Spelrum
| Giraffen | 37 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 19 |
| Inloggade | 56 |
Mobilspel
| Pågående | 19 107 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| pink ribbon - Ej medlem längre | 2013-09-29 12:04 | |
![]() | Corlini: Jag mår faktiskt lite illa av de fördomar och det förakt du vräker ur dig om andra människor, invandrare inberäknat. Om jag vore riktigt lumpen, kunde jag nästan påstå att hästsport - det är väl inget riktigt jobb? Vem behöver hästar som hoppar över hinder, egentligen. De jag känner (och det är ganska många) är fullt nöjda med en 40-timmars arbetsvecka eller mindre. Folk gör så mycket utom att bara titta på TV. Ägnar sig åt barn och vänner t ex eller den stora kärleken och ett rikt samliv. Odlar, plockar bär, hugger ved, sköter hemmet, renoverar, gör storkok och bakar, går på kurser, träffar folk, shoppar, reser (utan medföljande hästar), hunddressyr, fjällvandring, fiske, jakt, idrott eller annan fysisk aktivitet som bygger upp kroppen istället för att bryta ner den, bio, restaurang, politiskt arbete, föräldramöten och till skolan hörande aktiviteter, är barnvakt, besöker gamla och sjuka, sjunger i kör eller utan kör, spelar instrument, går på konserter, teater, ägnar sig åt religiös verksamhet, spelar spel, allmänbildar sig och en massa andra saker. Jag har förstått att du inte gifte dig rikt för att bli försörjd, att du nästan sliter ihjäl dig för att driva din verksamhet och det är ju duktigt, även om jag inte kan låta bli att känna en oro över att du förstör kroppen i förtid. Hoppas att du via denna tråd har fått en liten inblick i vad den stora grå massan där utanför stängslen pysslar med. | |
| strulmaska | 2013-09-29 12:17 | |
![]() | Fortfarande inget om vad ditt budskap är? Klarar du inte att argumentera för din sak corlini? | |
| strulmaska | 2013-09-29 12:30 | |
![]() | Gör ett försök? | |
| SylviaPlath - Ej medlem längre | 2013-09-29 13:21 | |
![]() | Budskap? Jag förstår inte. Måste man ha ett sånt för att starta en tråd? Jag tycker det framgår tydligt vad corlini undrar, och jag tycker det är märkligt att ingen tycks förstå vad hon menar. Jag förstår precis. Jag kan också känna främlingskap inför människors i mina ögon torftiga liv. Jag pratar inte om folk med en rik fritid utan om sådana som lever inneslutna i en bubbla av tristess och bekvämlighet och ständigt väljer det enkla, det trygga. Människor som dagligen passiviseras mer och mer. Som i mina ögon "nöjer sig". Som känner passion till inget men är inte heller aktivt olyckliga utan de bara lever som de tror de skall leva. Denna värdering är min och jag vet ingenting om dessa människors lycka, det vet jag. Det hade därför varit trevligt om någon mindre lättkränkt person kunde ta sig tid att förklara hur man förvaltar en vardag med mkt fritid på bästa sätt, utan att få ledan på köpet. Jag kan nämligen inte konsten. | |
| strulmaska | 2013-09-29 13:29 | |
![]() | Jag förstår också givetvis!! Men denna människas syn på sig själv och förutfattade meningar om andra är jag nyfiken på. | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2013-09-29 14:00 | |
![]() | inget fel på corlinis sett att se på sig själv,jag förstår henne,vi är ganska lika fast på olika områden.Ni tycker hon ser ner på andra men det gör hon inte,hon | |
| pink ribbon - Ej medlem längre | 2013-09-29 14:02 | |
![]() | Jag delar inte ts åsikt om att väldigt många verkar göra väldigt lite och jag ser inte den passiva mängden av människor som lever i bekvämlighet. T o m pensionärer och arbetssökande i min närhet lyckas för det mesta fylla dygnet med sysselsättning. Jag vet inte hur det ser ut på andra ställen, men jag har en uppfattning om att det är väldigt få människor slösar bort sina liv på lättja eller destruktivt levnadssätt. Är man ensamstående utan barn, inte fullt frisk och arbetslös, kan jag tänka mig att ett självförstörande soffliv har lättare att ta över. Att en datasajt är överrepresenterad av daglediga som inte får sitt liv att fungera riktigt, är inte så konstigt. De utgör dock en minoritet i samhället. | |
| Måns_E | 2013-09-29 14:13 | |
