Spelrum
| Giraffen | 25 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 22 |
| Inloggade | 47 |
Mobilspel
| Pågående | 19 599 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| annaanderss | 2008-10-05 12:32 | |
 | Tack =) | |
| ANDERStG | 2008-10-05 12:39 | |
 | I "Lagt kort ligger" så pumpade också Härenstam paren på såna här historier. Jag antar att man ska dikta ihop någon sockersöt historia om man inte har nån. Man kan ju inte säga att "det var ett engångsligg som blev nåt mer" eller "han var alkoholiserad och jag tog det som ett renoveringsobjekt". | |
| annaanderss | 2008-10-05 12:48 | |
| Man behöver ju inte dela med sig av sin historia om man inte vill, men det ska ju VARA din historia (sanna), annars är det ju liksom inte lönt.... Då kan man ju lika gärna låta bli att skriva... Det helt ok att skriva sånt som inte är "sockersöt" historia, tycker iallafall jag. | |
| SämstpåBeta | 2008-10-05 15:47 | |
 | nej, hur man än träffades om de så är vid korvmojen eller i kön till bajamajjorna på Gärdet så är det ju fantastiskt för de inblandade om de vidare är kära, lyckliga och har blivit ett par efter de unika mötena. Det är ju liksom känslan som kan förmedlas som är fantastisk att få ta del av, i alla fall tycker jag det. | |
| vegetativ | 2008-10-05 15:49 | |
 | Jag hade redan flickvän, men mötte min nuvarande (och ständigtvarande) sambo i skolan. Det tog ett tag innan vi fattade vad som var på gång, men sen gick det fort. | |
| ryssbrud - Ej medlem längre | 2008-10-05 15:51 | |
| vegetativ: vad härligt det låter | |
| soapan - Ej medlem längre | 2008-10-05 15:52 | |
| Vi täffades på Spray och efter mycket om och men tände det till och urartade i en av dom mest komiska middagar jag någonsin bjudit på. Hett tips. Servera inte Gratinerade Kräftor om du har problem med att ha ihjäl dom. Skaldjursmord är inte supersexigt och kan till och med ge en lätt hysterisk stämning. | |
| Susan_70 | 2008-10-05 15:54 | |
| Jag träffade min man på Vilda Webben för fem år sedan. Vi skrev till varandra i ett par veckor, dagligen, innan vi bestämde oss för att träffas. Han bodde bara 1,5 mil från mig. Jag åkte hem till honom en tisdag-kväll (jag hade med mig en kompis), han hade sina barn hemma, så det var ofarligt. När vi träffades irl kändes det som vi redan kände varandra eftersom vi skrivit en hel del till varandra. Jag har träffat den underbaraste mannen som finns!... på nätet... det trodde jag aldrig skulle kunna hända. | |
| ryssbrud - Ej medlem längre | 2008-10-05 15:56 | |
| soapan: LOL överambitiöst! kanske var det ändå det som fick det att hända :) | |
| Kiiza | 2008-10-05 16:29 | |
 | Jag och min man träffades via mina grannar som jag hade mycket kontakt med. Det började med att jag inte hade en tv och sa det till grannen och pratade på en stund,sen gick han hem. Efter 5 minuter så ringer grannen och säger att jag kan få ta låna en tv av hans kompis. Går en timma ca och vips så plinga det på dörren. Ja ni,det var kärlek för första ögonkast. Vi blev tillsammans Fb. 2007 ,förlovade oss och i december 2007 gifte vi oss! Nu vet jag vad kärlek är! =) | |
| Kiiza | 2008-10-05 16:34 | |
| Allt kan ske...det började med en tv och slutade i giftemål ;-) | |
| SämstpåBeta | 2008-10-06 02:10 | |
