Spelrum
| Giraffen | 32 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 22 |
| Inloggade | 54 |
Mobilspel
| Pågående | 18 895 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Emollas | 2011-06-10 14:19 | |
 | jag köpte istället en staty som likna en hand med ett barn i gick ner på knä och sa vill du gifta dig med mig och skaffa barn sedan gick vi tillsammans och köpte ring till förlovningen. Sedan gifte vi oss två efter och skaffa barn 1 år efter det och här sitter jag nu med min Maja i famnen. bok.nyamusik.se/inde...s_ id=27048 | |
| sanlin | 2011-06-10 15:17 | |
 | Vad sött Emollas :) | |
| Pandina | 2011-06-10 15:43 | |
 | Så här går en förlovning till i mina ögon: Mannen vet vilken ring kvinnan skulle vilja ha för han känner henne så pass väl. Mannen går ner på knä framför henne och förkunnar att han vill ha henne vid sin sida. Datum bestäms för bröllop. Denna ceremoni handlar om att inviga de båda parterna i den enighet som turturduvorna kommit överens om, framför släkt och vänner (eller prästen i Las Vegas). Det är väl förlovningen i sig som betyder någonting egentligen, man kan kalla personen ifråga för sin man eller fru även om man inte gift sig. Dock har man inte det juridiska bakom sig. Sedan hoppas jag FÖR BÖVELEN att ni inte hade sex före äktenskapet!!!!!! | |
| Miss_jk | 2011-06-10 18:21 | |
 | Är väldigt fascinerad över Malmans inlägg. "Vi vill leva ihop och känna att allt funkar innan vi funderar på att gifta oss. Jag tycker inte man ska kasta sig in i ett äktenskap med tanken att man kan ju alltid skilja sig om det inte funkar. Vi tänker mera att om vi gifter oss så ska det vara något vi är säkra på kommer bli bra." Vad jag vet så har ni barn. Hur tänkte ni när ni bestämde er för det? | |
| Zaskia - Ej medlem längre | 2011-06-10 18:26 | |
 | Förlovar sig gör man väl bara om man vill gifta sig med den man förlovar sig med. Vad är det annars för mening med förlovningen. Det framgår ju nästan av ordet. | |
| malman | 2011-06-10 19:07 | |
 | grönöga och Miss_jk jag "råkade" bli gravid vi upptäckte det i v 11, jag har haft äggledarinflammation och har jätte svårt att få barn, men denna gång tog det sig, helt oplanerat, läkaren sa att en abort kan ge skador som senare kan göra det svårare att skaffa barn när man planerar det, så jag valde att ha henne kvar, min plan har alltid varigt att gifta mig innan jag skaffar barn men denna gång blev det inte som planerat | |
| Miss_jk | 2011-06-10 19:11 | |
| Okje, då är jag helt med. Ber om ursäkt om jag lät skeptisk, men du förstår säkert hur och vad jag menade. :) | |
| nailil | 2011-06-10 19:19 | |
 | Pandina: klart man kan kalla sin partner vad man vill (älskling t ex) Men den ursprungliga betydelsen av 'fru' avser en gift kvinna. Etiketten säger att mor eller synbarligen blivande mor alltid tituleras 'fru'. Detta kommer sig av gammal moraluppfattning. Bruden skulle vara oskuld när hon gifte sig och har man då barn, så uppfattas det alltid som att man är gift. | |
| Miss_jk | 2011-06-10 19:22 | |
| malman: pm till dig. | |
| malman | 2011-06-10 19:36 | |
| det är lugnt Miss_jk | |
| slånbär | 2011-06-10 21:05 | |
 | Någonstans så känns hela den här tråden så himla gammaldags. I allt annat så pratas det om jämställdhet mellan könen och hur himla viktigt det är i alla lägen. Det finns förskolor där man säger hen istället för han eller hon och där i princip allt arbete görs med tanke på jämställdhet mellan könen. Inom förskolan och skolan så ska man aktivt arbeta för jämlikhet mellan könen. Men när det gäller detta med förlovning och bröllop då är det plötsligt som bortblåst. Då är det minsann mannen på knä och annat som är rena femtiotalet för att inte tala om medeltiden. Mycket konstigt när man tänker på det. | |
| sina_shataz | 2011-06-11 03:29 | |
 | Det beror ju helt på om man har ett likhets- eller särartstänk. Det traditionella behöver ju inte alltid medföra att det inte blir jämställt. | |
| Cekt | 2011-06-11 06:27 | |
| Jag tänkte nog inte gifta mig. Det har aldrig varit viktigt för mig. Däremot ville jag ha barn. Så samboskap och barn passar mig utmärkt, den juridiska biten kan man ju ordna ändå - så fiffigt av lagstiftarna. :) | |
| Tvålis - Ej medlem längre | 2011-06-11 07:55 | |
| PÅ något sätt så känns det ändå som att det finns en viss logik bakom att skaffa barn och ändå tycka att gifta sig är ett stort steg. Att skaffa barn är ett löfte du ger ditt blivande barn i synnerhet och din partner i andra hand. Att gifta sig är ett löfte du ger din partner i synnerhet och dina barn i andra hand. Oavsett hur relationen med din partner går så kommer du orubbligt att stå vid ditt barns sida. Sen kan man tycka att man inte ska skaffa barn om man inte till säkerhet kan säga att man vill leva ihop med den andra föräldern för alltid. Men handen på hjärtat. Det kan ju ingen säga med säkerhet. Sett ur den synvinkeln så kan man inte jämnställa resonemanget med giftermål och att skaffa barn. | |
