Spelrum
| Giraffen | 4 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 1 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 1 |
| Inloggade | 6 |
Mobilspel
| Pågående | 19 249 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| sulan2006 | 2010-08-15 02:35 | |
 | tonårsdöttrar känner ni som jag att det kan vara svårt att sätta gränser, hur gör ni? | |
| Lolli pop | 2010-08-15 03:02 | |
| Nej. Jag avskyr uttrycket "sätta gränser". Jag har två tonårsdöttrar och jag betraktar dem som tänkande männniskor. Man får väl tala med dom, de brukar begripa. | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2010-08-15 03:12 | |
 | tonårsdöttrar kan vara explosivt jobbiga ibland mer en vad man står ut med, men man överlever ,men när man är mitt i det så är det jobbit om man inte blundar, och väljer man att blunda har man ski...i fel vebod killar är enklare,det går över när dom blir 19ungefär vi får gå tillbaka till oss själva och se hur vi var i tonåren,och våra döttrar blir inte bättre en vad vi var | |
| m-70 | 2010-08-15 08:16 | |
| Idag har jag fått en tonårsdotter, så vi får se hur det går. Håller med Lolli pop, att prata är bra. Fast jag tror också på gränser, det är viktigt både för sina egna som andras barn. | |
| majohan - Ej medlem längre | 2010-08-15 09:08 | |
| Har1 dotter och 2 söner var några år sedan dom var tonåringar men kommer ihåg det som om det var igår. Dottern höll på att göra mig galen sönerna var inga problem så vi gjorde som så att pappan tog det mesta pratet med dottern vilket funka jättebra. Det tog några år innan vi kunde prata normalt med varandra igen men idag är allt toppen. | |
| Bitte - Administratör | 2010-08-15 09:13 | |
| Jag har tre söner de är idag 19,, 21 och 23 har inte alls varit så stormigt under deras tonårstid,, det jag tror är att man väljer vilka strider man tar och när man tar dom,, dvs ingen idé att fortsätta om barnet blir tvärtjurigt ,, bättre att då låta det klinga av och sedan prata,, Bitte | |
| dullard | 2010-08-15 09:39 | |
| Två söner, den tredje en dotter som är 19 nu. Att hennes tidiga tonårsperiod var ett litet helvete (för oss bägge!) är en underdrift... Trodde att jag var expert efter de två första men jag fick lära om, haha.. INGET sätt hjälpte eller var ens någorlunda bra och till slut bestämde jag helt enkelt att det viktigaste var att jag behöll kontakten med henne, och så släppte jag taget mer el mindre. Hade jag inte gjort det (det är klart att jag inte lämnade henne vind för våg, men slutade försöka tvinga henne) så tror jag att jag kunde ha förlorat henne för lång, lång tid framåt. Vid 17 mötte hon sin nuvarande kille och allt lugnade snabbt ner sig. Nu kan hon säga - mamma har du varit så här (ok) hela tiden? Var det JAG som var helgalen?! Haha! | |
| Savi | 2010-08-15 09:43 | |
 | Man behöver inte ha tonårsdöttrar för att känna så.Jag har en grabb på 10 år som alltid har fått allt han vill ha,har även en 4-åring som också alltid fått allt vad han vill ha.Nu är nummer 3 på gång & jag känner att den här gången ska det sättas gränser från början,så nu har jag smygövat lite på mina andra 2 barn,sagt nej flera gånger & deras reaktion har varit att jag vare jättedum & jättesnål & helt pantad typ.Men jag vet ju innerst inne att de inte tycker så utan blir nog mest bara chockade över att mamma faktiskt kan säga nej....Gränser är viktiga att dra redan när de är små så de lär sig,jag har varit dum & gett mina barn allt de pekat på,de har fått bestämma var semestern ska bära iväg,vart de vill åka & vart de vill göra.Men nu är det slu med det. | |
| Satyra | 2010-08-15 10:03 | |
 | Har haft en tonårsdotter - hon är 26 idag och flyttade hemifrån som 18-åring och har en son som blir 19 i år - men har inte haft problem med gränssättningar och/eller att få gehör för dem från någon av dem. De gränser/beslut man tar angående sina barn, vare sig de är små eller tonåringar, måste vara så förankrade i vad man faktiskt tror är det bästa för dem att man kan stå trygg och fast i beslutet oavsett vad ungarna tycker om saken. Och det måste man ju såklart ha gjort hela vägen fram - att börja sätta gränser först när de nått tonåren är nog inte det lättaste ... Sen måste man nog besluta sig för vilka delar som faktiskt ÄR viktiga att ha gränser för! Det är inte rimligt att förvänta sig ett strålande beteende på ALLA punkter. Själv har jag inte varit så petig med stök i rummet och liknande, för mig, småsaker i det stora hela. Men varit benhård med att de håller tider, sköter skolan och haft NOLL tolerans för brukandet av alkohol/tobak/droger och lögner. Den dealen har fungerat ypperligt hos oss. | |
| micro113 | 2010-08-15 10:08 | |