| För sju år sedan var jag student och jobbade halvtid som fritidspedagog på ett fritidshem på Kungsholmen. Kungsholmen runt von Scheele´s gata måste beskrivas som de nyrikas unga stockholmarnas område till skillnad från Östermalm där mer gamla etablerade välbeställda bor. Märkte ganska snabbt att man som personal i detta område inte räknades riktigt och man sågs som man var genomskinlig, därför kom jag att bli ganska irriterad på de föräldrar som sent hämtade sina barn, inte helt sällan vad det barnflickor som hämtade barnen. Med tiden märkte jag en mamma som som stämde perfekt in på min bild av en snobbig, välbeställd "kungsholmstjej". Blond, otroligt vacker, vältränad, självsäker, högt skratt och tog mycket plats. Vi inom manliga personalen som självklart hade spanat in mammorna var alltid ute vid tamburen på fritidset när dessa vackra människor svepte in med en känsla av en värld man inte på långa världar var närheten av. Men min blonda "mamma" blev min favorit för hon skilde sig på vissa punkter från de övriga. Förvisso tyckte jag hon var vackrast men hon "såg" oss personal. Pratade med oss, tog sig tid att stanna en stund, brukade stanna en stund och spela pingis med sin dotter fastän hon var urkass. Jag som inte var singel då märkte att jag blev förälskad i henne. En arbetsdag jag inte hade sett henne blev en besvikelsernas dag. Gjorde mig snabbt favorit hos hennes dotter och fick på sätt naturlig samtalstid med "mamman". Jag blev betagen av hennes sätt, hon var alltid glad, nära hela tiden till skratt, otroligt självsäker, väl medveten om sitt utseende och att män blev attraherade av hennen. Jag såg inte att jag hade någon chans hos henne och tänkte aldrig i dessa banor heller. Dels var hon äldre mig, från en helt annan miljö, Helt enkelt en annan liga än vad jag ansåg mig vara i. Gjorde efterforskningar på henne och fick reda på att hon var singel, bodde i en jättelägenhet endast med sin dotter vid Rådhuset vid von Scheelegatan. Mitt förhållande sprack för tankarna var alltid vid denna lilla blonda skönheten. Men inget hände och jag kom att leva för den lilla tid när dotterns skulle hämtas. Vi kom att prata om triviala ting och hur dotterns dag hade varit. Under första halvåret jag jobbade där lärde hon sig aldrig mitt namn men hon har skyllt det på att vi personalen hette martin, mattias och tobias och att hon hela tiden växla ihop oss. I alla fall fick jag höra en dag när hon pratade med en kollega när vi var med barnen på en picnic i Kronobergsparken att hon skulle sälja sin bäddsoffa. Jag stegade fram direkt och sa att jag behövde en bäddsoffa. Det behövde jag verkligen inte egentligen. Vi bestämde att jag skulle komma och titta på den nästa vecka. Gissa om jag var upprymd? Dagen innan mötet var jag på en student fest i Berzelii Bar och blev ganska onykter. Hade ju fått hennes visitkort som jag bar på mig hela tiden och började kl 02.00 ca att sms:a henne. Berättade hur vacker jag tyckte hon var, att hon var mina drömmars kvinna....ja blev nog bara mer och mer patetisk för varje sms. Nästa dag hade jag huvudvärk och värsta ågren att jag som fritidspersonal till hennes dotter limmade stenhårt på henne mitt i natten. Köpte 20 gula rosor som en ursäkt och knackade på hennes dörr vid avtalad tid. Var skitnervös och helt ointresserad av en bäddsoffa. Hon öppnade med ett glas rött vin i handen och en lång åtsittade svart klänning, hon var så otroligt vacker, kom inte på något att säga. Gav henne bara rosorna och mumlade bara något om.....oj vad fin du är". Men hon var så avslappnande, bjöd på vin och vi kom att prata, prata, prata prata och helt plötsligt var det ganska sent. Soffan hade jag reda gett 4000 kr för och funderade i mitt stilla sinne var jag skulle forsla den. För hemma hade jag inte någon plats. Vågade ju inte lägga ut den på blocket heller. Sent på kvällen då hon hade bjudit på middag frågade hon hur jag skulle ta mig hem.....går det några pendeltåg nu? Nej, sa