Spelrum
Giraffen20
Krokodilen0
Elefanten0
Musen
Böjningslistan
0
Grisen
Böjningslistan
14
Inloggade34
Mobilspel
Pågående19 954

Forumkategorier

Användare Inlägg  
Pingvinfläck2010-10-27 05:49
Antal inlägg: 25

Begravningar
De två senaste begravningarna jag varit på har varit annorlunda mot de tidigare.

På den första stod det ganska höga ljusstakar runt kistan. När akten sedan närmade sig slut så var det sista som hände att två av de närmast anhöriga blåste ut dessa ljus vilket kändes väldigt symboliskt och jobbigt. Som att "med detta försvann han".

Och nu senast var jag på en borgerlig begravning där kremeringen skett redan innan. Så i stället för en kista så stod bara där en urna. För mig var det andra gången jag var med om att det var så, men den första var det liksom enda alternativet på grund av omständigheterna. Nu kändes det så mycket värre. Även om jag inte har någon Gudstro eller så tycker i alla fall jag att det känns mer "närvarande" och mer ett "sista farväl" när man först ser kistan under akten och sedan lämnar den.
Med en urna i stället började i alla fall mina minnen och bilder av den nu avlidna personen att blandas med tanken på kremeringsprocessen.

Hur har det varit på de begravningar ni varit på? Och vad har ni för egna tankar om detta med kista/urna?
 
ckk32010-10-27 07:55
Antal inlägg: 15

Är emot begravningar helt och hållet, jag tycker att man kan sörja personen när och var man vill. Det blir så "tvunget" då alla skall sörja samtidigt, oftast har man ju precis börjat acceptera att personen inte finns mer. Så skall man tvingas att börja om med hela sorgen igen, och då med massa folk som man oftast inte träffar annars.
 
tina_xx2010-10-27 08:30
Antal inlägg: 133

Senaste begravningen jag var på hade jag gärna sluppit men jag hade inte så mkt val då det var min pappa. Vill varken se honom i kista eller urna men eftersom läget är som det är och det är bara att acceptera så går jag också på kistanlinjen.... Där stod också höga ljus men det var ingen av oss som blåste ut dem..
 
wildman2010-10-27 08:38
Antal inlägg: 3860

Jag är inne på ckk3:s linje. Jag hatar att gå på begravningar. Många säger att dom får ro iom att det blir ett "avslut". Men jag känner inte alls så utan tycker bara begravningen är en plåga. Och det har gällt alla begravningar jag varit på inkl min fars.
Dessutom har det i vissa fall varit så att man helst ska titta på den döde, "lit de parade", något som jag motsätter mig än mer. Jag vill inte att min sista bild av den jag sörjer ska vara en likstel, blek jävel som jag knappt känner igen. Men detta har jag vägrat, vilket intressant nog har mottagits med skepsis och nästan irritation bland släktingarna.
Jag har tom övervägt att helt skippa begravningar, men det verkar som att så får man inte göra, då kommer man trigga en släktkris.
 
tina_xx2010-10-27 08:43
Antal inlägg: 133

va.. kan man välja att ha öppen kista på begravningen?.. vad jag har förstått går inte det numera? Utan det är så att det gör man före i sjukhusets kapell under den s.k bisättningen. Jag själv föredrog faktiskt att se min pappa som lik än att minnas den sista bilden jag såg av honom när cancern hade ätit upp honom. När han var död såg han fridfull ut och inte som då han levde, lidande.
 
