Spelrum
| Giraffen | 15 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 12 |
| Inloggade | 27 |
Mobilspel
| Pågående | 19 747 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Mamik | 2010-03-18 13:02 | |
 | En enskild läkare skall naturligtvis inte tvingas att utföra dödshjälp om h*n inte vill. På samma sätt som det finns veterinärer som inte utför avlivningar, de är inte många men jag vet att de finns. Jag tror att de flesta inom vården skulle vilja utföra dödshjälp på en människa som i alla fall ska dö, efter samtal med patient och anhöriga. Och jag tror att det finns fler anhöriga, som jag, som skulle kunna utföra det själva, med lite assistans. Kanylen sitter oftast på plats, så det handlar bara om preparat och doser. | |
| apbur | 2010-03-18 13:06 | |
 | Baronessan_, du verkar inte vilja se att det hela kan bli lite problematiskt. Det ska alltså vara upp till tjänstgörande läkare att avgöra hur lång tid du har kvar? Så har du fem år av smärta kvar så är det inte aktuellt med dödshjälp? Måste det vara kombinerat lidande och lite tid kvar för att dödshjälpen ska vara aktuell? Om man inte kan avgöra huruvida personen lider eller ej, ska man ändå chansa och döda personen i fråga eftersom överlevnadstiden beräknas vara kort? Nej, du har nog lite mer att fundera över. För övrigt vill jag säga att man kan neka vård. Ingen människa tvingas genomgå exempelvis cellgiftsbehandling. Inte heller ta emot andningshjälp. Nu blir det sistnämnda lite komplicerat då de oftast inte är kontaktbara då andningshjälp blir nödvändigt. | |
| Baronessan_ | 2010-03-18 13:11 | |
| Du menar att: jag har olidligt ont, fem år kvar att leva och är okontaktbar samtidigt? | |
| Mamik | 2010-03-18 13:25 | |
| Apbur: Har du inte läst om det aktuella fallet? Hon är 31 år gammal och har varit helförlamad sedan hon var 6. Respiratorn behövs eftersom hon är förlamad och alltså inte kan andas själv. Jämför med Christoffer Reeve som var, näst intill, helförlamad. Han behövde också andningshjälp. Han upplevde själv att hans liv var värdefullt, men även han skulle säkert ha valt dödshjälp i det läget när livet inte kändes värt att leva längre. Nu fick han ju tyvärr andra sjukdomar som ändade hans liv. Att behöva andningshjälp innebär alltså inte, per automatik, att man inte är vid medvetande. | |
| Enkeli82 - Ej medlem längre | 2010-03-18 13:32 | |
 | Jag skulle inte tvekan skriva på. Kommer skriva ja till dödshjälp.. | |
| DodgeJourney | 2010-03-18 17:33 | |
| Frågan är svår onekligen och det finns många dilemmor att beräkna. Moraliska, religiösa, humana, lagar, anhöriga osv. Men jag tror att dödshjälp kommer vi att få i Sverige, på ett eller annat sätt. Och varför jag är övertygad om det är att nästan hela läkarkåren är eniga i den frågan, att de är för dödshjälp under hårt beprövade undersökningar. En yrkeskår med stor makt! | |
| vulcan | 2010-03-18 17:47 | |
 | Religösa aspekter på problemet måste väl ändå vara helt irrelevanta? Det om något vore väl ett intrång i religionsfriheten? Idioter som kådisen Lennart Sacredéus får ha villka åsikter de vill, men jag betackar mig för att själv bli påtvingad dem. Mitt principiella ställningstagande FÖR aktiv dödshjälp är glasklart. Sen finns det ett antal svåra praktiska och moraliska problem som rör tillämpningens gränser. Vad gäller dödshjälp och sjukvård så ser jag att det måste handla om assistans i terminala faser av dödliga sjukdomar enbart och då ses som ett naturligt led i en behandling inriktad på att ge patienten ett så värdigt slut som möjligt. Att ta livet av folk som mår psykiskt dåligt är inte sjukvård. Dessutom ser jag det som självklart att personer som kvinnan i artikeln måste ha rätt till adekvat, medicinsk hjälp för att slippa lida om de väljer att avbryta en behandling när de inte längre orkar leva exempelvis bundna till en respirator och med flera andra, svåra kroppsliga symptom. Även om den behandlingen är "håll mig konstant nedsövd tills jag dör" | |
| micro113 | 2010-03-18 17:51 | |
| Vulcan Jag instämmer -- till hundra procent, i synnerhet gällande det nu aktuella fallet. | |
| psilvin | 2010-03-18 18:03 | |
| Är det egentligen inte ganska irrelevant att bedöma i vilket tillstånd en person som önskar dödshjälp är i, och huruvida de kan fatta ett korrekt beslut. Så länge vi låter folk fatta beslut, så borde vi låta vem som helst få fatta beslut som rör det som är kärnan i vår frihet. Det är skrämmande att vi börjar anta att personer inte kan fatta riktiga beslut för att de är sjuka. Vårt liv är vår frihet, låt oss bestämma över den bäst vi kan.. | |
| micro113 | 2010-03-18 18:49 | |
| apbur Visst kan man formulera det till en ja och nej fråga -- frågan blir då om man överlåter åt läkare eller annan att överta beslutanderätten om man själv inte kan föra sin talan, därmed behöver man inte heller i förväg formulera alla eventuella situationer som kan uppstå, man har ju då gett förtroendet att göra den korrekta bedömningen till någon annan -- precis som vid organdonation. | |
