Spelrum
| Giraffen | 24 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 2 |
| Grisen Böjningslistan | 24 |
| Inloggade | 50 |
Mobilspel
| Pågående | 19 490 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| totravel - Ej medlem längre | 2015-09-01 19:59 | |
 | Kovikstippen, Varför i hela friden behöver genusforskningen exkluderas från ämnena histora, samhällsvetenskap, matematik, geografi och religion? Om vi ska ha en framtid med välutbildade människor lär det vara av intresse att integrera gällande forskning ur så många perspektiv som möjligt i så många ämnen som det bara går. Det är en självklarhet för alla utom dig, skulle jag tro..... inget jag har några empiriska bevis på, men de verkar du överhuvudtaget inte bry dig om ändå. | |
| kovikstippen | 2015-09-01 20:13 | |
| I dagens komplexa värd måste man prioritera. Jag anser man bör lägga massa energi på grunderna. Utan matte, svenska och historia finns det ingenting wbygga högre kunskaper på. Man kan inte hoppa över grunden - även om det är skittråkigt. | |
| totravel - Ej medlem längre | 2015-09-01 20:30 | |
| Kovik, Ditt svar avslöjar tyvärr en oerhörd kunskapsbrist om hur dagens undervisning är tänkt att se ut. Varje ämne innebär i dagens utvecklade skola en utmärkt möjlighet att tvärvetenskapligt inkludera eller integrera aktuell forskning angående olika frågeställningar i undervisningen. Att integrera genusperspektiv i matematik är enkelt; man anpassar uppgifterna i matematikboken eller läxan till att även ge eleven en tankeställare angående en aktuell fråga inom genusforskningen. "En kvinnlig läkare tjänare i genomsnitt 32000 kr i månaden och en manlig läkare tjänar i genomsnitt 38000 kr i månaden. En kanelbulle kostar 6 kr. Hur många fler kanelbullar kan den manlige läkaren köpa än den kvinnliga?" | |
| limpan__2 | 2015-09-01 20:59 | |
 | "Därför att genus är mindre viktigt än matte, historia och även skolan måste prioritera. " Lyckligtvis läser man även ofantligt mycket mer matematik, naturvetenskap och språk än genus så jag vet inte vad det är för väderkvarnar du slåss emot? Historia är för övrigt ett lysande exempel på vad genustänk kan bidra med. Kritiken mot avsaknaden av kvinnor i historieböckerna kom just för att man börjat observera dessa skevheter och visst kan väl även du hålla med om att det finns mer än ett handfull antal kvinnor i historien som är värd att nämna i en lärobok (vilket författarna tyvärr missade) | |
| kryddeluntan | 2015-09-01 21:21 | |
 | Läs MacKinsey rapporterna om svensk skola och gå in på SKL och klicka fram PRIO, intressant läsning för den som är intresserad av hur det ser ut och vad som behöver/ kan göras. | |
| kovikstippen | 2015-09-02 09:03 | |
| Totravel. Jag tvivlar inte på att floskler i läroplanen låter underbart. Jag tvivlar heller inte påminna egna erfarenheter och PISA-rapporter. Lägger man ihop detta får man fram att allt fler svenska barn har så dåliga kunskaper efter 9 år i skolan att dom inte är behöriga att söka universitet. Min slutsats blir då att skolan måste koncentrera sig ännu mer på att bygga en stabil kunskapsbas än att prata genus under mattelektionerna. Dessutom har ingen forskning jag hört visat att genusforskning faktiskt lett framåt. Att hela forskningsområdet enbart innehåller kvinnor naglar trovärdigheten i kanten. Att kvinnor inom 15-20 år kommer besitta majoriteten av landets viktigaste poster beror på annat genusforskning. Idag är det många fler kvinnor män som slutför sina högre studier. Det innebär att inom kort kommer kvinnor ha bättre lön och högre befattningar. Intressant att dessa sk forskare ännu inte upptäckt att pendeln håller på att slå över mycket mycket snabbt. Vad händer med samhället när kvinnor tar mer plats? Kommer männen frivilligt acceptera att bli hemmamän? Accepterar kvinnorna det? Är det självklart att allt blir bättre nu? Vad händer med barnen? Genusforskningen verkar inte intresserad av att ge oss svar, eftersom man helt fokuserar på kvinnor. Redan idag ser man tydligt att pojkarna inte klarar av dagens skola. | |