Mindymoo2010-10-27 08:43
Antal inlägg: 1743

Kan man ha en kista känns det bättre, alla som vill kan gå fram och ta farväl, kanske lägga en blomma. Det funkar inte lika bra med urna.
När min sambo gick bort för tre år sedan insåg jag att en borgerlig begravning kan man arrangera precis som man vill.
Det var kista och blommor och vacker musik. Alla som ville fick tända ett ljus, det fanns lika många ljus som hennes levnadsår. Kremering kom senare, och efter det var de närmsta vännerna med och strödde askan i havet. Kändes bra.
 
wildman2010-10-27 08:50
Antal inlägg: 3860

Ja tina, det är säkert så, för det har har varit innan själva begravningen.
Alla känner säkert olika. Min far hade också cancer och såg illa ut, men jag föredrog ändå att inte se honom.
Det som retar mig mest i min släkt är att många har svårt att acceptera just det faktumet att alla fungerar olika. Man vill gärna pracka på andra ens egen syn i en högre grad än vanligt.
 
tina_xx2010-10-27 08:56
Antal inlägg: 133

aha, men då var det bisättningen du menade :-)... Jag förstår angående släkten.... jag har väl haft ganska tur där... för inget drar fram gamar och idioter så mkt som någon annans död... men det var inte så mkt av den varan här mer än att det blev bråk när begravningen skulle planeras. Jag fick frispel på prästen... o där kommer det in som mindymoo talar om, man kan nog arrangera mer med borgelig. Jag ville spela EN låt för pappa, men då blev det stånk och en jävla massa stön för han visste hur den som spelar orgel skulle reagera. Kommer inte på vad det heter nu. Han sa att hon brukar motsätta sig det för hon hade menat på att då kan man lika gärna spela in hela begravningen på skiva. Då flög jag i taket och frågade om det var vår eller hennes begravning, hennes eller min pappa som skulle begravas. Hon kunde inte nöja sig med att spela 4 låtar ist för 5. Jag gav mig inte, det var ett jävla liv till slut fick kärringen ( rent ut sagt ) ge sig.
Det värsta med släkten är att i såna sammanhang tycker man att alla ska göra som man själv vill... Man kan förstå att sånt här drar fram frustration och ilska men man måste ändå respektera andras val samt åsikter. Inget säger att någon annan har mer rätt eller fel. Hur långt in i det sista såg du din pappa? Jag kom dit när han satt mellan liv och död. Om den tunneln alla med nära döden upplevelse pratar om, existerar så satt han där isf. Ögonen öppna, kunde höra men inte svara oss. Var på väg in i en annan värld liksom. Bröt ihop totalt, han var helt vit.. Sen tog jag hans hand och sa att jag älskar honom och att det är okej att släppa, läkaren stod bredvid och kollade honom och kände på hans puls. Hon sa att det var som att han väntade på mig för han släppte taget då. Och den sista bilden jag hade av honom där innan han dog gjorde att det var fridfullt att se honom när han somnat in, faktiskt.
 
wildman2010-10-27 09:13
Antal inlägg: 3860

Jag såg honom några timmar innan han dog, men var inte där när han dog. Då var han också helt väck, men verkade inte lida.
Jo det där med att man inte får bestämma själv vilken musik som passar och inte har varit ett issue hos oss också. Tror det var när svärfar dog som vi inte fick spela hans favoritlåt. Minns dock inte hur det gick då jag inte var den som drev frågan.
 
dinodog2010-10-27 09:18
Antal inlägg: 4973

Bägge mina föräldrar har gått bort.
Min far var mycket bestämd med hur han ville ha det. Han ondgjorde sig på begravningsentrepenörer. Han tyckte dom var blodsugare som sög ut det sista ur de sörjande.

Därför sa han till mig att han ville ha det så enkelt som möjligt, (han tyckte att om det funnits bananlådor i hans storlek hade det vart helt ok). Nu fanns ju inte det, utan det blev det allra enklaste som gick att få. Han ville dessutom inte ha någon svepning, helt onödigt var han åsikt, kostar bara pengar och jag ska ändå brännas så varför lägga pengar på det.

Blommor behövs inte heller de ska jag ha när jag lever tyckte han. Som sista knorr på det hela ville han inte att vi skulle vara med i kyrkan, utan akten skulle ske utan några anhöriga.