| Mitt råd är sätt gränser och håll på dem. Med en del barn blir det jobbigt - men det får man ta -- genom att inte släppa efter så hämtar man tillbaka dem, även om det kan vara ett helvete en period. Att låta barnen styra eller att släppa efter för att det är enklare än att sätta emot när det börjar bli jobbigt tror jag bara är att göra sig och barnet en stor jäkla otjänst. Barns jobb är att försöka spräcka gränser i perioder - föräldrars jobb är att hålla emot och se till att gränserna tänjs sakta, vettigt och åldersadekvat -- det har varit min filosofi. Samt att vi vuxna styr - aldrig barnen - barnen har styrt inom det utrymme vi gett dem att styra över. | |
| micro113 | 2010-08-15 10:19 | |
| Satyra Precis - jag håller med dig rakt igenom. | |
| Pocaloca | 2010-08-15 10:59 | |
 | En sak är säker...det är MINST lika jobbigt att vara tonåring som det är att vara förälder till en =) | |
| Behringer | 2010-08-15 11:23 | |
 | Sätta gränserna är just inte så svårt. Sen finns det ungefär lika många varianter på att försöka tänja på dem som det finns tonåringar.. Oavsett hur mycket dom bestämmer sig för att dom inte ska få godkänt i kärnämnen eller hur många cyklar dom stjäl eller hur många gånger dom kommer hem på fyllan så får man försöka älksa dem ändå och vara ihärdig ( tjatig gubbjävel ) De brukar styra upp livet till sist Minns min egen ungdom och är just nu mitt uppe i att härda ut med - och försöka styra upp - den fjärde tonåringens ovan nämnda och liknande övningar... | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2010-08-15 11:36 | |
| man måste börja tidigare innan dom kommer in i tonåren och göra klart för dom TX att du vännen kommer aldrig att vara påstan och drälla och specielt inte på kvällarna det fins inte med på kartan,min 13åriga tjej har vetat det ganska länge nu ,vi har gått på stan en kväll när hon var 10år och tittat på alla fulla tonåringar,och hon tyckte det var illa hon vill inte gå dit heller,jag har gått igenom ett gäng tonåringar och killar är att föredra, | |
| Behringer | 2010-08-15 11:39 | |
| Jag håller nog döttrar för att vara enklare att tas med och de som själva hittar in i vuxenvärlden utan råd och anvisningar från föräldrarna | |
| Snowlion | 2010-08-15 11:40 | |
| Kanske inte dags för mig att säga ngt.. Men.. Min son är bara 11 månader men dagen kommer för min del med.. Såå.. Alla tips är välkomna.. =) Kommer ju en period här vad man ska sätta gränser till honom med.. =) | |
| Ålandspojken - Ej medlem längre | 2010-08-15 11:41 | |
| Finns ju massor av inlägg här som alla förordar strikta regler och skarpa gränser och järnkoll på allt.. Antagligen funkar det förhållningssättet på många, men inte på alla. Jag känner till en mor som använde just den stilen, fullt ut, och resultatet blev att flickan som idag är en kvinna på 40+ inte besökt mamman sedan hon var 16 år. Detta är förstås ett extremfall men även en indikator på att det kan bli riktigt fel, om man tror att man vet allt. | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2010-08-15 11:42 | |
| och savi ,du har helt klart kommit fram till rätt beslut! älsta sonen fick allt så odräglit bortskämd blev han skulle kunna ta ner månen åt honom så skulle han bara vilja ha mer,son 2 har inte fått så mycket han är en underbar människa i dag,han blir till och med glad för ett 3pack kalsonger som jag köpte spontant här om månaden.man vill järna köpa allt det där fina ,och det skriker efter att få köpa saker till ungarna ,men man gör dom en stor björtjänst | |
| ttiittii - Ej medlem längre | 2010-08-15 11:57 | |
| jag har sett det oxo det blir mer och mer varnllit att vuxna barn inte har komtakt med sina föräldrar,känner en kvinna som har tå barn som hon inte har kontakt med.det är jättetråkit,satt en gång och väntase på en kör övning för en massa barn som sjöng det blir heta diskutioner i rummet där föräldrarna sitter och det är rolit och givande .sen säger en påppa tillslut:undrar hur det blir när min lilla tjej burjar gå på krogen?han har redan stakat ut vägen och valt den sämsta,jag blev så förvånad varför låta sina barn välja samma dåliga väg man gått själv!?här kommer ett tips som man kan välja som alternativ redan när barnen är 7 år,in med in med ungarna i tx ,missionskyrkan scauter där åker dom på läger lucia nyår valborg och andra heljer dom får en fin fostran att du ska behandla andra som du vill bli behandlad själv,och vad är baksidan med det ! det kostar lite pengar att åka på läger ,och dom får lära sej om Jesus och det kan vara en nackdel för vissa ,läger pengar kan man söka i majblommefomden ,alla barn under 18 år får glasögonen betalda ur majblommefonden (om man inte är milijonär)gå in på majblomman .se och dra ut ansökningshandlingar så kan man alltid söka bådet till läger och glasögon, | |
| LisaLong | 2010-08-15 12:53 | |
 | Lolli pop "sätta gränser" är väl det bästa man kan göra. Och när du pratar med din dotter så är det väl att just sätta gränser:) | |
