Spelrum
| Giraffen | 39 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 19 |
| Inloggade | 58 |
Mobilspel
| Pågående | 19 107 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| temperance | 2013-09-24 18:38 | |
 | Jag beundrar också Corlinis driv och jävlar anamma, sen skulle jag själv aldrig jobba 16 timmar om dagen eller se ner på andra som inte orkar lika mycket. Vi människor ÄR olika, och prioriterar olika. Väldigt svårt att ta till sig ibland. | |
| Challe_B - Ej medlem längre | 2013-09-24 18:52 | |
 | vad betyder egentligen "stenhård" när det är inom citationstecken? | |
| pabster1 | 2013-09-24 18:57 | |
| Jag har mött många Corlinis i mina dagar.... De har ganska tomma liv och bara jobbar. Vi andra kanske lever mer.... En balans som är bra är det som är bäst. För mycket ledig tid är extremt destruktivt det också. | |
| rien de neuf - Ej medlem längre | 2013-09-24 19:02 | |
| Eh ja, eller så jobbar hon med sin hobby och trivs med det. Själv skulle jag aldrig kunna ha det så, jag tror och hoppas att jag kan älska mitt jobb och älska min fritid utan att de tvunget måste överlappa varandra. Corlini verkar vilja ha ständig stimulans och helfokus på ngt, jag vill ha ständig variation och bredd. Astöntigt att hålla på och håna/provoceras av andras preferenser, som båda parter gör här. | |
| mönjelilja - Ej medlem längre | 2013-09-24 19:12 | |
| Vi funkar olika helt enkelt. Skriver under på riens inlägg. Bara man accepterar att vi är olika, så är det ok. Vad man värdesätter mest kan ju också variera över tid och i olika faser av livet. Men man ska ge fasen i att slå på svaga som ligger ner. | |
| -FaMo- - Ej medlem längre | 2013-09-24 22:24 | |
| www.gagbay.com/gag/w...ic -337041/ | |
| Rultatultan | 2013-09-24 22:29 | |
| @corlini Du skrev: "efter att ha skuggat igenom en annan tråd här om laster under sk egentid slår det mig att väldigt många verkar göra väldigt lite. stämmer det, eller är jag ovanlig undrar jag?" Jag kan inte svara för andra, bara för mig själv. Jag tror att jag i mångas ögon ses som en person som gör väldigt lite. Men för mig är det just nu väldigt och ovanligt mycket. Jag jobbar "bara" 68% och har "bara" två regelbundna aktiviteter som väl kan anses vara hobbies eller fritidsaktiviteter utanför hemmet. Jag har "bara" mig själv att ta hand om och inte en stor familj med ungar, man och diverse djur (kissekatterna tar i princip hand om sig själva). Men för mig är det att göra mycket - ja, ovanligt mycket faktiskt. Allt utefter mina förutsättningar. Du skrev: "ni som dagligen är "lediga" vad går det ut på, är det inte långtråkigt. vad händer i livet, står det inte still och ser mer eller mindre likadant ut när man blickar tillbaka? " Min lediga tid (om jag med ledig menar den tiden jag inte arbetar, går på mina aktiviteter eller träffar vänner och familj) går mest ut på någon form av återhämtning eller påfyllning av energi. Men nej, livet står aldrig stilla! Och likadant är det absolut inte. De sista åren har det varit oerhört stora förändringar i både stort och smått. Variation är verkligen inget jag saknar! | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2013-09-24 22:50 | |
| Det som är viktigt är väl att alla är nöjda med sina liv!?eller är det viktigt att andra är nöjda med era liv ?jag är nöjd med mitt liv kunde vara lite mindre att göra just nu bara.Med magkatarr som följd av lite för mycket i livet,Men det vänder snart,Vi är alla olika skulle jag mocka skit och sitta på en häst hela dagarna skulle jag förmodligen dö av tristess medan Corlini njuter av det.Vi är alla olika | |
| corlini | 2013-09-27 21:27 | |
| många åsikter ser jag och efter endel funderingar kring det som skrivits sen jag yttrade mig sist har jag upptäckt att en del tar illa upp av mig, retar sig på mig eller försöker göra sig lustiga över mig. dessa personer har alla gemensamt att de anser mig vara "dryg" oaccepterande av andras personligheter osv. säg mig är det inte lite lustigt och motsägelsefullt då att dessa personer inte accepterar min personlighet pga den inte samspelar med den egna? jag vet att det bla finns fula, lågintelligenta, lata, trevliga, bekväma, lättstressade, lågpresterande, sköra klena, svagpsykade, varmhjärtade, genomsnälla, onda, egoistiska, underbara människor. jag undrar varför man inte får tycka så, de finns ju allihopa. jag tex anser mig ha ett väldigt varmt hjärta och vara full av kärlek. är det motsägelsefullt bara för att man inte kan finna förståelse, förlåtelse, empati med precis alla eller anser vissa faktiskt inte vara värda det? jag har brister nog t.o.m ganska många MEN jag är medveten om dem alla, de värda att jobba