Det kan ju tyckas både märkligt och bissart i en dels ögon och tycke. Men för mammas del var det på sätt och vis skönt.
Hon sa, du vet ju att pappa reste mycket och var borta längre tider när han jobbade. Nu när han är död så är han på en resa och jag får träffa han i sinom tid.

När det blev mammas tur att lämna jordelivet, gjorde vi på samma sätt som pappa. Allt enligt mammas önskemål.
När jag pratde med begravningsbyrån om pappas begravning och om mina något annorlunda önksemål. sa hon att det blir allt vanligare med den typen av begravning som mina föräldrars.

Däremot sa mina föräldrar att på vår födelsedag, kan du väl ta en kopp kaffe, och äta en bakelse och tänka på oss. Och det gör jag kanske inte en bakelse men något gott blir det i alla fall.

Själv vet jag på ett ungefär hur jag vill ha det. En urna är helt okey.
Men det blir inte kyrkan, utan en borgerlig begravning så att man kan få spela viken musik man vill.
För det ska spelas svängig musik, rock blandat med ballader.
 
pluppo2010-10-27 09:34
Antal inlägg: 18

När jag o barnen skulle planera min makes begravning slog det mig plötsligt att det inte var vad han ville som gällde, utan det som vi anhöriga ville.
Han hade en massa idéer om hur han ville ha sin begravning, allt skulle vara så enkelt som möjligt och helst inte kosta ngt. Inga blommor, inget fika. Ingen gravsten, inga blommor.
Men faktum är, att det var ju vi som blev kvar som skulle delta i det och det är ju VÅR sista bild av honom, inte hans av oss.
Naturligtvis försökte vi planera utifrån vad han tyckte om och hurdan han var, men i slutändan var det ju jag o barnen som skulle ta besluten utifrån våra behov.
Så han fick både blommor, musik, fika o gravsten. En vacker begravning till en människa som själv valde att avsluta sitt liv.
 
Huzan2010-10-27 09:44
Antal inlägg: 1920

jag håller med dig wildman om att det är en plåga..
avskyr begravningar.. mycket för att hälften av de fyra jag varit på har varit unga människor, en kompis som tog en överdos och sen min dåvarande pojkvän som blev mördad.
min pappas kompis dog förra året och hade borgerlig begravning. dom spelade hans favoritlåtar och hade ett litet bildspel över hans liv, till det serverades öl och tilltugg.
perfekt!
 
Savi2010-10-27 10:33
Antal inlägg: 1176

Jag har varit på några begravningar,alla kyrkliga.

1 av dom så tog vi farväl framme i kyrkan,han skulle kremeras efteråt (min plastpappa)

Dom andra var det jordfästning,ena delen i kyrkan & sen tåga efter kistan som sänks ner i jorden där man tar farväl. ( bla Min bästa vän + min morfar)
Jag vet inte vilket som var bäst egenntligen,allt är ju lika sorgligt.

Har haft många vänner som gått bort på bara några år,men som jag valt att inte gå till,det har blivit för mycket liksom.På min bästa väns begravning tröstade jag en killkompis som tog livet av sig ett halvår senare. halvåret efter det körde dennes lillebror ihjäl sig.
En annan vän tog en överdos & dennes närmaste vän hängde sig.
Min mans faster dog i cancer likaså en annan äldre vän.


Och sen har det fortsatt så...många unga som valt att dö & många äldre som dött av sjukdom/ålderdom

Så man orkar inte till slut
 
shoppa2010-10-27 10:54
Antal inlägg: 174

Jag känner varje gång jag går på en begravning,så känns det som om jag går på flera stycken.Det tar sån energi ur en.Trots det så vill jag gå,för på nåt sätt blir det en sorts milstolpe i mitt sörjande,att kunna lägga det jobbiga bakom mig,och istället minnas det fina och bra.
 
