Spelrum
| Giraffen | 29 |
| Krokodilen | 8 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 1 |
| Grisen Böjningslistan | 22 |
| Inloggade | 60 |
Mobilspel
| Pågående | 19 338 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Araknoidea | 2010-09-07 14:50 | |
 | wildman Det är lugnt, jag är van. Men det är väl som du säger att hatet är en del i krishanteringen. Att gå runt och hata och även låta det gå ut över andra är väl kanske inte så hälsosamt. Men att få känna hat när man tänker på jobbiga situationer och personer tror jag är mer eller mindre mänskligt. | |
| Araknoidea | 2010-09-07 14:52 | |
| Minta Snälla använd inte hat och bitterhet synonymt! | |
| Minta | 2010-09-07 15:00 | |
| Jag tror visst att det är synonymt i längden. | |
| Araknoidea | 2010-09-07 15:04 | |
| Minta Vad grundar du det på? | |
| Minta | 2010-09-07 15:13 | |
| Jag tror att om man hatar i åratal så slutar det i bitterhet eller är detsamma som bitterhet, så här skriver Susanna Radovic om "pessimistiska hatare": Bitterhet kan utgöra ett djupt destruktivt beteendemönster och borde identifieras som en psykisk störning under namnet ”Posttraumatiskt bitterhetssyndrom”, menar den tyske psykiatern Dr Michael Linden. Frågan diskuterades av APA – The American Psychiatric Association – i samband med framtagandet av en ny manual för psykiatrisk diagnostik – DSM-V. Störningen modelleras efter posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eftersom även bitterhet är en respons på ett trauma, menar Dr Linden. Personer med PTSD är ofta rädda och ångestfyllda. De upplever att världen har behandlat dem orättvist, säger Dr Linden. Bittra människor är typiskt goda människor som har arbetat hårt för något viktigt, som ett jobb eller en relation, säger Linden. Sedan händer oväntat något hemskt, de blir avskedade, partnern lämnar dem och de fylls av en djup känsla av orättvisa. Istället för att bearbeta förlusten kan de inte komma över känslan av att ha blivit behandlade illa. De blir arga, pessimistiska hatare utan hopp, säger Dr Linden. Dr Linden, som har publicerat flera artiklar i ämnet, uppskattar att 1–2 % av befolkningen lider av bitterhetssyndrom. Hur botar man då detta? Problemet är att personer som lider av bitterhetssyndrom sällan söker sig till psykiatrin för att få hjälp, eftersom de inte inser att problemet (delvis) ligger hos dem själva, menar Dr Linden. De är i stort sett obehandlingsbara eftersom de själva är övertygade om att hämnd är enda lösningen på deras problem. | |
| Araknoidea | 2010-09-07 15:25 | |
| Ja som sagt, om man går runt hela dagarna och känner hat mot allt och alla kan jag förstå att det blir ett problem. Men vad jag talar om är att man förmår kunna känna hat precis som man kan känna kärlek. Inga känslor bör väl överdrivas om man ska vara dygdig =) Att låta dagarna präglas av hat kan nog övergå till bitterhet. Att däremot vid tanken på personer eller situationer kunna känna ilska är nog både mänskligt och hälsosamt. | |
| Minta | 2010-09-07 15:36 | |
| Ja, det är hälsosamt att känna hat och mycket mänskligt. Däremot inte att stanna där. Det finns naturligtvis situationer (jag kan tänka mig t.ex. Englas mamma) där det verkar mycket svårt att inte känna hat och därför är det en fruktansvärd sak hon drabbats av. Hur lätt kan det vara att inte hata den förövaren? | |
| Mouche - Administratör | 2010-09-07 15:49 | |
 | Nej, jag skulle inte förlåta någon som inte visar att han/hon verkligen vill bli förlåten. Det finns för mig också saker som är för evigt oförlåtliga, detta oavsett om ånger finns eller inte. Hat är en alltför destruktiv och hämmande känsla att ha inom sig så det klarar jag mig utan. Det kanske gör en person stark för ett kort ögonblick men i långa loppet så försvagar den. Mouche | |
| Araknoidea | 2010-09-07 17:02 | |
| Allt med måtta mina vänner =) | |
| Yinyanggurl - Ej medlem längre | 2010-09-07 23:53 | |
| Man kan även b e s t ä m m a sig för att sätta ner väskorna av hat som man har gått omkring och burit på, (kanske i flera år?). Man kan b e s t ä m m a sig för att sätta ner de väskorna på marken en gång för alla. | |
| Araknoidea | 2010-09-08 07:30 | |
| Yiny Återigen hatet behöver inte kännas som en tung börda och behöver heller inte prägla hela ens liv! | |
| Bitte - Administratör | 2010-09-08 07:47 | |
| Om någon sårar mig riktigt ordentligt så har jag svårt för att förlåta eller nä jag gör det inte,, om där emot någon bara gör mig arg eller ledsen så har jag inga problem med att förlåta efter en ursäkt,,kanske tom utan den ,, för ibland blir det bara fel och ingen av oss är perfekta Att gå om kring och känna hat .. ligger inte för mig, eller rättare sagt det finns inte i mitt liv,,att hata andra människor,, till sist så ska ju den som sårat mig leva med det också och tror att den "bördan" kan vara tyngre att bära.. I ett förhållande/äktenskap så skulle jag kunna förlåta ett tillfälligt felsteg,, men inte om den jag lever med skulle ha haft ett längre förhållande med någon annan.. det ena är ett tillfälle , det andra är ett medvetet val Bitte | |
| dinodog | 2010-09-08 09:23 | |
| Bara för att man inte kan förlåta någon, betyder det inte att man hatar personen i fråga. I mitt fall är personen ingenting i mina ögon, inte ens luft. Händer att jag stöter på personen , men ser då rakt igenom denne. Personen i fråga själv viker alltid undan blicken eller vänder om och går tillbaka samma väg som den kom ifrån. Det får en ju att undra vem som gjort fel. Kan tillägga att jag inte ens höjt rösten mot personen. Medans personen kommit med påståeenden, som inte är sanna om mig som person. Som tur är vet alla mina vänner och grannar om min situation och där har jag deras fulla stöd. | |
| Araknoidea | 2010-09-08 11:12 | |
| Bitte Ja är det inte allt för stora felsteg så kan det ju klassas som en tillfällighet. Jag har i alla fall lättare för att förlåta någon som jag älskar och som jag vet innerst inne älskar mig. | |
