Spelrum
| Giraffen | 40 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 18 |
| Inloggade | 58 |
Mobilspel
| Pågående | 19 502 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| KARR0 | 2008-07-19 11:33 | |
 | Jag önskar mina föräldrar hade tvingat mig till vissa saker ibland när jag var liten. Att städa mitt rum, hjälpa till hemma, ta tag i saker som jag inte kände för osv.. det hade underlättat för mig senare i livet tror jag. Genom att låta barnet bestämma och inte ställa några krav så gör man det en björntjänst som slår tillbaka mot det sedan. Livet är kravfyllt, lika bra att lära sig det från början | |
| Jättetrevlig - Ej medlem längre | 2008-07-19 11:44 | |
 | Min morsa tvingade inte mig till något alls, däremot så ville hon att jag skulle städa mitt rum, hjälpa till med disk, dammsuga nån gång ibland och diverse andra småsysslor. Inte så farligt enligt mig, men när jag var i tidiga tonåren så tyckte jag att kärringen var en jävla slavdrivare. Men jag krävde ändå att jag skulle få månadspeng utan någon som helst motprestation. Klart som fan att man hjälper till hemma, jag har sån tur att min son gör det självmant(inte alltid, men ganska ofta). Visst är det så att man som ung inte direkt uppskattar, eller ens förstår det som mamma och pappa gör för en, man vill bara ha pengar, mat på bordet och städat när polare kommer på besök. Ibland så tror ungar att pengar växer på träd och att allt bara ska sköta sig självt...men det är en del av mognadsprocessen, man lär sig till slut..:) | |
| FIN Börje | 2008-07-19 12:21 | |
 | bobo-> Du ville ha ett exempel på att Henry formulerar sig illa? Hur är det med: "Jag kommer knappast inte piska mina barn". Det betyder ju att Henry med största sannolikhet kommer att piska sina barn. Var det så du menade Henry? Tvång enligt wikipedia: Tvång innebär att någon förmår en person, ofta med våld, att utföra handlingar den annars inte skulle gjort. Vem tycker fortfarande att det är okay att tvinga sina barn till något? Självklart är disciplin viktigt. Men disciplin och tvång är två skillda saker. Tvånget kommer in då disciplinen är ur balans. Har ni sett TV-programen om familjer där barnen är utom all kontroll och det kommer in en "nanny" för att rätta till saker och ting? Vem är det som nannyn rättar till? barnen? Njae .Föräldrarna? Jooo! Om barnen är odisciplinerade har föräldrarna gjort ett dåligt jobb. Tvång föder våld. | |
| Minta | 2008-07-19 12:32 | |
 | Jo, tvång är ett illa valt ord här. Det ger negativa associationer. Vad det handlar om är att de vuxna ibland bestämmer åt barnen, du måste gå i skolan, du måste gå och lägga dig, du måste sluta spela dataspel nu därför att det är skola imorgon osv, du måste läsa läxor (hur många barn förstår vikten av det av sig själva?). Ibland handlar "tvånget" om att du måste städa ditt rum (även om barnet inte alls tycker att det behöver städas och rentav trivs i röran och smutsen), i bästa fall sker det med positivt beröm och morötter, men ibland räcker inte det. Det är inte fel att visa att man bestämmer som vuxen. Det är svårt att ge generella råd eftersom det kan bli så fel, auktoritära föräldrar är alltid fel tycker jag. Däremot kan vissa auktoritära lärare fungera, men återigen ska det vara på rätt sätt. | |
| bobo flux | 2008-07-19 12:35 | |
 | niala, du kan alltså inte se en enda skyldighet i livet förutom att njuta av det? min åsikt är att man måste ha vissa skyldigheter i samhället för att få det att fungera. Har du läst boken "Flugornas herre"? Du behöver nog slipa på intuitionen, du lyckades ju få trådskaparens startinlägg som enbart är frågeställningar till att bli uttryck för rättfärdigande av tvång gentemot barn. Min bild av uppfostran är att den inte alltid är särskilt njutbar, tvärtom kan det vara jättejobbigt med barn som inte vill klä på sig, inte vill gå till skolan, inte vill borsta tänderna eller tvätta sig etc etc. Vad gör du i exemplet som le-lou lägger fram ovan, när du