på funderar jag över och de andra struntar jag i just nu eftersom jag mår bra ändå. "vi är alla olika" är ett uttryck som fötts ur politisk korrekthet när man inte fattar vad andra sysslar med eller varför. precis som att många ofta ljuger sig blå t.o.m för sig själva genom att påstå att vi alla är lika. om vi var det skulle vi då bli provocerade av varandras värderingar, livsstil, språkbruk, tro etc? nog om det, rejält OT. jag är glad idag, blev inte blekfet eller mentalt apatisk denna veckan heller, inte heller stangerade vardagen i slentrian. jag har haft en fullspäckad vecka och ändå hunnit se ett TVprogram, somnade ifs mitt i men ändå. jag har haft en praktikant i två veckor och jag vet fortfarande inte om han är sinnesslö, född långsam eller bara har den personligheten. hur kan en ung stark frisk människa vara långsam både i kropp och skalle? är det meningen att en 2barnsmor på snart 40 skall orka, hinna och fatta mer än en 19 sportkille? vart är världen påväg. jag kan inte göra annat än att summera oss alla som väldigt olika och att jag helt enkelt inte är särskilt bra på att förstå den mera "bekväma" varianten av homosapiens, det jag vet nu är att trots denna brist på förståelse, acceptans och ibland empati så är jag bättre på det än dem som påstå sig besitta just dessa egenskaper. | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2013-09-27 21:51 | |
| Japp. | |
| Daggdroppe | 2013-09-27 21:55 | |
 | Du har turen att inte vara arbetslös då. Hur ska man fylla en dag med aktiviteter när man inte har några pengar, bara tid? | |
| corlini | 2013-09-27 22:00 | |
| du får vara precis hur olik mig du vill SP. att skratta åt det, fundera, känna, undra och öppet bolla det och gilla olikheten är vad jag anser vara full acceptans och ömsesidig respekt för andras ytterligheter och dess alla sidor trots svag punkter. :) en liten latmask och funderande glidare med min fulla respekt och mitt goda omtycke alltså. vi behövs nog båda två för att världen ska bli lite roligare att bo i för de andra. | |
| corlini | 2013-09-27 22:03 | |
| tid skapar möjligheter Daggdroppe, du bestämmer själv vad du vill göra resten av livet oavsett 50 öre på fickan eller fast jobb. | |
| Maradona1986 | 2013-09-27 22:32 | |
 | Corlini, jag avundas dig i det att du lyckats göra din hobby till ditt yrke. Det är fantastiskt och det ska ingen ta ifrån dig. Hade jag bara haft mer talang för det så hade jag helst försörjt mig som handbolls- eller fotbollsproffs. Och då hade jag mer än gärna stått och nött straffar, inlägg eller hoppskott hela dagarna. Nu var min talang begränsad så jag hade knappast kunnat försörja mig på idrotten. Istället har jag ett jobb som säkert många skulle avundas. Jobbet har gett mig möjligheter att resa ganska rejält över hela världen de senaste tio åren. Jag har haft möjlighet att bo utomlands och uppleva saker jag aldrig skulle fått möjlighet till om jag inte hade jobbat med det jag gjort, i mitt fall i marknadsföringsroller i ett par olika multinationella livsmedelsföretag. Jag får enormt mycket energi från jobbet, och skulle troligtvis vara uttråkad om jag inte hade det. Men samtidigt, jag gissar att du skulle hålla på med hästar på ett eller annat sätt även om det inte var ditt yrke. För mig, inte en chans att jag skulle syssla med lanseringsplaner eller kommunikationsstrategier om jag inte fick betalt. Jag är nog väldigt bra (vilket jag inte lägger någon värdering i för övrigt) på att skilja på jobb och fritid. Jag gör mina 55-60 timmars arbetsvecka och får anständigt betalt för det, och skulle verkligen inte göra det om jag inte trivdes med det jag sysslar med, men det som verkligen ger mig glädje är det som sker utanför jobbet. I mitt fall idrott (utöva och titta på), mat, vin, resor och givetvis att bara umgås med min sambo. Och om jag hade kunnat leva det livet genom att jobba 30-40 timmar istället för 55-60 så hade jag hellre gjort det, men så funkar det inte alltid. Men jag tror att jag skulle kunna trivas väldigt bra med att göra "väldigt lite" (som din utgångsfråga handlade om), åtminstone betydligt oftare än idag..... | |
| Maradona1986 | 2013-09-27 22:32 | |