![]() | Jag tycker att det är värre med folk som har åsikter om alla fel på andra individer än att det finns någon enstaka lite småslö person. De flesta jag känner passar inte in på corlini och Sylvia plaths beskrivningar, men det kan ju hända att ni helt enkelt umgås/stöter ihop med väldigt många förslappade soffliggare, eller så bygger ni upp resonemang runt ganska löst grundande fördomar. Och som sagt, vad är det för viktigt med hästsport. Egentligen? | |
| strulmaska | 2013-09-29 14:15 | |
![]() | Exakt Måns; corlinis svar emotser jag med spänd förväntan. | |
| strulmaska | 2013-09-29 15:01 | |
![]() | Corlini; Kan du inte svara eller har du häcken full? | |
| LittleStalin - Ej medlem längre | 2013-09-29 15:01 | |
![]() | Hästsport. Det måste ju vara det mest meningslösa en vuxen människa kan lägga tid på. Springa och tramsa runt med ett djur som både kan ligga, stå och äta själv. OCH sen tycka att övriga människor kastar bort sin tid. Nä du, du får allt komma med något bättre sysselsättningsalternativ för att få oss ur sofforna. | |
| strulmaska | 2013-09-29 15:05 | |
![]() | Exakt little; all den skit som sker i samhället borde leda till reaktion, inte minst dessa religiösa hycklare. | |
| corlini | 2013-09-29 15:37 | |
![]() | pink, sp, lelou mfl har en hel del bra saker i sina funderingar här. ska se om jag kan förtydliga vad jag var ute efter med tråden. men först viktigt med hästsport :) ??? inte ett skit viktigare än fotboll, hockey eller skidor men pga att idrotten omsätter hyfsat många miljarder och sysselsätter några hundra tusen av våra medborgare så är vi som arbetar med idrott viktiga, både för ungdom, barn, familjer, stat och ekonomi. svaret blir därför att hästsporten är viktig pga att den är en del av samhället både ekonomiskt och som sport och fritid. ok, era inlägg då.... japp jag är säker på att jag inte övertalar mig själv om min egna lycka. jag har varit besatt-manisk-fast i detta sedan barnsben och vill inget annat idag, har funderat över annat ibland men nä... gillar detta för mycket. började rida som riktigt liten var i sexårsåldern men då stallkompisar växte från det gick jag djupare in. skaffade hästskötarexamen, instruktörsdiplom, tränarlicens, foderstats och anatomi utbildningar, hov och sko kurser och läste ledarskapsutveckling, arbetade med hästarna som terapiform för både utvecklingsstörda och i rehabrelaterade syften för lvu och lvm och blev även diplomerad unghästutbildare etc. jag är engagerad i ASVH, arbetar nära länsstyrelse och jordbruksverk i utvecklings och tillståndsärenden och grälar med LRF och försäkringsbolagen om branschfrågor. så JA, jag är säker på att jag är skitbra på detta och att det är det jag vill. det är så mycket mer än att bara rida runt på en häst. jag har tid att reflektera över mitt liv och mina prioriteringar och jag har mycket egentid för tanke. jag morgonfodrar och mockar boxar innan personalen kommer, så mellan 05:30 och 07:00 har jag egentid, sen har jag det under varje uteritt och alla småstunder där jag stänger av omvärlden och bara är. barnen?! ja de fick ganska tidigt lära sig att bli självgående gällande mycket. på både gott och ont. de kan mycket om djur-natur-köld,värme,tor ka,väta,foder,päls,maskin er,el osv och de är ute mycket, inte särskilt sköra eller griniga. de lipar sällan och de är starka och friska, de läser mer böcker och tidningar än de ser på TV men de har missat mycket med. som sagt på gott och ont, de har högre skolfrånvaro än snittet då vi reser mycket och de har inte särskilt många lek kompisar utan snarare bara ett par eller någon - jag har försökt men de vill inte, visar inget intresse eller behov. ja de har varit en källa till inre splittring men de verkar må bra, vara glada, starka, friska och sunda i tanken. hade gärna sett mer barnslighet och mindre klokhet ibland bara för att bejaka barnasinnet dock. som sagt, jag startade tråden just för att jag har fördom och förutfattade meningar om folk som i mina ögon inte gör ett skvatt utan bara "ligger där" eller strosar runt och fikar. som jag ser det så iakttar jag denna person och undrar: - stackars människa, inga ambitioner alls. har hon ingen dröm, vilja, drift eller har