| kovikstippen | 2015-09-02 09:23 | |
| Vad säger det om Skolverkets kompetens om man måste överlåta utredningar till Mckinnsey? Hur ser McKinnseys agenda ut? Finns det bättre eller sämre svar att komma fram till? Om Skolverket inte klarar att göra sina egna utredningar - vilket existensberättigande har då myndigheten? Vad kan dom? Vad fokuserar Skolverket på? Genusfrågor? Antimobbing? | |
| totravel - Ej medlem längre | 2015-09-02 10:28 | |
| "huvudet i väggen hela tiden" | |
| kovikstippen | 2015-09-02 11:06 | |
| Varför har vi en gigantiskt stor och dyr myndighet som inte ens klarar av att göra en utredning inom sitt huvudsakliga område? Ska en myndighet utan kompetens inom sitt eget område verkligen få styra över svensk skola? Hur fan blev allt så fel? | |
| EricaJong | 2015-09-02 21:39 | |
| Det kan man verkligen fråga sig, kovikstippen. Men nu är saken som den är och man får arbeta utifrån de förutsättningar som finns. | |
| EricaJong | 2015-09-02 21:44 | |
| Och apropå genus i skolan, eftersom det exemplet togs upp: totravel uttrycker det väldigt väl. "Varför i hela friden behöver genusforskningen exkluderas från ämnena histora, samhällsvetenskap, matematik, geografi och religion?" Det, precis som värdegrundsarbete (tänk anti-mobbning, andt m.m), är något man arbetar med integrerat. Inte bara i alla ämnen utan under varje stund i skolan. Exempel från dagens SO-lektion, ämne Andra Världskriget. Funkar utmärkt att kombinera utan att låta genus 'ta över' något annat utan i stället göra det till en naturlig del i skolaretet. | |
| EricaJong | 2015-09-02 21:44 | |
| skolarBetet då | |
| kovikstippen | 2015-09-03 08:28 | |
| Erica. Varje minut av genusdiskussion innebär en minut mindre tillåtet annat. I en skola där så många inte ens blir godkända efter 9 år sysslar för mycket med tidstjuvar och för lite med grundläggande kunskaper. Alla frågor och alla kunskaper är viktiga. Men för att faktiskt förstå ett sammanhang och få ihop hela bilden behövs en mycket större mängd grundkunskaper än vad skolan erbjuder idag. Att lära ut genusvetenskap, antimobbing och annat modernt humbug bli ännu mer blaj utan grundläggande kunskaper om historien. Utan sin historia blir vi människor bara ett tomt skal. Utan kunskaper i historia kommer vi göra samma misstag igen och igen och igen och igen........ Alla behövet rötter för att stå stadigt. Idag hyllas historielöshet och ändringsbenägenhet. Har det skapat lyckliga människor? Hur ska Vi kunna ta emot invandrare om vi inte kan vår egen historia. Alla nya influenser blir ju skitläskiga. Alla nya tankar blir ju ett hot. Ett ämne som också behöver större plats är religionskunskap. Speciellt i dagens allt mer radikala samhälle. Hellre Religionskunskap än genusvetenskap. | |
| Moose72 - Ej medlem längre | 2015-09-03 15:46 | |
| www.svd.se/bryt-med-...ke n_573491 | |
| EricaJong | 2015-09-03 17:36 | |
| Du läste inte vad jag skrev, kovikstippen? | |
| totravel - Ej medlem längre | 2015-09-03 18:38 | |
| Det här borde vara som att slå in en öppen dörr men vissa dörrar verkar vara igenspikade. Hör och häpna!! Mark my works!! Kom ihåg vem som sa det först!!! Genusvetenskap är alldeles utmärkt att integrera in i religionskunskap. | |
| EricaJong | 2015-09-03 20:56 | |
| Och historia. Eller geografi. Eller matte. För att inte tala om svenska. Eller engelska! Eller...hör och häpna...idrott och hälsa eller franska! Det sistnämnda går också att integrera i historia. Som i sin tur kan innehålla andt. Eller...tja. | |