| ramsay - Ej medlem längre | 2010-03-18 18:52 | |
| bra vulcan. | |
| Mammaoxå | 2010-03-18 19:47 | |
| Jag vill ha dödshjälp när det är dags. Tyvärr finns det alltför många människor som kan se en möjlighet att tjäna pengar och skor sig på andras bekostnad. Det är det som gör mig tveksam. | |
| Ftang - Ej medlem längre | 2010-03-18 19:56 | |
| Det är fegt och själviskt mot anhöriga att avsluta sitt liv i förtid. Med bra palliativ vård behöver ingen lida trots terminal sjukdom. | |
| Mammaoxå | 2010-03-18 21:18 | |
| Skiljer du ingenting på fysiskt och psykiskt lidande? | |
| micro113 | 2010-03-18 21:25 | |
| Ftang Själv tycker jag det är egoistiskt av anhöriga att kräva att en människa skall fortsätta leva enkom för deras skull - i synnerhet om livet för den människan bara är en plåga. Hur kan man som anhörig bli så självisk? | |
| Mamik | 2010-03-18 21:31 | |
| Ftang: Du har uppenbarligen haft tur i dina erfarenheter kring palliativ vård. Själv har jag en annan erfarenhet. Min mamma hade lungcancer som inte gick att behandla, bara lindra symtom. Den enda valmöjligheten man har är att avstå mediciner och välja att vara nedsövd den sista tiden. Doserna kring nedsövningen måste hållas på en sådan nivå, för att inte vara dödliga, att det leder till uppvaknanden med en fruktansvärd smärta och vånda. Jag besökte sjukhuset var tredje timma de sista 2,5 dagarna som mamma levde, för att säkerställa att hon hölls nedsövd. Det sista jag gjorde dödsdagen var att beordra ytterligare morfin, då mamma var på väg att vakna. Detta var den morfindos som slutligen ändade hennes liv. Jag hann åka därifrån, men hann inte tillbaka innan hon var död. Jag skulle ha uppskattat att finnas vid hennes sida i dödsögonblicket, både för min egen och hennes skull. Jag är övertygad om att hon skulle ha känt min närvaro och att den skulle ha ingett henne en trygghet i den dödsångest som jag vet att hon kände. | |
| Mamik | 2010-03-18 21:37 | |
| micro113: När mamma var sjuk så ställde jag kravet att hon absolut inte fick ta sitt liv utan att berätta när hon tänkte göra det. Det anser jag att man som anhörig kan kräva. Annars så håller jag med Ftang att man är självisk. Det är precis därför dödshjälp borde vara tillåtet, för att man tillsammans ska kunna planera ett värdigt slut och gemensamt avsluta, tillsammans eller var för sig, på det sätt som passar bäst i relationen. | |
| ninaaug | 2010-03-18 21:49 | |
| NEJ till aktiv dödshjälp. Som det är idag, då passiv dödshjälp praktiseras, händer det att gränsen mellan den passiva och aktiva iblandt överträdes. Om aktiv dödshjälp skulle vara det rådande är jag övertygad om att gränsen mellan aktiv dödshjälp och mord skulle öveträdas. Hur många gamla skulle inte vilja "bespara" sina anhöriga att behöva ta hand om "vanskliga" anhöriga. Nästa fråga blir vem skall utföra dödandet? Skall det vara på speciella kliniker? Det är ju inte alltid så lätt som att bara stänga av en respirator. Jag tror att grunden till att så många är för aktiv dödshjälp är vår rädsla för att dö och skall vi dö skall det gå fort. | |
| apbur | 2010-03-18 21:52 | |
| micro, precis som vid organdonation? Nej, det kan jag inte se att det är. Man tar ett sådant beslut innan man dör, huruvida man tillåter organdonation eller ej. Man säger inte ja till att någon annan ska avgöra huruvida man ska donera sina organ eller ej. Med organdonation blir det ingen skillnad mellan om du dör i Stockholm eller Haparanda. Du har sagt ja till att donera dina organ, inga konstigheter. Att låta en läkare avgöra när det är dags att avsluta ditt liv kan se annorlunda ut beroende på vem det är som avgör det. Mamik, jag har läst om det aktuella fallet. Problemet där är att hon samtyckte till andningshjälp eller fick det när hon inte var medveten. Det hela hade varit mycket enklare om hon hade behövt andningshjälp men vägrat. Nu har hon redan andningshjälp och att ta bort den är samma sak som att avsluta hennes liv, dvs, aktiv dödshjälp. Det är just detta som gör det så oerhört problematiskt. Det bästa vore ju att man kunde betrakta respiratorn som vanlig behandling där patienten själv kan avgöra om de inte vill ha fortsatt behandling. Precis så man kan göra med annan livsavgörande behandling. | |
| Enkeli82 - Ej medlem längre | 2010-03-18 21:52 | |
| Hon som har andashjälpmedel, o vill inte ens leva...varför ska hon leva vidare med hjälpmedel o hon mår inte ens bra?? Tycker o hoppas hon får dö av hjälp. så slipper hon lida.. Och anhöriga ska INTE bestämma över en! Kan en inte prata så finns det PAPPER och PENNA eller datorn kan skriva om nåt. Jag HOPPAS hon får hjälp det hon önskar sig. | |