hon förträngt det och känner sig nöjd? hur kan någon känna att livet är rikt genom att sitta på ett kontor i ett höghus dagarna i ända och sedan sitta i en soffa i ett annat höghus och se på ensammammasöker med enda undantaget att det sker en promenad och en fika med väninnan eller 2 besök på friskis o svettis, är det en utvecklande, givande vecka när den ser likadan ut de övriga 51 om året med enda förändringen att friskis byttes ut mot svamp i skogen och att man planerar en veckas ledighet på charter om 11 månader. jag vill bli överbevisad men tror seriöst att många människors liv ser ut så och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. jag vet bara att jag vill ha ut mer än så och ingen tackar mig för att jag inte tog steget och vågade och jagade mina drömmar när allt är över och jag ligger där med tårna i vädret. den enda risk man tar är ju av materiell karaktär. äkta vänner och kärlek mister man inte för att man vägrar vara grå och nöjd för tänk om... och fy, lånen, csn, jobbet, pensionen osv... jag tror många har för lite att göra för att de gör det de vet är tryggt, bekant och de valt en nöjdhet som funkar. | |
| Amado - Ej medlem längre | 2013-09-29 15:51 | |
![]() | Håller med Sote att TS gång på gång skriver negativt om olika typer av människor tom om sina egna anställda , vilket jag tycker är fruktansvärd lågt av en sk arbetsgivare , för utan dessa anställd skulle nog inte TS kunna leva det livet hon gör. Jag tror att en människa som ser ner på alla utom sig själv och sin egen familj har för lite med verkligheten att göra. Många har nog drömmar och ambitioner men sedan har inte alla möjligheten att genomföra dessa. Var och en efter egen förmåga. Däremot förstår jag inte varför man ska se ner på andra människors livsval, utseende, arbetsmoral eller annat. Det tyder för mig på storhetsvansinne. Jag har både provat på att nästan gå i väggen pga av för mycket av allt till att bara vara och göra ingenting och har mått bra med bägge delarna. En bra devis är acceptera andra för vad de är inte för vad du vill att de ska vara. | |
| multiblue | 2013-09-29 15:52 | |
![]() | Stackars dig med ditt hektiska liv ...att du över huvudtaget har tid att bekymra dig över dina medmänniskor !! Låt andra få ha sina liv i fred o njut av dig själv så länge du orkar !! | |
| pink ribbon - Ej medlem längre | 2013-09-29 15:55 | |
![]() | Det är ju fint om man kan leva sin dröm utan att se ner på alla som inte har den förmågan eller ambitionen. Det är nog ganska få som har energi nog att segla jorden runt, bestiga Mount Everest eller satsa hårt slit 7/24 i en farm. Mycket bra att du kan bidra positivt till andras fritid, inte minst barn och handikappade. Att ens egna barn får klara sig mera på egen hand är väl vanligt också hos turnerande musiker och politiker. Fortsatt lycka till och var rädd om dig! | |
| temperance | 2013-09-29 16:07 | |
![]() | Uj, jag fick ångest av den där beskrivningen Corlini och ska jag vara ärlig delar jag till viss del dina fördomar. Trygghetsknarkare finns det många - livet ska vara praktiskt, vanligt och funktionellt. Hjärtat får komma i tjutredje hand. | |
| le-lou | 2013-09-29 18:03 | |
![]() | corlini, okej jag förstår till viss del vad du menar men jag undrar vad DIN ambition är ? Är du på väg, eller har du uppfyllt exakt alla dina drömmar? Varför tänker du så om andra, att det är typ synd om folk som bara är, och du ägnar tid åt att fundera på om folk inte har drömmar? Du känns som jag gjorde när jag var 20 år och lovade mig själv att bli unik och aldrig fastna det hemska Svensson-träsket för det var ju bara så vanligt och tråkigt och hemskt och patetiskt och jag vet inte allt. Nä jag skulle flytta till LA och leva loppan och minsann inte alls ha barn och jag vet inte allt jag skulle göra. Och here I am. Mitt i livet och helt nöjd och lyckligare än jag nånsin varit. Jag sadlade om för ett par år sedan och håller på att utbilda mig till exakt det jag vill arbeta med, och trots att min utbildning både är lång och tragglig sådan, så går det framåt. Jag har två fina friska barn och en underbar man. Vi bär inte likadana jobbingoveraller i prasseltyg när vi