Spelrum
| Giraffen | 7 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 3 |
| Inloggade | 10 |
Mobilspel
| Pågående | 18 579 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Pottränad - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:19 | |
 | Klart man skall berätta. | |
| Valkyria80 - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:21 | |
| Kan ju bli så att det blir att man går åt var sina håll ändå,även fast alla känslor finns.Vilken tragik...Hade ju kunnat gå att undvika & väljer man ändå att vänta & det gick bra med,ja då gjorde de väl inte.Men hur kommer det sig att man vill chansa?ställa så mycket på spel?som både mitt egna kärleksliv & min partner. | |
| Valkyria80 - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:21 | |
| gjorde det väl inget* | |
| Gautama | 2011-03-01 10:25 | |
 | Intressant läsning, de flesta är överens om att man ska berätta men kan ni inte utveckla det hela lite till det som jag tar upp i flera inlägg nu. Om en transsexuell är ute på bup, snackar med en kille, han kysser henne..., ska hon då putta bort honom snabbt som ögat och ta en sådan privat och ändå viktig diskussion på stört? Jag vill liksom ha en debatt kring situationer som kan uppstå väldigt snabbt. Jag menar många hamnar ju i den situationen med lite snabbhångel, one night stand osv..., inte berättar man sin livs historia för alla tillfälliga relationer? | |
| Valkyria80 - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:29 | |
| Jag är mer inne på att då man börjar dejta seriöst.Tänker mer på att ingen vill ju känna sig sviken osv & levt med någon som har en "hemlighet". Förstår inte vem som kan ta så himla illa vid sig efter en kyss eller två,om de får veta! Men,de finns nog de med...En del killar kan ju knappt ge sin vän en vänskaplig kram,för de är ju gay!en kille med den "känslan"skulle säkert kunna dela ut en knytnäve,vilket jag tycker är fel. Kan bara gå till mig sj,jag är en sån som vill berätta!kanske för mycket till & med.Så jag skulle nästan inleda allt med att berätta precis vem jag är & vad jag gjort så är det lika mycket upp till den jag träffar & jag känner mig rättvis & juste lixom.Jag behöver inte gå & oro mig ju mer tiden går & till slut kanske det blir bara skit av allt. | |
| Valkyria80 - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:31 | |
| Jag utgår från då man dejtar någon för att senare leva i en relation.Inte ett one night stand. Har man ett sånt så ringer man väl inte upp & berättar det en månad efter,då håller man väl tyst för evigt :/ haha Vill man berätta även under såna omständigheter,så tycker jag man ska göra det före & inte direkt efter. | |
| Pingvinfrack - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:32 | |
| Jag utgick för mycket från vad tråden var döpt till vilket inte verkar ha varit intressant, för ingen har kommenterat just den biten efter mitt inlägg | |
| Valkyria80 - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:33 | |
| Då berättar man ju inte för man är egoistisk & vill ha sitt för natten,sedan berättar man & den jag är med fick aldrig en chans att säga sitt & göra ett val.Om sagt,de finns de som inte vill & de måste man respektera. | |
| Pingvinfrack - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:38 | |
| Men för att utveckla det ytterligare lite. När en person ÄR transsexuell så vill den ju bli sedd som det kön den känner sig. En transsexuell man vill alltså att omgivningen uppfattar den som man eftersom den själv anser sig vara det. Eller som i Vanessas fall så har ju önskan att vara kvinna "fullt ut" nu uppfyllts. Ändå går hon runt och säger att hon ÄR transsexuell. Och det förstår jag inte alls. Tanken är ju att leva fullt ut som kvinna för det är ju det som varit det som eftersträvats. Så jag anser inte att Vanessa är transsexuell..Däremot att (vad nu personen hette tidigare) var transsexuell. | |
| bizzzy - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:40 | |
| Pingvin, om vi nu tar Vanessa som ett exempel. Jag ser henne mest som kvinna men inte som en riktig äkta kvinna.. Ibland märker jag att jag benämner henne med hon den det..Menar inget illa med att tänka så, är bara ärlig med hur tankarna går. | |
| Valkyria80 - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:40 | |
| För hon vet att de finns de som inte vill?svårare än så behöver det inte vara.Man är inte ensam om sina känslor & behov som transsexuell. Hon är öppen om saken & det känns ju bra för henne,så då gör hon ju rätt i det. | |
| le-lou | 2011-03-01 10:50 | |
 | kanske är det inte så ovanligt med att människor som föddes i ett kön, men byter till ett annat kategoriserar sig som transsexuella istället för kvinna/man? De kanske känner sig som en kvinna - som i den här Vanessas fall men de föddes ju trots allt som en man. Jag ser inget konstigt i att man vill benämna sig som transsexuell. Det som Gautama pratar om, för mig är det också mer när det blir seriösare dejting av det. Ungefär som man vill berätta att man har barn, suttit i fängelse eller är gift? Känslor är vad det är, man kan säga att man blir kär och kär i personen men omständigheter och personens bakgrund kan påverka känslor, alla är vi människor. Det är lika mänskligt att inte kunna hantera att nån varit född man och blivit kvinna som tvärtom tycker jag. | |
