Spelrum
| Giraffen | 2 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 11 |
| Inloggade | 13 |
Mobilspel
| Pågående | 21 376 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:03 | |
 | Tystnadens historia I Tystnadens historia ger Peter Englund oss ett historiskt perspektiv på det moderna, kapitalistiska konsumtionssamhället. Det har inte alltid varit så att profit ska maximeras och produktion effektiviseras till varje pris. I olika essäer berättar han ur mer eller mindre relevanta perspektiv om hur olika fenomen och produkter uppstått och vilken betydelse de fått. Hur tyst var det förr, vilken var den första finansbubblan som sprack, hur skapades McDonalds och snabbmatens koncept, vem uppfann massagestaven - gemet - post-it-lappen - skruvmejseln - och hur påverkade allt detta vårt samhälle? Vilka saker uppfanns för att fylla ett uttalat behov och vilka behov skapade man för att sälja saker som råkat uppfinnas? Peter Englunds essäsamling är fascinerande och ger mig åter känslan av att denne akademiledamot ger oss insikten om varför kunskap om historia är så viktig. Exempelvis sa att vi inte var 20e år lägger alla våra pengar i bostäder, tändsticker, tulpaner eller IT - vars like aldrig skådats förr och därför lyder helt nya ekonomiska regler. Det gör de inte. Historien är dömd att upprepa sig. Magnus Roosmann har både fungerat som Peter Englunds medarbetare i utformandet av denna bok och läst in den som ljudbok. Och detta gjorde han bra. | |
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:05 | |
| Dreams From My Father: A Story of Race and Inheritance Vem behöver idag en närmare presentation av Barack Obama? USAs nästa president... Och den första svarta någonsin... Med en vit mor från Kansas och en svart far från Kenya... Som vann stort mot John McCain i presidentvalet hösten 2008... Men när valet var klart kände jag ändå vaccuum. Vem är han? Redan känns denna man som en osannolik myt, en superhjälte som inte borde kunna lyckas med det han beviserligen redan gjort. Så för att slippa bli besviken bestämmer jag mig för att fördjupa mig i människan Barack Obama. Jag måste känna hans svagheter för att våga lita på det osannolika. Jag läser hans biografi över hans far "Dreams from my father". Jag läser om hans vita farföräldrar som unikt nog såg till person före färg och accepterade att dottern gifte sig med en svart, Kenyansk utbytesstudent. Och om denne Barack Obama d.ä som hade löjligt lätt för att lära, men lika svårt att hantera auktoriteter. En man som till varje pris vägrade vika sig för någon så att han - trots studier vid Harvard i USA - var försupen, utfryst och utfattig när han slutade sitt liv i en bilolycka. Vidare berättar Obama om sina tidiga val i livet. Om hur han motvilligt studerade och kände sig mest hemma bland de kompisar som rörde sig farligt nära lagens råmärken. Oroligt sökte han sedan efter mening. Började studera och praktisera hos en folkrättsadvokat. Så smått började han finna sätten att agera i sitt jobb med att ena folk som annars var oförenliga. Men fortfarande plågades han av en inre oro som han inte kunde få bukt med. Detta höll i sig fram till dess hans faster hörde av sig och berättade om faderns dödsolycka . Barack tog en paus i sina engagemang och reste till Kenya för att besöka sin faders grav. Väl där ställdes hans sätt att betrakta tillvaron på sin ända när han mötte sin faders släkt, den Kenyanska kulturen och Kenyansk livsstil. Och steg för steg började han förstå sig själv - hur hans egen inre oro och kamp egentligen varit hans faders. Nu upplevde han att han kunde börja söka sin egen väg, leva sitt eget liv. "Dreams from my father" känns på många sätt splittrad. Många saker tas upp och behandlas. Rasmotsättnningar i USA, fattigdomen i Indonesien och hur en Keniansk man bygger sin stolthet. Men allt berättar egentligen samma historia: varifrån Barack Obama kommer och varför han vill det han vill? Han vill laga och hela. Föra samman det splittrade. Och hade det inte varit för att han redan lyckats göra omöjliga saker hade man kallat honom en naiv drömmare. Jag letar efter svar i boken men hittar inga som står i proportion till mina frågor om Barack Obamas framgångar. Boken var intressant och givande - men räcker inte på långa vägar till. Den räcker som förklaring till hur en ung man fick ro med sig