Spelrum
| Giraffen | 41 |
| Krokodilen | 2 |
| Elefanten | 2 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 25 |
| Inloggade | 70 |
Mobilspel
| Pågående | 18 803 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| gnill | 2011-04-06 22:39 | |
 | Jag tror man måste kunna läsa sina barn - det är fingertoppskänsla som gäller, ibland gör de saker (som att väsnas när man bett dem låta bli) på pin kiv, för att testa vad de kommer undan med och då behöver de en gräns (om du inte lyssnar på det jag säger nu så får du gå in i ditt rum/bli utan veckopeng eller vad man nu tycker passar, och då genomför man verkligen det också om de överskrider gränsen en gång till, som någon sade tidigare aldrig hota med något man ej genomför). Men ibland gör de saker för att de är barn, de glömmer bort sig, är trötta etc och då tycker jag inte hot om konsekvens är nödvändigt. Jag kan oftast, typ 98%, läsa min son och veta vad som är vad. En annan sak är att jag tror man måste ha den föräldrastil som passar ens personlighet, det som är rätt för mig behöver inte vara rätt för någon annan. Och när jag känner att jag varit en för trött/irriterad/etc förälder _enligt min egen standard_ så behöver jag skärpa mig för att leva upp till min standard. Jag tror inte på någon modell för föräldraskap som passar alla. Jag är t ex en förklarande/resonerande/t ydlig förälder därför att jag är sådan som person. Jag tycker också att det är viktigare att barn lär sig kommunicera än att vara lydiga - men som sagt det passar mig, och passar det mig så passar det också mina barn därför att då är jag "hederlig" i mitt föräldraskap, om du fattar vad jag menar. Med det sagt så finns det tillfällen då jag måste föräldra på ett annat sätt än jag trivs med och då mår jag piss. Sonen ville inte lära sig cykla. Jag tvingade honom, och enda sättet (efter att ha provat alla andra jag kunde komma på) var att skälla och "piska" (inte fysiskt såklart!) och jag mådde illa av det under de månader det pågick, men nu kan han cykla och annars hade han inte kunnat det. | |
| Tvålis - Ej medlem längre | 2011-04-07 08:49 | |
 | tornvy.wordpress.com...pp fostran/ | |
| Tess 08 | 2011-04-07 10:43 | |
 | gnill- Hur gammal är sonen?? Lite roligt att höra, för min son var väl ca 5 och hade inga planer på att lära sig cykla... Vi körde dock stilen "nehej" och struntade i det.. sen kom han på att det nog var bra att kunna cykla och lärde sig :) Jag har få regler som är (rätt så) stenhårda, men de är; godis på lördagar, stiga upp så man hinner till skolan, tänk på åldersskillnad (har 10 år mellan yngsta och äldsta) och sånt... Reglerna ändras också efter åldern på barnen. | |
| ektis - Ej medlem längre | 2011-04-07 10:56 | |
| jag tror varken på att bestraffa eller manipulera barnen. jag tror på en öppen men vägvisande kärleksfull och glad uppfostran. inte pekpinnar och att man ska hålla i. inte sätta etiketter, utan låta barnet utforska själv. vara ärliga mot varandra och prata om allt, då tror jag det blir bra. då blir man så småningom bästa vänner vänner med sin tex mamma, samtidigt som man kan vända sig till henne vad det än gäller. fint är det. | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2011-04-07 11:47 | |
| på 50-talet hade vi skamvrå i sverige och det var förfärligt,och nu är vi på väg tillbaka dit,pga super nanny,vilket fruktansvärt tv program jag för står inte att dom kan sända det,Tvålis säg till tösen om du leker tyst och inte stör bebisen så ska du få någonting fint på lördag,man kan vänja bebisen med ljud också,jag tror bara på kärleken och inte på bestraffningar | |
| Tess 08 | 2011-04-07 11:54 | |
| Så istället för skamvrå ska vi muta barnen till att göra som vi vill??? | |
| zean_4052 | 2011-04-07 12:17 | |
| jag håller med ttiittii om att skamvrå är förlegat. jag tycker även att det är en kränkning av barnet och ett maktmissbruk av föräldern. sen är jag inte för mutor heller. barn blir socialiserade med tiden och det kan vara frustrerande och irriterande under processen. oftast när jag blir irriterad och arg på mina barn handlar det om tidsbrist och trötthet. det gäller att försöka samarbeta. och då menar jag inte att samarbete är att barnen gör som jag vill. märkte att jag använde ordet på det sättet tidigare. -nu måste vi samarbeta - med vilket jag menade- nu måste du/ni göra som jag vill. nu tänker jag att det gäller att försöka hitta en väg som funkar för alla som är inblandade i situationen. | |
| Tess 08 | 2011-04-07 12:31 | |
| Vi har ingen skamvrå eller fy-plats (eller vad man ska kalla det). Har inte behövt någon och de gånger jag "skickar upp" barnen på deras rum är när jag vill att de ska leka där, inte som straff. | |
| Maja G | 2011-04-07 12:48 | |
 | Har inte heller haft någon skamvrå eller fy-plats åt min barn,men visst har de fått gå in på rummet om de inte "lydde". Tyvärr så var det nog vi föräldrar som inte orkade alltid att lirka,resonera m.m. Det erkänner jag...T om så har jag både mutat och hotat med både det ena och det andra. Ja, sån är jag! Nu är de stora, mina boys, och det har blivit hederliga och rediga människor av dom också. Misstag har de gjort, liksom jag..och det är en "lärorik" skola. Måste få våga för att vinna något! | |