jag fast det gjorde det. ...blir nog tvungen att ta en taxi.....blir inte det ganska dyrt frågade hon....ja runt 1200 lär det nog gå på sa jag och skarvade en del. Sov här då sa hon, du kan ju prova bäddsoffan. Javisst sa jag och vi kom att prata till 06-07 på morgonen. Vi somnade båda två i bäddsoffan och jag kom att flytta in i lägenheten omgående. Ett år senare gifte vi oss, flyttade ut i villa, skaffade oss tre hundar började samla på resmål. Jag är så lycklig att jag vågade, vågade ta steget trots att jag inte trodde att jag hade någon chans. Till en tjej som har allt och där jag inte har mycket att erbjuda. Nu har jag skönhet, pengar och frihet, frihet att göra vad jag vill, t.ex som nu plugga i stället för att jobba! Tycker själv det är en ganska fantastiskt historia. Förresten finns hon här på beta också, där hon heter södertäljesk. Vi har nu varit gifta i sex år. | |
| Kiiza | 2008-10-06 04:16 | |
| Vilken underbar historia du/ni har att berätta om hur ni träffades. Som jag skrev,allt kan ske! Hoppas ni nu får leva lyckliga resten av era liv. | |
| Eva_M - Ej medlem längre | 2008-10-06 06:54 | |
| Jag träffade den jag väntat på hela mitt liv.....han som har allt som gör att jag får må bra ! Jag har en kill-kompis , vi umgicks i samma gäng i en herrans massa år.. Sen blev vi äldre och flyttade från orten och det var endast sporadisk kontakt , kunde ta flera år innan vi möttes. Och min kill-kompis hade undanhållit sin kompis som han känt sen han var 4 år. Så chattade vi lite på msn....då var han bara nån mil ifrån där jag bodde hos sin kompis.... Jamenn sa jag kom ut till mig så vi får prata lite skit.... Så kom dom..... Det blev kärlek vid första ögonkastet det där riktiga som jag aldrig har upplevt tidigare... Problemet var att jag var gift... Jag berättade direkt för min dåvarande att jag vill skiljas för jag har träffat en annan... Typ bära eller brista ! Jag har ALDRIG ångrat mig....Aldrig har någon betytt så mycket i mitt liv... Jag blev liksom hel.... Vi är på samma plan...jag som alltid varit en j-a bråkstake pga av att jag har retat mig på allt möjligt i mina förhållande...Har varit väldigt dominant ! Nu mår jag bra för det finns inget att irritera sig på.... J A G Ä R S Å H I M L A L Y C K L I G !!! | |
| Eva_M - Ej medlem längre | 2008-10-06 06:56 | |
| ps jag flyttade efter en veckas bekantskap till honom plus mina 2 hemmavarande barn...(hur vågade vi )... Det funkar allt där med.... | |
| Johanna73 - Ej medlem längre | 2008-10-06 07:56 | |
| Eva M: Låter härligt :) våga och vinn!! | |
| EssQ - Ej medlem längre | 2008-10-06 12:17 | |
| Önskar alla par lycka till.. själv har ja träffat många både killar o tjejer via chat här o var.. man lär känna personens insida bättre genom de sättet.. de tog 3 månader innan ja o exet träffades första gången efter att ha fått kontakt.. de höll 1.5 år...men vi e väldigt goda vänner idag o de e ja glad för :) | |
| hjortfot | 2008-10-06 18:03 | |
 | Jag träffade min man när jag var och hjälpte min farmor att flytta...pappa hade husvagnen hos sin gamla barndomskamrat (Conny) som han precis träffat igen efter lite mer än 30år...vi satt där och drack lite vin och pratade när Conny´s son kliver in...jag han aldrig se ansiktet innan jag tog i hand och hälsade, men det var som ett fyrverkeri...jag var förlorad, kär.... Ett år senare förlovade vi oss och efter ytterligare lite drygt ett år så (i sommras) så gifte vi oss....och nu väntar vi vårat första gemensamma barn... Kram till er alla | |
| SämstpåBeta | 2008-10-06 18:25 | |
| härliga stories. Keep up the good work my fellow mates! | |