själv och sitt arv och kanske till och med hur han lyckades nå upp i i senaten. Men till USAs president! Det är fortfarande osannolikt efter denna bok. Jag måste helt enkelt söka vidare efter svaren på dessa frågor. Barack Obama läste själv in sin bok och var lika oförskämt duktig på detta som på allt annat. Med opretantiös smidighet växlar han mellan inre betraktelser, burleska dialoger och skiftar sedan steglöst mellan Chicagoslang och Kenyansk engelska. Vilka är denna mans begränsningar? Man blir rädd. På allvar. Kan han lyckas med det han säger han ska? Om han misslyckas - eller dödas på vägen dit - vad blir konsekvensen av världens besvikelse? | |
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:05 | |
| The Audacity of Hope: Thoughts on Reclaiming the American Dream Efter att ha blivit invald som Illinois representant i USAs senat 2004 skrev Barack Obama ”The Audacity of Hope: Thoughts on Reclaiming the American Dream”. Han skrev den mycket som ett meddelande till alla som trott på honom att de kan fortsätta tro. Under sin valturné träffade han många som hade blivit så berörda av hans ärlighet och öppenhet i hans första bok att de med eftertryck sa till honom: "Förändra dig inte! Bli inte som de andra!" Och ”The Audacity of Hope…” är på många sätt en bok som går igenom varför Barack Obama själv tror att han inte kommer att förändra sig och bli som de andra. Han behandlar vad som korrumperar - framförallt inom USAs senat och presidentämbete: lobbyverksamheten. Externa intressen lägger stora summor i valkampanjer och förväntar sig sedan payback under mandatperioden. Barack Obama skriver att han inte kommer att gå i den fällan då han gått till val endast med bidrag från gräsrötterna. (I presidentvalet tog han inte ens emot de 600 miljoner kronor han har rätt till i statligt stöd, då han tyckte att han fått in nog med pengar från sina anhängare). Alltså är han bara skyldig payback till de som gett honom pengar - sina anhängare/väljare.) Vidare berättar han om sina sympatier till familjer med ekonomiska svårigheter. Han berättar om sina personliga erfarenheter kring att vara överarbetande, känna sig som otillräcklig förälder, försummande make och kämpande svart man i en vit värd. Steg för steg går han igenom det folk oroat sig för, reflekterar kring det, blottar sina tankar, rädslor och känslor. För att berätta för folket som röstat på honom: jag kommer inte att svika er. ”The Audacity of Hope: …” skiljer sig mycket från Obamas första bok “Dreams from my father”. Tio år har gått. Ung, lovande juridikstudent - sökande efter sin identitet - har förvandlats till en nyvald senator, småbarnspappa och make. Han var lovande och håller på att leva upp till detta. Litterärt kan boken placeras i ett fack mellan självbiografi och partiprogram - men ändå med tyngdpunkten på det självbiografiska. Barack Obama har en sätt att skriva som känns enkelt och rakt, medryckande och ärligt, och jag tycker mig förstå att hans böcker är en del i hans väg mot presidentposten. Dels att de skrivits på detta öppna och ärliga sätt - men också att han själv läst in dem. Han tycks personligen vilja nå alla de amerikaner som idag har för dåliga läskunskaper, för lite tid eller för lite ork. Så om man inte har möjlighet att läsa hans medryckande text kan man lyssna på hans medryckande tal. Jag läste ”The Audacity of Hope…” i mina försök att förstå fenomenet Barack Obama - den svarta mannen som mot alla odds och gängse regler seglar upp och blir USAs president. Som pratar om förändring - men en förändring så stor att USA inte sett dess like på flera decennier. Samma folk som röstade två gånger på George Busch har nu röstat fram denne Obama... Jag läste ”The Audacity of Hope…” och har fortfarande inget svar. Jag får börja acceptera att endast framtidens analytiska historieskrivare kommer att kunna besvara mina frågor. För bara framtiden kommer att kunna utvisa om han lyckas med det han vill. Om han förändrar. Om han förblir okorrumperad. Om han förblir ärlig. Om han får leva... | |
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:06 | |