| Tess 08 | 2011-04-07 13:00 | |
| Maja- Jag tror de flesta föräldrar är så... Klart man ibland inte orkar pga trötthet, stress mm att vara den pedagogiska människa man vill vara. ALLA gör misstag och ingen är perfekt, det viktigaste är väl ändå att barnen växer upp och blir trygga och trevliga människor med "hyfs"... och att man kramas :D | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2011-04-07 13:11 | |
| att få barn att känna skuld och skam borde vara straffbart,jag vill vara lika älskad av mina barn som jag älskar dom,kalla det muta om du vill Tess,men har man en bebis som ska sova så tror jag inte att en skämshörna,är ett alternativ,det skapar hat,det är många som har skämshörna,och till och med på vissa skolor gör dom så,jag tycker att mina vuxna barn är fantastiska människor,och att mina små barn är på väg dit,det trasiga barn som bott hos oss har det tagit tid att reparera någon har varit så överjävligt trasiga så,jag förvånas att ett omhändertagande inte skett tidigare,men hur ska ett barn kunna känna tillit om dom inte får veta hur älskade dom är,och hur ska ett barn kunna bli empatisk om dom inte får värme,och hur ska ett barn kunna ge kärlek om dom inte får kärlek,regler i all ära men kärlek är och förblir det viktigaste | |
| Maja G | 2011-04-07 13:58 | |
| KÄRLEK är ju det mest elementära naturligtvis.... Hade själv en pappa som var ganska sträng,men jag visste att han älskade mig över allt annat på jorden. Han sa till EN gång...Det var bara att lyda då annars så åkte man in på rummet. Fick inte stryk eller så, men hans röst räckte. Nu var jag ett mycket snällt barn ( ja, det är sant) så jag råkade inte ut för hans humör så ofta. Min halvbror ( inte hans barn) fick stå med mer,men så provocerade han honom också ända från 4-5 års åldern och upp till tonåren. de kom aldrig överens tyvärr...Men detta är en helt annan historia! | |
| Tvålis - Ej medlem längre | 2011-04-07 14:11 | |
| Jag vill definitivt att mina barn ska känna att det finns skuld och skamfyllda handlingar. Det är så att en del handling INTE är OK. Det ska vara laddat med skuld och skam att göra andra människor ont. Sen är det inte den bästa delen av uppfostran. Utan den delen du gör för att du måste och för att rusta barnen rätt. | |
| pimpim1 | 2011-04-07 14:40 | |
 | Att tillrättavisa sina barn behövs ju också för att dom ska bli bra människor! Vi måste lära oss att det finns konsekvenser och hur lär man sig det! Jo man blir tillrättavisad i uppväxten, om 2 små barn leker i sandlådan och den ena slänger sand på den andra vad gör ni då? Jag skulle säga åt mitt barn att du får inte kasta sand och beroende på ålder förklara varför! Om det då fortsätter skulle jag ta mitt barn ifrån sandlådan och på så sätt har jag gett en konsekvens och tillrättavisning, jag tar bort dom från det dom ville göra och det är ju kanske inte då kärleksfullt men nödvändigt! Och jag skulle kunna säga åt mitt barn att du får sitta här med mig en stund och sen får du gå tillbaks och leka i sandlådan. Om vi ska dra det till det yttersta och tänker oss in att barnet går tillbaks till sandlådan och slänger sand igen, då skulle jag ta mitt barn och gå hem! Säkert skulle jag då ha ett skrikande rosenrasande barn men så är det, dom blir arga! Kälek är ju självklart den viktigaste delen i alla människors liv, och barn behöver all den kärlek dom kan få men för att lära barnen vad som är rätt och fel, få dom att känna sig trygga och få dom att förstå att när dom gjort något som inte accepteras så måste det ju förståss finnas en gräns! Vi kan ju inte krama barnen och ändast visa dom kärlek när dom tex slagit ett annat barn och tro att allt blir bra av bara kärlek? | |
| anna-79 | 2011-04-08 11:19 | |
 | Det är klart att man måste uppfostra barn och det är inte alltid det görs med ett leende på läpparna och kramar men man gör det med kärlek för barnens framtid! Så klart att man aldrig vill vara arg på sitt/sina barn! Pimpim1 bra att du skrev ett exempel på händelse och jag skulle ha gjort likadant! | |
| _hedvig_ - Ej medlem längre | 2011-04-08 11:43 | |
| som arbetsgivare kan jag se hur folk blivit uppfostrade och jag får lov att säga det var lättare förr då man överlag uppfostrades i på samma sätt. Idag kan man få underbara artiga initiativrika empatiska människor som arbetstagare och samtidigt uppkäftiga slöfockar som helst smiter undan och låter andra ta skiten. Vilka tror ni blir uppfostrade senare i livet???? | |
| promenad - Ej medlem längre | 2011-04-08 12:29 | |
| vågar inte läsa | |
| magnusito | 2011-04-08 12:56 | |
 | Har ni sett vidrige Dr Phil? I hans program handlar barnuppforstran bara om att bestraffa. Är det mera amerikanskt? jag tycker att det enbart bygger på kränkningar. Man behöver ju inte bestraffa alls om man har en fungerande relation skulle jag vilja säga lite tillspetsat kanske. | |
| Tvålis - Ej medlem längre | 2011-04-08 13:00 | |
| Att inte någonsin behöva bestraffa sina älskade barn är ett lyxscenario som tyvärr är otillgängligt på denna adressen. | |
| promenad - Ej medlem längre | 2011-04-08 13:02 | |
| på vilket sätt är det LYX? låter mer som misshandel. Man ska älska sina barn tycker jag. | |