är ute och går. Vi bor bra och jag har gott om fina vänner. Bara för att jag inte jobbar dygnet runt utan ligger och tittar på en film då och då, alt. sitter och snackar skit över en kaffe med en kompis i tre timmar - så innebär det inte att det är synd om mig. Eller att jag helt saknar ambitioner. Haha. Det är absurda saker du skriver tycker jag. Du har väldigt märklig slutledningsförmåga när du känner att alla som inte aktivt gör saker som att rida en häst eller måla om en byrå och äta en sen middag sådär wild and crazy - helt enkelt inte lever ...liksom alls? Vad är det som säger att DU har ambitioner och är lycklig? mjaa...hur kan man bara vara nöjd med det lilla? Den där ensam mamma söker-typen som sitter i sina ellosbrallor och mår bra framför tv:n? Fan döööör ni inte människor i den jävla tristessen? Vad gör ni när ni vill ha spänning? Går ut i mörkret utan ficklampa? Föreslår bakifrån? Köper en triss? Äh bäst jag skriver ett inlägg om det. / C | |
| Sote | 2013-09-29 18:28 | |
![]() | För min del är det väldigt skönt att bara inte göra något annat än glo på tv emellanåt. Allting är relativt brukar jag säga. Efter att ha haft den uppväxt jag hade så är för mig så enkla saker som ett tryggt hem, en fast inkomst, en bra bostad och trygga barn allt jag kan önska mig. jag har verkligen inte mitt drömjobb och jag skulle absolut kunna tänka mig att bo nån annanstans men det jag har är jag glad över för det är mycket mer än jag någonsin trodde att jag skulle få. Det är ett liv långt ifrån våld, missbruk och otrygghet. Det är mitt liv och att såna som du Corlini spottar på det och tror sig vara bättre bara för att mitt liv i dina ögon ses som alldagligt och mediokert gör att jag faktiskt mest tycker synd om dig. det du har är materiella ting men du du tycks fullständigt sakna empati och förmåga att förstå andra. Det är en mycket större brist i livet än något annat. | |
| corlini | 2013-09-29 18:32 | |
![]() | jo le-lou, intressant. och visst vem fan är jag att påstå saker eller tycka saker obefogat? lite sån jag är bara, jag tycker väldigt mycket :) bla om folk tex lata, odrivna, tjocka, dumma osv och mer än en gång har man haft fel. MEN jag ser fortfarande inte tjusningen i det jag beskrev här ovan (min slutledning om personen i höghuset) min ambition? jag ska fortsätta på min väg, jag har mål och drömmar förknippade med vad jag gör idag och jag jobbar ditåt. ytterligare ett snäpp upp i min värld typ. sen vill jag bygga ett stall till och köpa utav grannens mark men det kostar ett par mille att bygga stall och mark är inte jättebilligt heller. stallet kan man ju bygga men vill inte ha lån så jag avvaktar lite till och ska sälja några hästar. grannen vill inte ens sälja så det stannar vid en dröm, men som ambition så är det klättrande uppåt inom mitt gebit som gäller. och ja, jag har uppfyllt massor jag bara drömde och fantsiserade om och nu inser jag att man kan om man verkligen vill och är beredd att jobba för det. när jag började jobbade jag natt på snabbmatsresturang och bodde i en eftersatt 70tals etta, pluggade och jobbade i stall och hade inte en spänn på fickan och konstanta småskulder, idag har jag nästan 10 egna hästar och alltid mellan 10 - 18 kundhästar, eget ställe byggt efter egna önskemål, figurerar i fack/branschmedia pga gott rykte inom nischen och har ett liv där jag reser, träffar folk, ser städer och har kul. slår mig ofta, skadar mig ofta, har alltid smärta någonstans, sover för lite, slarvar med maten och mår skitbra. vaknar alltid entusiastisk och glad full av energi inför den nya dagen. hm, fattar fortfarande inte typen i höghuset och är helt säker på att hon finns och är vanlig. det räcker ju att kolla runt i tio minuter på FB så ser man att folk gör ju inte ett skit, sovmorgon, foto på maten, fika, tvserie hit o dit. hur reagerar man när man då är 70 och ska blicka tillbaka, vad gjorde du vid 35? tja.... mellan 23 och 50 jobbade jag på ett kontor och utöver det... hm, umgicks med vänner. fika promenad resa osv = som en förtryckt opersonlig kontaktannons. vad gav det? mer än lagom, nöjd, trygg äh, tycker bara det låter lite tragiskt faktiskt. | |