| kovikstippen | 2015-09-04 09:29 | |
| Bra där Erica. Nu förstår vi alla varför svenska barn har det svårt. Alla ämnen blir som maträtten Paella - massor av ingredienser och utan röd tråd. Moose72 länk var vettig och speglar ganska väl hur jag argumenterar här i tråden. Barn (och vuxna) behöver tydliga regler. Vad är rätt, vad är fel. Tydliga och fasta reprimander om man överträdelser reglerna. Samma regler för alla. Alltid. Flumkramarna tolkar detta som att jag förordar hårda straff och kadaverdisciplin. Det är absolut fel. Var man sätter gränserna beror på massa omständigheter. Samma regler för alla gäller inom gruppen och kan naturligtvis vara olika för olika grupper. Vissa grupper är t.ex. En klass. I andra frågor är gruppen årskursen, skolan, området, kommunen, landet. Alla som vill förstår det här. Dessutom är det så att alla vill förstå eftersom det känns tryggt att veta sina gränser. Gränslöshet skapar otrygghet och oro. Gränslöshet skapar plats för starka personer att ta makten. Gränslöshet skapar diffusa regler och reprimander som bliromöhliga att förstå och förhålla sig till. Det är sorgligt att skolan inte förstår detta och fortsätter skapa gränslösa ämnen och gränslösa miljöer. För en vuxen kan det säkert fungera med att blanda styrelsemöte med fria diskussioner om politik och grilltips - men i ett klassrum skapar det bara oordning. (har detta hänt?). Varför tror ni elever klarar något som ingen vuxen accepterar? Det låter schimpanser fint att blanda in allt möjligt i allt möjligt. Tyvärr gör man eleverna en björntjänst genom sin otydlighet. I fria diskussioner under mattelektionerna kommer alltid några hellre babbla vidare än att återgå till räkningen. Läraren kommer ha mycket svårt att samla ihop klassen efteråt. Hela lektionen blev blaj. Den som lider mest av detta är som alltid - de omotiverade (som dessutom blir allt mindre intresserade eftersom även dom uppfattar lektionerna som kravlös diskussionsklubb). Ett ämne i taget. Tydliga krav på vad ämnet syftar till och vad man kräver att alla ska uppnå.Tydliga regler inom gruppen. Svårare än så är det inte (de allra flesta grupper är "den lilla", typ klassen) Alltför standardiserade regelverk kommer aldrig fungera. I skolan bör olika grupper ha olika regler. Precis som att olika elever har olika studieplaner. Det här låter komplicerat i löpande text men är naturligt i verkligheten. | |
| kovikstippen | 2015-09-04 09:29 | |
| Bra där Erica. Nu förstår vi alla varför svenska barn har det svårt. Alla ämnen blir som maträtten Paella - massor av ingredienser och utan röd tråd. Moose72 länk var vettig och speglar ganska väl hur jag argumenterar här i tråden. Barn (och vuxna) behöver tydliga regler. Vad är rätt, vad är fel. Tydliga och fasta reprimander om man överträdelser reglerna. Samma regler för alla. Alltid. Flumkramarna tolkar detta som att jag förordar hårda straff och kadaverdisciplin. Det är absolut fel. Var man sätter gränserna beror på massa omständigheter. Samma regler för alla gäller inom gruppen och kan naturligtvis vara olika för olika grupper. Vissa grupper är t.ex. En klass. I andra frågor är gruppen årskursen, skolan, området, kommunen, landet. Alla som vill förstår det här. Dessutom är det så att alla vill förstå eftersom det känns tryggt att veta sina gränser. Gränslöshet skapar otrygghet och oro. Gränslöshet skapar plats för starka personer att ta makten. Gränslöshet skapar diffusa regler och reprimander som bliromöhliga att förstå och förhålla sig till. Det är sorgligt att skolan inte förstår detta och fortsätter skapa gränslösa ämnen och gränslösa miljöer. För en vuxen kan det säkert fungera med att blanda styrelsemöte med fria diskussioner om politik och grilltips - men i ett klassrum skapar det bara oordning. (har detta