Spelrum
| Giraffen | 40 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 19 |
| Inloggade | 59 |
Mobilspel
| Pågående | 19 502 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Basta - Ej medlem längre | 2008-07-19 00:41 | |
![]() | Zimba: Det är så sant. Jag vet exakt hur Bajen ska spela fotboll.... | |
| Minta | 2008-07-19 00:41 | |
![]() | Att uppleva tvång som barn behöver inte vara fel. Om man som vuxen är alltför rädd att bestämma och vara "auktoritär" ibland därför att man tror att man trycker ner barnet, hjälper man inte barnet tycker jag. Det finns mängder av saker, kalla det tvång eller saker man måste göra eller följa senare i livet, så att inte vara förberedd p ådet är ett svek. Det är en balansgång mellan dessa "krav" och barnets egen vilja som formar den vuxne. Det kan bli en osäker vuxen annars, med dåligt självförtroende och det kan det också med alltför auktoritär uppfostran där barnets vilja inte alls respekteras. | |
| bobo flux | 2008-07-19 00:42 | |
![]() | niala, du får nog dra lite i bromsen nu! Trådskaparen ställde en fråga som grund för diskussion. Var i hans inlägg står det att han förespråkar tvång? Jag har två funderingar kring det du skrivit hittills, niala: 1. jag vet inte hur du utifrån några foruminlägg kan bilda dig en uppfattning huruvida folk är lämpliga föräldrar eller ej. 2. Ge mig ett konkret exempel på hur Henry formulerar sig illa? Jag tycker det är glasklart. Jag har inga barn än, men jag upplever som tidigare nämnts i tråden att det saknas ramar i uppfostringen idag. Det känns som att föräldrarna idag hellre utvecklar ett kompisskap än ett föräldraskap med sina barn. Detta ökar antalet curlingföräldrar, vilket i sin tur leder till att barnen idag i mitt tycke har gjorts alltför medvetna om sina rättigheter, men inte sina skyldigheter. | |
| Budalv - Ej medlem längre | 2008-07-19 00:45 | |
![]() | Jag tycker att föräldrar idag verkar alltmer gränslösa själva. | |
| Minta | 2008-07-19 00:46 | |
![]() | Ja, som vi sett exempel på i denna tråd. | |
| Basta - Ej medlem längre | 2008-07-19 00:46 | |
![]() | Och Jazz är ondskans påfund! | |
| Basta - Ej medlem längre | 2008-07-19 00:47 | |
![]() | För att inte tala om dom där långa luggarna. Hua! | |
| Budalv - Ej medlem längre | 2008-07-19 00:47 | |
![]() | sydsvenskan.se/sveri...33 9772.ece | |
| zimba - Ej medlem längre | 2008-07-19 00:50 | |
![]() | Vissa saker MÅSTE man göra både som barn och vuxen. Om ett barn vägrar gå till skolan så slipper barnet gå dit? Om barnet vägrar ta på sig kläder när man ska iväg så får det gå naken då? Finns massor med exempel på när barnet får för sig att streta emot. Inte låter ni väl barnet slippa alla saker som de inte vill, ni som är emot "tvång"? Ibland måste man faktiskt dra på kläderna på en 4 åring som gör motstånd. | |
| niala - Ej medlem längre | 2008-07-19 07:11 | |
![]() | henry: är det TONÅRINGAR du snackar om i skolåldern, kan ni ju komma på regler gemensamt och vad som händer när man inte följer dem. Jag har oxå jobbat som gymnasielärare en period och jag fick förvånandsvärt mycket respekt från ungdomarna- även verkstadskillarna! man får vara lite mer på deras nivå så tycker de att lektionera är givande (man måste inte ligga med dem, det kan man göra på fritiden!) det sista var ett skämt jag kunde inte låta bli hej på er | |
| niala - Ej medlem längre | 2008-07-19 07:12 | |
![]() | zimba : ja det var bara sättet henry ställde frågan som gjorde mig alldeles alldeles upprörd | |
| niala - Ej medlem längre | 2008-07-19 07:12 | |
![]() | basta: lol jazztobak | |
| niala - Ej medlem längre | 2008-07-19 07:17 | |
![]() | bobo flux: du kanske oxå får barn en dag det viktigaste är att göra så gott man kan | |
| niala - Ej medlem längre | 2008-07-19 07:19 | |
![]() | bobo: vad har man för skyldigheter som människa? jag kan inte se en endaste jo: att njuta av livet | |
| niala - Ej medlem längre | 2008-07-19 07:28 | |
![]() | bobo: min intuition är riktigt god | |
| Limerick - Ej medlem längre | 2008-07-19 08:00 | |
![]() | Sicken intressant diskussion som pågick här då (med undantag för pajkastningen som jag snabbt valde att sålla bort). Det var nån som skrev nåt om att inte skada sina barn. En sanning som är värd att upprepas. Problemet är ju bara det att som förälder har du även ett ansvar för att ditt barn inte skadar sig självt även indirekt. Med andra ord så finns det saker som du som förälder måste ta kommandot över; att man sitter bältad i bilen, hur högt man får klättra, när man går och lägger sig för att få tillräckligt med sömn, hur ofta man tillåts att äta godis och i vilken mängd. När det handlar om små barn så är det rätt självklara saker, men det är när barnen är på väg in i tonårslivet som det säkerligen blir riktigt knivigt. Där tror jag mer på en diskussion. Till syvende och sist så är det så att mina söner ska bli två egna människor, med egna värderingar och val här i livet. Det enda jag kan skicka med dom ut i vuxenvärlden är en "plattform" om vad jag tycker är viktigt i hur man lever och interagerar med andra exempelvis. Sen är det de själva som gör sina val. Tesen "små barn - små bekymmer, stora barn - stora bekymmer" är säkert otroligt sann men tar man inte itu med de där små barnens små bekymmer så kommer de stora barnens bekymmer vara gigantiska. | |