Tvålis - Ej medlem längre2010-10-27 11:08
Antal inlägg: 4429

Jag avskyr begravningar och undviker dom så långt som det bara går. Släkt är ju svårt att undvika, men till och med där har jag ibland lyckats tråkla mig ur ibland. Jag håller med om att begravning är till för dom efterlevande och hur dom vill göra sitt avsked. Jag tycker det är synd att inte fler kan vara öppna för tanken att det finns dom som inte vill ta ett fysiskt och cermoniellt avsked alls. Det borde vara lika accepterat att skippa en begravning som att gå på en.

Den enda uthärdliga begravning jag kan tänka mig är en utan sörjande och det lär ju inte hända. Tyvärr får jag nog finna mig i att de begravningar jag kommer att gå på kommer att bevistas av dom jag älskar i bottenlös sorg. Så det svåra för mig är inte mitt eget avsked, utan den sorg som de kvarvarande känner.
 
wildcard2010-10-27 11:18
Antal inlägg: 1966

Jag har all respekt för att människor vill ha det olika när de är döda.

För mig spelar det ingen roll hur de anhöriga gör, jag tycker att det är upp till dem om de vill samlas i en kyrka, runt en skokartong, inte samlas alls eller vad som passar dem.
Vill de att jag ska ha en grav som de kan gå till så känns det ok, om de inte vill det så kvittar det mig.
Jag tycker att musiken som de väljer om de nu vill ha någon slags minnesstund, skall vara glädjande och trösterik för dem, inte något som jag har valt. Jag har meddelat mina nära och kära att de får bestämma, att jag inte har några högtravande krav på något utan det som känns naturligt blir bra.

Att se kroppen (om den inte är illa tilltygad) är att rekommendera. Det kommer inga hemska mardrömmar av det. Min dotter var med och tittade på "den döde" när min svärmor begravdes för ett par år sedan och hon har inte några men av det utan tycker bara att det är bra att få se att en död människa inte är lika med en zombie eller nåt.
 
ttiittii - Ej medlem längre2010-10-27 13:24
Antal inlägg: 37631

det finns nog ingen som gillar en begravning,i större städer är det ofta kö till kapellen, och det kan ta en månad innan begravningsakten sker,att ha en öppen kista då är ingenting jag rekomenderar,då människor är olika känsliga,och offta är barn med, i södra europa sker begravningen så snart efter dödsallet och dom är så bra på att sminka den avlidne,syftet att ha en öppen kista förstår jag inte,jag tycker att stängda kistor är att föredra,en människa som varit död i 6 veckor är ingen ting att se,och känsliga människor kan bära med sej den bilden för resten av livet och det kan till0ch med skada en människa psykiskt
 
tina_xx2010-10-27 14:12
Antal inlägg: 133

får man välja att ha kistan öppen på begravningen? Har för mig att prästen sa nej.
 
945LTT - Ej medlem längre2010-10-27 18:50
Antal inlägg: 234

Beror på hur skottskadat liket är!
 
Tess 082010-10-27 19:50
Antal inlägg: 18003

När min pappa dog var vi på bårhuset och tittade på honom. Hela min familj var med och minstingen var då 4 år. Det var mycket bra, tycker jag, då alla fick se honom. Se att det var "på riktigt" och att det faktiskt var han. Eftersom det var en olycka och en sekunds verk var ingen förberedd på det hela.
Min äldre dotter tyckte han var fin och att han såg ut som han log, han dog då han gjorde något han verkligen gillade :)
Begravningen var mycket för oss, men vi tänkte på honom i varje situation. Val av kista var en som var "pappa", låtar och hur de ska framföras samt fikat var med hans favoritkakor.
Vi hade lite funderingar kring gravsten/minneslund, men det löste sig utan problem.
Vad övriga ansåg om begravningen eller om de hade andra önskemål är liksom inte intressant...

www.youtube.com/watc...mB ynRbV5Bw
 
Visar sida: 1 2
Inloggning
Logga in
Betapet är gratis!
Vill du bli medlem?