bara har en kvart kvar tills jobbet börjar och ditt barn trots flertalet uppmaningar, lockelser och övertalningsförsök vägrar ta på sig sina kläder innan ni ska åka? Eftersom ditt resonemang bygger på att barnet utan tvång skall fatta sitt beslut själv så är jag nyfiken på hur du löser en sådan situation utan att ta till tvång. Yog Sothoth, ibland räcker det väl att starta en diskussion genom en allmän frågeställning i ämnet, så att man genom diskussionen kan fördjupa sig istället för att gå direkt på kärnan med en jättedjup fråga? Jag tycker trådskaparens frågeställningar är suveräna, just för att de öppnar upp för diskussion. mimmipigg1, jag ställer en liknande fråga till dig som jag ställde till niala tidigare i tråden. Hur kan du utifrån ett foruminlägg avgöra huruvida någons föräldraskap är bra eller dåligt? FIN Börje, jag kunde nog faktiskt skönja en viss satirisk underton i det inlägget. Och nannyn som du tar som exempel har ju bland annat infört skamvrån i vissa program. Du får gärna rätta mig om jag har fel, men jag inbillar mig att skamvrån är det nog inte alla ungar som ställer sig frivilligt i. Alla ni som har hackat på trådskaparen: hur är er inställning till skolplikt egentligen? Om era barn inte vill gå till skolan, stannar ni hemma och tittar på TV då? | |
| mimmipigg1 | 2008-07-19 12:41 | |
 | Att ha tydliga regler som man förväntar sig ska följas är inte detsamma som tvång! Regler som är utformade för att hela familjen ska fungera och må bra är ju en förutsättning för harmoni. Men man kan visa empati och förståelse för individen även när man sätter gränser. Tvång betyder ju att man överskrider individens integritet genom att tvinga sin egen vilja på någon, det är inte OK. Självklart måste man ibland hindra barn från att göra sånt som är direkt skadligt för dem. Springa ut på trafikerade vägar, bada på för djupa vatten mm. Där måste föräldrar vara auktoriteter och ta ansvar för vad som händer barnen. | |
| Minta | 2008-07-19 12:50 | |
| Det blir nog en lek med ord här. Går det att uppfostra ett barn utan att tvinga ens egen vilja på det ibland? | |
| bobo flux | 2008-07-19 13:14 | |
| Bra frågeställning, Minta. Vad gör man om barnet inte följer de regler man har satt upp? Jag utgår från att man säger till barnet och tar en diskussion om att det barnet gör är fel, men om barnet ändå fortsätter att bryta mot reglerna, vad är då nästa steg? | |
| Minta | 2008-07-19 13:19 | |
| Det är kanske det som var TS frågeställning ursprungligen? | |
| Minta | 2008-07-19 13:23 | |
| Jag tror att det råder någon form av missuppfattning. Jag tror inte att barn upplever det som att man överskrider deras integritet på ett sätt som är skadligt. Kränkningar är inte acceptabla, men är en resolut vuxen alltid kränkande? Tvärtom kan barn uppleva trygghet i tydliga vuxna som kan och vågar sätta gränser inte bara när barn springer ut på vägen eller håller på att drunkna, utan på alla områden i livet. Jag tror verkligen att barn vill ha det. Det är inte motsatsen till kärlek, det kan istället vara modigt. | |
| mimmipigg1 | 2008-07-19 15:08 | |
| Alldeles rätt Minta, det tror jag också. Men hur många onödiga tvång utsätter vi inte våra barn för? Det ska inte behövas tvingas på skor och jackor i sista minuten innan dagis. Samarbetar vi med barnet, alltid, så behövs inte det. Har vi vuxna framförhållning och en plan för hur vår vardag ska se ut med ungarna, behöver vi sällan tvinga in dom i en fålla utan fria val. Barn utvecklas när de får ansvar och även små barn kan ta ansvar över små ting som har med deras person att göra. Jag tycker inte man har rätt att tvinga på sina ideer på barnen. De är egna individer med egna känslor. Men tro för allt i världen inte att jag tillåter mina ungar att göra vad som helst. Jag tror på att ha få regler, men de reglerna är orubbliga. Om något inte är skadligt, moraliskt förkastligt eller förbjudet i lag går det alltid att resonera om. | |
| Minta | 2008-07-19 15:54 | |