| Change We Can Believe in: Barack Obama's Plan to Renew America's Promise Barack Obama vill som president öppna upp stadsapparaten och göra den tillgänglig för det amerikanska folket. Han vill stävja den dåliga ekonomin och skapa två och en halv miljon nya jobb. Han vill i grunden förändra landets infrastruktur och satsa på grön energi för att slippa undan beroendet från oljeproducerande arabländer. Barack Obama som president vill vidare höja statusen på läraryrket och belöna de föräldrar som hjälper sina barn med studierna i form av subventionerat college. Han vill också minska löneklyftan mellan män och kvinnor och mellan vita och färgade. Han vill vidare starta informationscenter i muslimska länder som ska berätta för denna del av världen vad USA egentligen är, för att stävja den demonbild som ledde fram till att extremister attackerade USA 11/9. Han tänker även ge Afghanistan och Pakistan på nöten för att de håller Al Quaida bakom ryggen - och sedan plocka av Pakistan och Iran deras kärnvapen. ”Change We Can Believe in…” är kort och gott det partiprogram som Barack Obama gick till val med hösten 2008 och är ett hopplock av olika texter, tal och uttalanden. Första halvan är partiprogrammet rakt av, följt av olika politiska profiler som intygar hur förträfflig Obama är. Andra halvan är en sammanställning av tal som Obama höll under primärvalen, våren 2008. Boken utkom i september samma år - precis före höstens valspurt. Till skillnad från sina tidigare böcker har Obama inte läst in denna själv - vilket är förståeligt då han sannolikt hade häcken fullt med andra göromål två månader före valet. I stället lästes boken in av den svarte skådespelaren André Blake och sändes under hösten som radioprogram i USA. ”Change We Can Believe in…” in känns inte helt rätt att recensera på samma premisser som Obamas andra böcker. Detta är så uttalat valpropaganda att den självreflektion och ärlighet som återfinns i hans tidigare böcker - som skrivits i eftertankens lugna vrå - har fått stå tillbaka för slutspurtens hysteriska inhamrande av korta, konkreta budskap. Och därför är detta en tämligen ointressant bok som till utformningen lika gärna skulle kunnat sättas ihop kring vilken väljbar politiker som helst. Obamas tal i andra halvan av boken är väl de som ger mest Obamakänsla, men överlag är detta en medioker bok för alla - utom de som perioden 9 september 2008 till 4 november 2008 är amerikanska medborgare och osäkra på vem de ska rösta på. Min jakt efter svaren på hur fenomenet Barack Obama kunde bli vald till USAs president fick inget svar alls i denna bok. Jag inväntar i stället hans första publicering efter tillträdet - om det kommer någon sådan. Annars är det bara att vänta på att nutid blir historia och att framtiden får berätta hur detta egentligen gick till. | |
| Tess 08 | 2011-08-07 01:06 | |
 | oh bother.... | |
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:07 | |
| Mera självkänsla I drygt 10 år har livsstilscoachen och författaren Mia Törnblom föreläst om självkänsla utifrån sin egen historia som före detta heroinist och kriminell. 2005 utkom hon med sin första bok "Självkänsla nu" som gav sådant gensvar - med önskemål om uppföljning - att hon till slut föll till föga, trots att hon lovat sig att det skulle bli en engångsföreteelse att skriva en bok. "Mera självkänsla" är en fördjupning och förtydling av första boken, där läsarnas önskemål har fått styra innehållet. Mia tar upp mail som hon fått tillsänt sig och svaren hon givit på dessa. Hon använde även de tankar och metoder hon presenterade i första boken och aplicerar dem på konkreta sammanhang som självkänslans betydelse i relationer, i föräldrarskapet och i arbetslivet. "Mera självkänsla" är uppenbart en nödvändig bok, då den skrivits av en motvillig författare på allmän begäran. Dock känns den lite tunn. Den kan inte stå helt för sig själv varför Mia har en sammanfattning av tankar och metoder från första boken med. Jag har varit kluven till denna bok då den tillför en del nytt, men i det stora hela bara är upprepningar. Bättre hade varit att göra en reviderad och förlängd upplaga av den första boken - så som man gör med många fackböcker när författaren vill lägga till och komplettera i samband med nya upplagor. Den perfekta Mia Törnblomvolymen hade varit en sammanredigering av alla hennes tre böcker som på olika sätt belyser varandra på ett kompletterande sätt. Precis som med sin första bok läser Mia även själv in denna bok och har uppenbarligen övat sedan förra gången. De märkliga uttal hon då hade, troligen som