| Mindymoo | 2011-06-11 08:17 | |
 | På min tid var det inte tal om förlovning eller giftermål... Jag var ung under de glada åren -67 till -75 sådär. (Flower power, kärlek i massor o s v.) Och småningom valde jag att leva i 30 år med samma partner, utan kontrakt. Hade vi fått barn hade vi inte ändrat oss, vi pratade igenom det. Så jag har i flera år förundrat mig över yngre bekantas tendens att förlova sig, ibland gång efter annan med olika nya partners. Ritualer är trevliga men älskar man någon behövs de inte. Och vill man ha ritual kan man själv hitta på något som känns bra. Årets kortaste natt är alltid trevlig att nyttja till romantiska grejer... 21 juni, glöm inte... | |
| slånbär | 2011-06-11 15:11 | |
| Tvålis-men själva äktenskapet har ju absolut ingenting att göra med hur länge det håller mellan två personer. Det gör ju ingen som helst skillnad eftersom det ju ändå bara är ett papper. Löftet man ger varandra betyder ju inte ett skit när det går åt skogen och inte heller om man har papper på det eller inte. Det jag menade med att det var gammaldags och ojämlikt var mer själva "akten" med mannen på knä och den blyga blivande bruden som en tacksam jasägare. Allt det andas femtiotal rakt igenom. Varför vill så många tjejer ha kvar såna traditioner när dom vill att allt annat ska förändras så att det blir jämlikt? En del blir ju förbannade om en kille säger att tjejer inte kan byta däck tex eller nån annan typisk "manlig" syssla , eller motsatsen att en kille inte kan utföra en typiskt kvinnlig grej. Då blir det ett jäkla liv för kvinnor kan minsann göra allt som killar kan men när det ska till att fria, förlova sig och gifta sig- då är vi direkt tillbaka i dom traditionella könsrollerna. Det är det som är konstigt , speciellt idag då det är så mycket fokus på just könsroller. | |
| EpsilonNoll - Ej medlem längre | 2011-06-11 15:30 | |
| Arvsrätten förändras ordentligt när man gifter sig, jfr Milennium-författarens efterlämnade arvstvist. Om dom varit gifta hade saken varit hur klar som helst. Om ni inte vill/har råd med en fest så gå för allt i världen till en borgerlig vigselförrättare. Samboförhållanden är alldeles för lätta att upplösa och det är alltid den ena (läs den kvinnliga - oftast) parten som förlorar! Hon har köpt maten som dom ätit upp och han elektronik som nu är hans - tycker han iaf. Varför vill man inte gifta sig egentligen? Sex resulterar ofta i barnafödslar - (statistiken är klar där!) och man har ett livslångt föräldraskap som är fantastiskt fint om man tar det positivt och ansvarsfullt så vad är det man tvekar inför. Kärlek är faktiskt ngt som man kan besluta sig för och inte enbart en momentan hormonrubbning som man struntar i om resultatet inte är som man hela tiden gillar/puffar/applåderar etc. Förlovning ger en anledning till eftertanke före - man hinner med att vänja sej vid trohet och seriös mognadsutveckling. Go for it! | |
| slånbär | 2011-06-11 15:48 | |
| Epsilon-Det är ju den enda anledningen att gifta sig egentligen-det rent juridiska men det gör ju inte att förhållanden har större chans att hålla. Det verkar vara en hel del som tror att man om man lovar trohet i kyrka och sånt trams så ska förhållandet bli mer på riktigt och speciellt viktigt är det om man ska skaffa barn. Det viktiga är väl att man håller ihop oavsett om man har papper på det eller ej. Men vid ett dödsfall då gör det stor skillnad om man är gift eller sambor men det är också det enda. | |
| Evakuera - Ej medlem längre | 2011-06-11 16:45 | |
| Nuförtiden kan man göra som man vill med samboende, förlovning, giftermål och barnskaffande - om man ska göra det, när man ska göra det och i vilken ordning man ska göra det. Finns det då någon anledning att lägga sig i hur andra gör? Finns det någon grund för att uttala sig om ifall det är logiskt, visar på mer eller mindre kärlek osv. att göra på det ena eller andra sättet? Juridiskt är giftermål en genväg till att reglera hur det materiella ska fördelas om man skiljer sig eller dör, moraliskt är det väl viktigt om man är troende att låta gud få ett ord med i laget och gifta sig i kyrkan. Om man är ateist uppfattar man det som trams. Men det verkar meningslöst att döma andra från sin egen högst personliga moraluppfattning. | |
| SiriusMusta - Ej medlem längre | 2011-06-11 17:06 | |
| Jag förstår inte heller vitsen med att förlova sig och sedan vara det hela livet, utan att gifta sig. Då förstår man inte vad förlovning innebär. Men som svar Ts. Har du inte läst hur Danne gjorde när han och Vickan förlovade sig? Det är så man ska göra. | |