| Ja, relationen till ens barn ska ju naturligtvis präglas av respekt för barnet som individ och man kan ge barnet olika val. Auktoritär uppfostran är väldigt skadlig tror jag. Ibland finns inte tiden att vara pedagogisk och ibland bestämmer man bara helt enkelt därför att man är vuxen. Men ibland tror jag att vuxna är FÖR rädda för att bestämma därför att de tror att de skadar barnet då och att barnet blir ängsligt och osjälvständigt och jag v et inte allt. Undersökningar har visat att de curlade barnen som blir osäkrast och ängsligast med sämst tro på sig själva och sin förmåga. | |
| Femme_Fatale | 2008-07-19 16:04 | |
 | mimmipigg1 ovan...."Det ska inte behövas tvingas på skor och jackor i sista minuten innan dagis. Samarbetar vi med barnet, alltid, så behövs inte det. Har vi vuxna framförhållning och en plan för hur vår vardag ska se ut med ungarna, behöver vi sällan tvinga in dom i en fålla utan fria val.osv." När ska man klä på barnen då?....man kan ju inte skicka ut små barn själv tidigt på morgonen medans man gör klart resten. Har man en tid att passa bör man ju åka då och att starta tidigare hjälper ju knappast då barnet/barnen som krånglar lika gärna kan krångla då. Jag är mamma till 3 tonåringar och en liten på nästan 2 år....de största barnen är födda inom 3,3 år....tack och lov var det inga problem på morgnarna med dem......värre lär det väl bli med den lilla. Barn behöver regler.....och pedagogik fungerar till viss del....men det är till sist och syvene föräldrarna som måste ta ansvar och bestämma. Har sett vad som händer om barn hela tiden ska argumentera och inte kan ta ett nej. Inlägget från Minta ovan är bra. Den här insändaren i nerikes säger också mycket...har inte riktigt med ämnet att göra men pekar på riskerna med curlingföräldrar www.na.se/svarasnabb...nt UID=2031 | |
| mimmipigg1 | 2008-07-19 16:38 | |
| Femme_fatale: Varför inte lära barnen att samarbeta? Har sett vad som händer när barn som alltid blivit överkörda av sina föräldrar blir tonåringar, inte så kul. | |
| mimmipigg1 | 2008-07-19 16:45 | |
| Jättebra artikel för övrigt :D | |
| Femme_Fatale | 2008-07-19 18:57 | |
| Samarbete var inget problem för mina barn....men alla barn är ju olika och många gånger kan det vara svårt att få barn att samarbeta. Min minsta är inte alls som de andra var när de var små (andra gener =) ), hon är envis som synden och har ett humör utan dess like. De andra framstår som änglar i samma ålder. Uppfostran är svårt och vad som fungerar på ett barn kanske inte fungerar på ett annat. Jag har mycket tålamod när det gäller barn men jag vägrar låta mig styras av en unge. Har sett flera skräckprogram, typ nanny och allt vad de heter, där barnen tagit över familjen helt. Det är ju faktiskt också så att barnen mår själva dåligt i dessa familjer. Jag tror barn mår bra av gränser och regler, men visst kan man tumma på dem vid särskilda tillfällen. Jag menar läggtider vid julafton och såna saker. | |
| bashargreen - Ej medlem längre | 2008-07-20 10:47 | |
| mimmipigg! du tog bra hand om detta! det är jag glad att se, sunda åsikter | |
| bobo flux | 2008-07-20 10:58 | |
| mimmipigg1, det du beskriver är ju givetvis den utopiska bilden av barnuppfostran, och har dina barn varit så duktiga är det bara att gratulera! men av det jag har förstått av vänner och bekanta med barn så är verkligheten inte alltid lika rosaskimrande...det finns t ex barn som vägrar att klä på sig på morgnarna, det kallas trots och jag inbillar mig iaf att det är en del av barnens intellektuella och sociala utveckling. | |
| BugBig - Ej medlem längre | 2008-07-20 11:20 | |
| Barn gör inte som man säger, barn gör som man gör själv! | |
| le-lou | 2008-07-20 11:28 | |
 | "Samarbetar man med barnet, alltid, så behövs inte det. " Eh jo. Ett barn är inte en vuxen som förstår allt logiskt i världen och hur saker och ting måste vara..samarbete i all sin ära, men ibland måste man styra skutan själv. | |