| Corlini, jag avundas dig i det att du lyckats göra din hobby till ditt yrke. Det är fantastiskt och det ska ingen ta ifrån dig. Hade jag bara haft mer talang för det så hade jag helst försörjt mig som handbolls- eller fotbollsproffs. Och då hade jag mer än gärna stått och nött straffar, inlägg eller hoppskott hela dagarna. Nu var min talang begränsad så jag hade knappast kunnat försörja mig på idrotten. Istället har jag ett jobb som säkert många skulle avundas. Jobbet har gett mig möjligheter att resa ganska rejält över hela världen de senaste tio åren. Jag har haft möjlighet att bo utomlands och uppleva saker jag aldrig skulle fått möjlighet till om jag inte hade jobbat med det jag gjort, i mitt fall i marknadsföringsroller i ett par olika multinationella livsmedelsföretag. Jag får enormt mycket energi från jobbet, och skulle troligtvis vara uttråkad om jag inte hade det. Men samtidigt, jag gissar att du skulle hålla på med hästar på ett eller annat sätt även om det inte var ditt yrke. För mig, inte en chans att jag skulle syssla med lanseringsplaner eller kommunikationsstrategier om jag inte fick betalt. Jag är nog väldigt bra (vilket jag inte lägger någon värdering i för övrigt) på att skilja på jobb och fritid. Jag gör mina 55-60 timmars arbetsvecka och får anständigt betalt för det, och skulle verkligen inte göra det om jag inte trivdes med det jag sysslar med, men det som verkligen ger mig glädje är det som sker utanför jobbet. I mitt fall idrott (utöva och titta på), mat, vin, resor och givetvis att bara umgås med min sambo. Och om jag hade kunnat leva det livet genom att jobba 30-40 timmar istället för 55-60 så hade jag hellre gjort det, men så funkar det inte alltid. Men jag tror att jag skulle kunna trivas väldigt bra med att göra "väldigt lite" (som din utgångsfråga handlade om), åtminstone betydligt oftare än idag..... | |
| mrperfect | 2013-09-27 22:54 | |
 | Man kan ju inte åka omkring i en obesiktigad bil, det är ju totalt oansvarigt. | |
| corlini | 2013-09-28 07:44 | |
| maradona, jag tror du skulle kunna tänka dig dendär 40timmarsveckan nu eftersom du nu gjort 60timmarsveckan och resandet med alla dess möten på olika nivåer. en kul, utmanande och viktig psykologisk etapp är uppnådd och därför kanske man kan tänka sig att "slå sig till ro" på ett annat sätt än om du inte gjort den erfarenheten, tror du att du nöjt dig med 40timmarsveckan om du aldrig haft den "resan" i livet du faktiskt har? ja, jag kan till fullo förstå den som står och nöter straffar eller hoppskott i tid och otid oavsett väder, sällskap eller dag. det är ett extremt intresse och nästan ett maniskt tillstånd, man går in i sitt precis som i vilket yrke som helst som kräver 110% fokus och närvaro. och jag är skitglad att det för mig efter många år utvecklats till att bli ett yrke med inkomst och ett intresse med sponsorer. | |
| Maradona1986 | 2013-09-28 22:54 | |
| Tror att jag behöver en utmaning, någonting att sträva efter. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Men för mig skulle detta gärna kunna vara någonting som kräver färre timmar i veckan. Idag har jag detta på jobbet (förenklat kan jag kalla det karriärambitioner, men det handlar egentligen om att uppnå någon form av personlig tillfredsställelse) och i mina personliga intressen (i mitt fall i form av långdistanslöpning). Men jag tror inte att jag behöver mängden timmar för att känna mig tillfredsställd. Och jag hoppas verkligen inte att det handlar om att slå sig till ro (fan, jag är ju inte ens 40....). Men samtidigt är jag jävligt bra på att inte göra något vettigt. Jag kan verkligen njuta av en semestervecka, en långlunch med vitt vin eller en golfrunda. Och just där och då vill jag verkligen inte jobba. Jag tror att jag skulle kunna trivas jättebra med ett sabbatsår (vilket jag vet inte kommer att hända). Sedan är det klart, en semesterdag i Italien är en annan sak än en gråmulen tisdag i november.... | |
| Maradona1986 | 2013-09-28 22:56 | |
| Tror att jag behöver en utmaning, någonting att sträva efter. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Men för mig skulle detta gärna kunna vara någonting som kräver färre timmar i veckan. Idag har jag detta på jobbet (förenklat kan jag kalla det karriärambitioner, men det handlar egentligen om att uppnå någon form av personlig tillfredsställelse) och i mina personliga intressen (i mitt fall i form av långdistanslöpning). Men jag tror inte att jag behöver mängden timmar för att känna mig tillfredsställd. Och jag hoppas verkligen inte att det handlar om att slå sig till ro (fan, jag är ju inte ens 40....). Men samtidigt är jag jävligt bra på att inte göra något vettigt. Jag kan verkligen njuta av en semestervecka, en långlunch med vitt vin eller en golfrunda. Och just där och då vill jag verkligen inte jobba. Jag tror att jag skulle kunna trivas jättebra med ett sabbatsår (vilket jag vet inte kommer att hända). Sedan är det klart, en semesterdag i Italien är en annan sak än en gråmulen tisdag i november.... | |
| carlmartin - Ej medlem längre | 2013-09-28 23:19 | |
| T.S får tåla kritik, eftersom ts själv är så generös med det :) | |