| Pingvinfrack - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:52 | |
| Att hon vill berätta för dem som hon får känslor och så för tycker jag är en sak. Men det här är en person som alltså genomgått ett könsbyte och ett av kraven i processen för att få göra det är att man lever som det upplevda könet...Och som sagt, för att gå igenom proceduren så är det hårda krav. Det är därför jag blir förvånad över att hon alltså säger att hon ÄR transsexuell och tydligen inte har några problem med att "alla" nu kan komma att se henne på det sätt du gör bizzzy...alltså "inte äkta kvinna" en "hon, den, det". Själva poängen med operationen är ju att komma i fas så även kroppen överensstämmer med den av personen upplevda könstillhörigheten. Det skulle vara intressant om RFSL tog tillfället i akt nu | |
| bizzzy - Ej medlem längre | 2011-03-01 10:55 | |
| Jag tror vi har ett behov av att lägga folk i olika fack, det görs hela tiden. Och en transsexuell person hamnar varken i han eller hon facket. | |
| Optimisten | 2011-03-01 11:21 | |
 | Det är väl oundvikligt att berätta om man har en relation eller????? Man berättar ju vad man gjort, gått i skolan osv. Hela ens familj kan knappast beläggas med tystnadsplikt. Det blir aningens konstiga familjehögtider om det inte är öppet. | |
| Mindymoo | 2011-03-01 11:38 | |
 | Jag har en bekant som bytt kön M/F men fortfarande ser ut som en man på många sätt. Hon har rätt grova drag och är inte klar med alla utseendeoperationer än. Det är ett problem för henne, och ofta går hon i könlösa kläder (typ jeans och tröja) bland folk för att slippa frågor - hemma har hon kjol. Vi som känner henne säger självklart "hon" och använder hennes kvinnonamn i privatare sammanhang. I "öppna" sammanhang använder vi ett smeknamn som funkar för alla kön. Vi gör som hon vill. Svårare är det inte. En annan bekant från förr såg ut som en kvinna nästan direkt efter op M/F, och träffade en man som blev kär i henne. Hon var då tvungen att berätta eftersom mannen kanske ville skaffa barn. Jag tror inte det förhållandet höll, tyvärr. Så det finns en poäng med att berätta tidigt... | |
| Mindymoo | 2011-03-01 11:42 | |
| förtydligande: Ingen av mina transsexuella bekanta (opererade eller inte) vill kalla sig annat än det upplevda könet, men backar om det inte funkar ute bland folk. Men om någon vill kalla sig transsexuell så - det är ju han/hon som bestämmer! | |
| Valkyria80 - Ej medlem längre | 2011-03-01 11:43 | |
| Precis Mindymoo.Det jag själv skrivit oxå angående detta. Jag är i alla fall glad att idag kan du "fixa"till det!har sett så många dokumentärer som farit så sjukt illa av att födas i fel kropp!så får man följa dom då de ska operera sig och resten av processen.Underbart! Men tyvär har många tagit sina liv innan,de har bara inte orkat :( | |
| guggee | 2011-03-01 12:57 | |
 | Jag tycker nog att det skulle vara konstigt, att så fort en person av det motsatta könet mer eller mindre tittade på en, så skulle man "vara tvungen" att berätta att man bytt kön. Det har ju faktiskt inte omvärlden med att göra. Också att dansa, kyssas etc tycker jag att man kan få göra utan att berätta vad man tidigare varit i livet. Däremot, om man hamnar i en relation, så är det naturligtvis nödvändigt att berätta. Om vederbörande då blir upprörd/äcklad/tar avstånd är det inte mycket att göra åt. Men det hade ju i vilket fall inte funkat ändå, vilket man hade berättat från början eller ej. Jag har också tidigare i livet känt en transsexuell person, som tyvärr inte lyckades fullfölja sitt könsbyte. Han började med hormonbehandling, lät håret växa, permanentade håret, bar kjol på jobbet, sminkade sig och bytte namn. Tyvärr såg hon fortfarande ut som en utklädd man, och vad jag har hört (kände inte personen så jätteväl, så det är tredjehandsinformation) så fullföljde hon inte könsbytet med den slutgiltiga operationen för att hon mådde så dåligt på grund av alla trakasserier som drabbade henne. Hon bytte alltså tillbaka, slutade med hormonerna och bytte namn igen, till ett namn som skulle kunna sitta på både man och kvinna. Vilken tragedi! En annan sak som jag har funderat på är om det finns homosexuella transsexuella. Till exempel en person som är man till kroppen, kvinna i själen och som blir kär i kvinnor. Det måste vara ännu mer komplicerat, föreställer jag mig. | |
| slånbär | 2011-03-01 13:06 | |
| Många mår tyvärr väldigt dåligt länge efter operationen också. Man tror liksom att det ska bli bra efter men det är ju precis som för en som har varit kraftigt överviktig i hela sitt liv och snabbt går ner 140 kg. Man ser ju sig själv på samma sätt som innan väldigt länge efteråt. Problemen och dom känslomässiga problemen framförallt kvarstår ju länge och man behöver jobba rätt bra med detta efteråt. Depressioner är rätt vanliga efter operationen just för att man hade så stora förhoppningar om att allt skulle bli perfekt och det inte riktigt blev så. Och ja -jag känner personer som har opererat sig och inte mår så jättebra även efter många år. | |