resultat av vad hon själv trodde var dyslexi, är i stort sett borta. Inläsningen är jämn och behaglig, utan att patoset och innerligheten från förra boken försvunnit. Så på detta har jag inte längre något att anmärka. Dock störde jag mig på de två inläsare hon plockat in att läsa de brev som citerades. Både den manliga och kvinnliga inläsaren hade nasala och enerverande röster med utpräglad Stockholmsdialekt. Först trodde jag att det var personerna som skrivit brevet som läste själva, vilket hade varit acceptabelt, men när samma stockholmsgnälliga röster återkom gång på gång blev det bara konstigt varför Mia inte valt att använda erfarna inläsare på de ställen hon valde att inte läsa själv. | |
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:07 | |
| Så dumt I sina två tidigare böcker "Självkänsla nu" och "Mera självkänsla" agerar Mia Törnblom livstilscoach och textledes föreläsare. Då och då låter hon oss ana sin historia - men aldrig mer än nödvändigt för att lyfta fram det hon vill uträtta. I "Så dumt" berättar hon hela historien. Hur hon genom dålig självkänsla stegvis hamnade i ett drogberoende som till slut var ohanterligt. Hur hon lurade och sårade andra och blev lurad och sårad, slagen och förtryckt. En dag fick hon nog och angav sig själv till polisen och hamnade på behandlingshem. Långsamt påbörjade hon vägen tillbaks till livet genom 12-stegsmodellen och engagerade terapeuter och familjemedlemmar. Ytterst få heroinister lyckas ta sig ur sitt beroende - men Mia lyckades. "Så dumt" är en starkt gripande bok som gick rakt in i hjärtat. I denna självbiografiska bok som hade kunnat vara självömkande, sensationslysten eller bitter - finner man bara smärtsamt ärlig självrannsakan och beundransvärd ödmjukhet. Och de två tidigare böckerna ställs i ett tydligare ljus. Man ser 'varför' och 'hur' och alla de vettiga och förnuftiga tankar som Mia förmedlat i sina tidigare böcker blir nu otvivelaktigt helgjutna. Mia ger aldrig ett råd som hon inte lytt själv, hon förväntar sig ingen förändring hon inte genomgått själv. Hon har varit längst bort på bägge sidorna i en människa och visar att den resan är möjlig. Man gör inte som Mia Törnblom säger, man gör som hon gör. Mia läser för tredje gången in sin egen bok och blir bättre för varje gång. Faktum är att förändringen från första till tredje boken är som en analogi för allt hon står för. Våga, visa, vinn. Hon har även gjort valet att i tredje boken använda kompetenta inläsrae - när hon inte läser själv - vilket också är en positiv förändring från förra boken. | |
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:08 | |
| Vän av ordning David Batra är mycket tydlig i inledningen till sin bok att han inte har några direkta tankar bakom boken och att han egentligen inte kan skriva. Men eftersom han dummat sig i tv frågade ett bokförlag om han inte kunde skriva en bok åt dom - och bekräftelsekåt som han är kunde han inte bara säga nej. Efter en genomläsning av boken får jag konstatera att herr Batra är lite väl hård mot sig själv. För det han till slut knåpade ihop var ett tidsdokument över det Svenska missnöjets historia de senaste 50 åren. Genom att saxa ur insändarspalter från det senaste halvseklets svenska press, har Batra både uttalat och outtalat gjort en pricksäker kommentar till svenskarnas fördomsfulla, inskränkta, nyanslösa, insiktslösa och stundvis helt befängda tyckande och tänkande. Som exempel lyfter han utan egen kommentar fram två risande insändare angående Expedition Robinsson. Den första är från tiden då fenomenet var nytt och risades för sina förnedrande och människonedvärderande kvalitéer. Den andra insändaren är daterad några år senare när samma program harvat i kanalutbudet ett bra tag. Då handlade kritiken om att Expedition Robinsson var tam familjeunderhållning som bara upptar tv-rutan från mer spännande alternativ. Idén bakom boken är lysande och är skapligt genomförd. Men hade Batra verkligen haft en tanke bakom och varit mer genomtänkt, i stället för bara putslustigt standupig, hade den kunnat vara väldigt mycket bättre. En jämn trea för god idé och tilltalande ödmjukhet är boken utan tvekan värd. David Bartram läser själv in sin bok - och som erfaren standupare har han god koll på hur han ska framföra sin text. Det finns inget att anmärka på där. Och han har tagit hjälp av kompetent folk som läser upp de olika insändarna på trovärdigt indignerat och torrt sätt. // Vän av ordningen | |