| Yog Sothoth - Ej medlem längre | 2008-07-19 10:53 | |
![]() | Måste säga att det här är en disskustion utav personligt intresse, inte för att jag har barn sjäv utan för jag tycker det är intressant att prata utifrån ett härskarperspektiv. Jag lästa en artikel i DN för några år sedan om att barnen var de sista slavarna i det västerländska samhället, inte för att jag håller med om det nödvändigtvis men det väcker några intressanta frågor. Barn som en institution, företelse om ni så vill, är nödvändigtvis i händerna hos de vuxna i samhället. Friheten bygger på frihet och ansvar, men hur ska man kunna skapa frihet för barn som inte kan försörja sig, har mycket knapphändiga kunskaper hur samhälletfungerar! Barn behöver fostras poängen är väl efter vad jag förstår, vilka verktyg ska man använda sig av för att lära ut, vilka är universiall målen för uppfostran. Finns det några måsten? Barn, kan de verkligen sätta upp regler själva, isåfall påvilket sett ska de ta ansvar för de konsekvenser för dem om man inte får fostra dem till att förstå sina misstag? Själv måste jag säga att de här gör sig sällan bra på ett debatt forum, tyvär Henry, frågorna är generella, som de behöver att vara när man ställer en hypotes som du har gjort, men de kräver ofta allt för allomfattande svar. Men det ger onekligen upphov till ett intressant samtalsforum. | |
| mimmipigg1 | 2008-07-19 11:22 | |
![]() | Som respons på trådskaparens starttråd: Jag hoppas du skämtar, Henry Fool. Om du inte skämtar, hoppas jag att du inte har några barn. Om du ändå har barn hoppas jag du pratar med nån vettig person om dina tankar kring det här. Tvång=övergrepp. Man måste använda sin hjärna och sitt hjärta när man uppfostrar barn. Sånt du själv skulle må dåligt av att utsättas för ska du heller inte utsätta andra för, en enkel grundregel som kan varna när man är på väg åt fel håll. | |
| le-lou | 2008-07-19 11:26 | |
![]() | Jag tror på klara gränssättningar (själv är jag kass på det), tydliga NEJ och tydliga JA. Som sagt - jag hade en klarare bild av uppfostran innan jag fick barn än vad jag har idag. Idag har jag märkt att det faktiskt inte går att snacka en envis treåring till rätta alla gånger. Och det funkar inte att pedagogiskt försöka prata min (tonåring) åttaåring "till rätta" alla gånger heller. Tvärtom, jag har märkt att vårt prat kan rent av stå henne upp i halsen ibland, just att vi ska förklara- prata-visa. Och att REDA ut saker. Förklara dittan-dattan. Konstant. Hon har tom påpekat det själv. "Knack knack på dörren" - en djup suck innifrån rummet... "ja jag veeet...du ska praaaata nu...suck.." Då blir jag förvirrad och undrar för mig själv varför jag inte bara låter det vara mer. Faktiskt. Och det har vi börjat med mer nu för tiden. En del pratar ju nästan sönder barn och jag var inne på den vägen själv ett tag, som nykläckt småbarnsmamma, efter att ha läst sönder och samman böcker om hur man blir en bra förälder. ....suck. Allt ska vara såå pedagogiskt, man jämför att tvinga barnet till NÅT som våld? De här böckerna gav mig som mamma istället bara ett enda stort och dåligt samvete. För att jag insåg att varken jag eller dottern fungerade/agerade/tyckte som det stod i de där böckerna. TVINGA ALDRIG BARNET TILL NÅT. Eh? Om ungen inte vill gå till skolan, ska jag stanna hemme då elller? Vi har stängt de böckerna för länge sen iaf. Nu kör jag efter eget huvud och dottern efter sitt - ihop. Vi har tom själva utformat ett "bråkschema" - dvs hur det får gå till vid en konflikt - allmänt surande-och vad man def inte får göra. Och när man tvingas göra saker man själv inte vill - jorå, finns sånt med. Livet är fullt av sånt, lika bra att vänja sig ! Visst måste man tvinga barnet till saker ibland, men vad pratar vi om här? Att få på ungen jackan och komma i väg till dagis, när man har en kvart kvar innan jobbet börjar? Ibland funkar det inte med nåt annat än just "ta på dig jackan NU alt. jag tar på dig den". Jag ser inte TVÅNG som våld - absolut inte. Det beror väl helt på situation, och hur relationen med barnen ser ut för övrigt. Vissa upprörs över inget i den här tråden. Våld...suck. | |
| le-lou | 2008-07-19 11:27 | |
![]() | M A O - klara regler skapar trygghet för barnet. Det är INTE detsamma som att köra på stenhård diciplin eller att vara taskig mot barnet . Hemma hos oss har vi få regler, men de vi har försöker vi def hålla på i alla lägen. Ibland misslyckas man, har för mig att det kallas att vara människa :P | |








