 2010-07-31 23:24 | |
 | jag känner igen det där. förra året hade jag, vad jag trodde, en god vän i en av kurserna jag läste på sthlms universitet, en kurs som löpte under fyra terminer. men, under den tredje terminen började "kompisen" vissa noll intresse av att prata med mig och det började bli tydligt när personen skrattade och log åt andra, men när hen vände sig mot mig var det en bister min. Jag förstod ingenting och började nonchalera personen tillbaka, vilket jag sen fick höra var väldigt elakt. vänskapen dog iallafall och jag kände mig besviken och arg, men även rätt ledsen. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-07-31 23:38 | |
| Om man hittar en vän..då vet man att man hittat en vän. en vän mister man inte..för då var det inte en Vän. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-07-31 23:39 | |
| Så enkelt är det. | |
| Ganter | 2010-07-31 23:45 | |
 | För det första får man känna precis vad som helst, enligt min mening. Om du hade känt att du ville döda din granne så hade du fått det, även om du absolut skulle uppsöka en psykolog... Och det är inte konstigt att känna så. Du beskriver ju själv hur mycket personen betydde för dig. Jag kände stor saknad när Michael Jackson dog pgaa han betydde så mycket för mig. Men jag var ju knappast kär i honom eller dylikt. Synd att personen var så okänslig bara. | |
| nettan23 | 2010-07-31 23:53 | |
| Kan du inte ta upp det med henne då? Föreslå en riktig träff Du vet ju inte vad som händer i hennes liv, eller hur hon tänker ang eran vänskap. Fråga så vet du! | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-07-31 23:55 | |
| jo,det är inte roligt med okänsliga personer. eller nej det är inte roligt.. | |
| Träsmak | 2010-08-01 00:19 | |
| Dum typ. :( | |
| Tanten M - Ej medlem längre | 2010-08-01 01:04 | |
| Jag är typisk h*n, kan snacka intensivt o jättemycket med en person, komma nära. Men så en dag så kan jag känna att det kan ha blivit tråkigt bara. Att konversationen med den personen inte är intressant längre. Jag bryr mig ju fortfarande o det är min vän... men ingen "viktig" person. På samma sätt som när jag reser bort, träffar folk o umgås intensivt. Men jag ber aldrig om deras nummer för vidare kontakt. Fast dom ber mig. Får alltid förklara att jag tyvärr inte är så bra på fortsättningar... Jag går vidare o gör annat bara, inget personligt mot dom jag lämnar bakom mig. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-08-01 01:07 | |
| Jag,man går bara vidare..som om inget hade hänt. | |
| Tanten M - Ej medlem längre | 2010-08-01 01:12 | |
| Så ja anneli, nu ska du inte skapa ett större monster av mig än vad jag redan är. Det är ju så... folk kommer o går i ens liv. Iaf mitt. Sen återupptar man mer kontakt med vissa efter ett tag. Alltså har man inget att säga längre så känns det lite ett måste, som en energitjuv. Bättre att låta det rinna ut i sanden, sen får man se. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-08-01 01:12 | |
| eller..om det var en bra vän så får man tänka lite innan man går vidare. | |
| Tanten M - Ej medlem längre | 2010-08-01 01:14 | |
| ja, men såna vänner förstår, funkar likadant eller så va det inte en vän av den sorten. | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-08-01 01:15 | |
| Skapa monster gör du nog bättre än jag. | |
| grönöga - Ej medlem längre | 2010-08-01 01:18 | |
| TGOTJ: "Fan vad det gör ont!! Får man känna så? Trots att det inte var en kärleksrelation eller ens en ”riktig” vänskap..? Eller är jag bara ohemult överkänslig och fånig..?" ”Du var en viktig vän för mig Tyvärr var jag visst varken viktig eller en vän för dig…” ------------------ Klart man får känna så! Det är i mina ögon en helt normal reaktion. Jag kan inte svara för din vän, hur han/hon tänker, känner, funkar, men jag får säga att jag känner igen mig en del, det skulle kunnat vara jag. TantenM skrev något som även passar in på mig- "Får alltid förklara att jag tyvärr inte är så bra på fortsättningar..." Jag är visserligen ganska bra på fortsättningar, men jag har periodvis långa "pauser" och det har jag förstått kan såra en del personer väldigt mycket och det är ju inte min mening. Men så har jag genom åren också funnit vänner som är helt ok med det och finns där. Jag tycker du ska kontakta din vän, förklara, ge henne/honom en chans att ge respons på hur du känner och upplever det hela... Om jag har förstått det hela rätt så kan det inte bli värre iaf. | |