| Freddinu - Ej medlem längre | 2011-08-07 01:08 | |
| Vargbröder (Wolf brother ) Toraks far dödas av en demon, fångad i en björns kropp. Torak lovar sin döende far att bege sig till världsandens berg och be denne om hjälp att besegra demonen/björnen. Torak lovar detta - slår följe med vargungen Ulf - och hinner inte långt förränn några fientliga jägare från korpklanen tillfångatar dom. Torak är Lyssnaren. Profetian säger att han ska offra sitt hjärteblod till världsanden för att rädda dom alla från demonen. De tror att det blir bäst om de offrar hans hjärteblod i stället för att han gör det själv. Vargbröder utspelar sig för 6000 år sedan - mellan istiden och nu. Människan var ett med naturen. Djur var respekterade jämlikar och träden hade själar. I ett efterord berättar författaren att hon sökt inspiration i olika kulturer som än idag lever som då. Vissa indianstammar och afrikanska stammar exempelvis. På många sätt har Michelle Paver lyckats med sina intentioner och har även hittat en intressant vinkel när hon presenterar magi utan att egentligen använda magi. Inget som händer i boken behöver på något sätt vara övernaturligt. Men i naturfolkens tolkning av det som inträffar - och så som det beskrivs - är stora magiska krafter i rörelse inför en uppgörelse mellan ont och gott. Men torrt och realistiskt sett kan det lika gärna vara en pojke, som blir för tidigt föräldralös, och måste vinna godkännande i en ny grupp genom att visa mod och förståndighet. Denna balansgång går Paver mycket smidigt och snyggt och hon understryker det faktum att magi och andlighet är något som kommer inifrån och att vi tolkar omvärlden utifrån det. Vargbröder är en helt klassisk saga som i stort sett saknar överraskningar eller nerv. Spänningsmomenten är sedvanliga och samma är det med relationer och personbeskrivningar. Detta är en bok som hade förutsättning att vara lite mer spännande - men som inte är det. Jag blev inte sugen att läsa vidare i serien. Thomas Bolme är en erfaren och duktig inläsare. I detta fall är han dock aningen för ivrig att bre på extra dramatik i sin röst - vilket ofta blir kaka på kaka. | |
| Fikonspråk | 2011-08-07 01:09 | |
| Jag är imponerad över att du lägger så mycket tid och kraft på att svämma över tråden, men till vilken nytta? Om du vill vara hjälpsam är det ett märkligt sätt, men om du vill irritera är det ännu märkligare. Jag förstår inte. | |
| -FaMo- - Ej medlem längre | 2011-08-07 09:24 | |
| Vill man läsa längre recensioner så kan man som sagt googla, här gäller väl en snabb överblick o ett personligt betyg. Hoppas Freddinu slutar med de hysteriska inläggen, som sabbar mer än gör nytta. | |
| gattan | 2011-08-08 14:25 | |
| Måste säga att jag ´förstår inte heller´- vadan dessa enorma utläggningar Freddinu? Det lilla korta sammandrag på omslaget baktill räcker mer än väl ( ibland hoppar jag även det ), jag vill inte veta FÖR mycket innan jag börjar läsa en bok, det tar ju bort allt det jag ser fram emot ... Min senast lästa var ´Osynlig ´/ Paul Auster. I mitt tycke en av hans absolut bästa - 4/5 ! | |
| hothothot | 2011-08-08 14:30 | |
 | Jag gillar Freddinus recensioner, de går betydligt djupare och är mer sakligare än de flesta andra i denna tråd | |
| _hedvig_ - Ej medlem längre | 2011-08-08 15:24 | |
| Freddinus- du behärskar språket, underbart bra recensioner också | |
| _hedvig_ - Ej medlem längre | 2011-08-08 15:27 | |
| "De samvetslösa" den handlar om några desillusionerade amerikanska poliser som skippar rättvisa enligt sina egna lagar. En dag såg ett par barn när de mördar en man och jakten är igång-sanslöst spännande, typisk sommarpocket | |
| _hedvig_ - Ej medlem längre | 2011-08-08 15:28 | |
| Freddinu menar jag utan genetiv-s | |
| Lolle- | 2011-08-09 18:08 | |
 | 14 år till salu, av Caroline Engvall! 4.5/5 ! | |
| Gautama | 2011-08-09 18:43 | |
 | Svinhugg och Svartvintern av Marianne Cedervall. Två bra, trevliga och mysiga böcker. Får 3.5 av 5. | |
| Våningshus - Ej medlem längre | 2011-08-09 18:46 | |
| Metro 2014 Bra utlöpare på Metro 2033 men det är skillda historier fast med två huvudkaraktärer i båda. | |
| recidivfara - Ej medlem längre | 2011-08-09 21:07 | |
| gone baby gone, dennis lehane 3,5 | |