hänt?). Varför tror ni elever klarar något som ingen vuxen accepterar? Det låter schimpanser fint att blanda in allt möjligt i allt möjligt. Tyvärr gör man eleverna en björntjänst genom sin otydlighet. I fria diskussioner under mattelektionerna kommer alltid några hellre babbla vidare än att återgå till räkningen. Läraren kommer ha mycket svårt att samla ihop klassen efteråt. Hela lektionen blev blaj. Den som lider mest av detta är som alltid - de omotiverade (som dessutom blir allt mindre intresserade eftersom även dom uppfattar lektionerna som kravlös diskussionsklubb). Ett ämne i taget. Tydliga krav på vad ämnet syftar till och vad man kräver att alla ska uppnå.Tydliga regler inom gruppen. Svårare än så är det inte (de allra flesta grupper är "den lilla", typ klassen) Alltför standardiserade regelverk kommer aldrig fungera. I skolan bör olika grupper ha olika regler. Precis som att olika elever har olika studieplaner. Det här låter komplicerat i löpande text men är naturligt i verkligheten. | |
| Moose72 - Ej medlem längre | 2015-09-04 09:52 | |
| Genusvetenskap i fysik...... ""Det här är ju rena galenskapen –Reklamombuds mannen fastslår att Electrolux annons i VillaFakta med en dammsugande kvinna är könsdiskriminerande då den “ger en stereotyp bild av könsrollerna” Reklamen gällde en tystgående dammsugare och medan kvinnan dammsuger sitter mannen “tillbakalutad i soffan med en laptop i knät”. Electrolux tillbakavisar anklagelserna och menar att man måste se till helheten där man i sin reklam omväxlande använder både män och kvinnor för hushållets sysslor, och att det just i det här fallet råkade vara en kvinna. Så här skriver anmälaren: ”Vi delar väl på hushållets sysslor? Om hon är hemmafru så har hon städat innan han kom hem, att hon städar medan mannen ligger i soffan indikerar att hon arbetat hel dag precis som han gjort. Jättebra att sätta kvinnans naturliga plats – vid dammsugaren. Vilket år är det? 1960?” I ärlighetens namn – hur kan anmälaren veta att det ens är en kvinna på bilden? Det vittnar om ett fördomsfullt sätt att se på kön, där yttre markörer skulle skvallra om könstillhörighet. Vilket år är det? 1980? Så hur vet anmälaren att personen på bilden identifierar sig som kvinna, det skulle vara intressant att veta. Jag föreslår att Electrolux anmäler anmälaren. Och hur vet anmälaren att mannen inte jobbade hemifrån?! Det öppnar för möjligheten att hon kanske visst är hemmafru! Och att dammsuga upp det patriarkala stoff som ligger över vårt samhälle och därmed våra golv är väl för övrigt en medborgerlig plikt idag? Själv försökte jag faktiskt dammsuga igår, men efter ett tag när jag tyckte att dammsugaren var lite väl tyst, så upptäckte jag att sladden inte var i. Det är däremot något som borde anmälas – varför ska jag som kvinna vara beroende av ström? Tänk på att enheten för strömstyrka, Ampere är uppkallad efter en fransk man, enheten Volt för elektrisk spänning är uppkallad efter en italiensk man, och sambandet mellan strömstyrka, spänning och resistans – Ohms lag – är uppkallat efter en tysk man, och resistansen – en omskrivning för det patriarkala motståndet – anges givetvis i enheten Ohm, sedan har vi enheten för effekt, Watt, uppkallad efter en skotsk man, laddningsenheten Coulomb och inte minstCoulombs lag – uppkallade efter en fransk man, så har vi enheten Joule och Joules lag uppkallade efter en brittisk man osv och så här fortsätter det – och en joule är just vad som krävs för att lyfta ett 102 gram tungt äpple en meter rakt upp i luften för att sedan kasta det på dammsugaren om den inte suger upp dammet. Vad i h-ete – inte ska man väl behöva krypa för patriarkatet och stoppa sladden i vägguttaget när strömmen är så ojämställd!? Jag är ett genusmedvetet föredöme av rang"" | |
