Spelrum
| Giraffen | 25 |
| Krokodilen | 0 |
| Elefanten | 0 |
| Musen Böjningslistan | 0 |
| Grisen Böjningslistan | 15 |
| Inloggade | 40 |
Mobilspel
| Pågående | 19 955 |
Forumkategorier
| Användare | Inlägg | |
|---|---|---|
| Cover Me | 2010-10-14 07:29 | |
 | Hur ser du det du läser? Ser du handlingen som en film, i lösa fragment eller inte alls? Är människor klart gestaltade med ansikten (kända eller okända) eller diffusa gråtomtar? Ser du bara det du läser eller saker/människor runt omkring? Osv. | |
| Huzan | 2010-10-14 07:43 | |
| jag ser alltid som i en film.. å så blir ja alltid så jäkla besviken när boken blir en film för det är aldrig som ja tänkt mig.. | |
| Tanten M - Ej medlem längre | 2010-10-14 14:23 | |
 | Läser endast som vanlig text. Aldrig att jag bryr mig om annat än hur det det formuleras. Vid god formulering kan jag få en känsla av det man vill förmedla. Såsom skratt, ilska eller liknande. Oftast det senare. Men det är en snabbt övergående känsla. I andra fall skummar jag endast. Aldrig att jag målar upp en story. | |
| pion ekrot | 2010-10-14 14:28 | |
| Handlar det om skönlitteratur brukar jag delvis avgöra hur bra den är genom att konstatera i hur hög utsträckning den "ger" mig känsla och bilder. Desto mer omfattande och direkt/naturligt desto bättre. | |
| Fröken_E - Ej medlem längre | 2010-10-14 14:35 | |
| Det handlar till stor del om hur väl författaren gestaltar sin berättelse. Är det målande beskrivningar av miljö och karaktärer ser jag även dessa framför mig som i en "film". Om författaren istället låter sådan information utebli, blir läsandet mer fragmentarisk. | |
| bitteb | 2010-10-14 15:25 | |
 | Ofta när jag läser bli huvudpersonern i böckerna någon i min närhet eller folk som jag iallafall känner till deras karaktär o utseende. Miljöerna är dock de som beskrivs. | |
| schmuppisch | 2010-10-14 16:25 | |
 | Jag lever mig in i böcker och låter det spelas som en film i huvudet. Kan dock hålla med om att när boken väl blir till film så blir jag alltid besviken. | |
| DIF-Elton | 2010-10-14 17:10 | |
 | Som en film. Så fort författaren beskriver utseende på personerna så väljer jag en skådespelare. Just nu läser jag en svensk bok så då blird et svenska skådespelare i rollerna. Så även jag blir ofta väldigt besviken när det sen blir film av det. Vissa böcker läser jag innan jag ser filmen och då "ser" jag de skådespelarna som jag vet är med i filmen oftast. Miljöerna målar jag också upp i huvudet. | |
| onyxea | 2010-10-14 17:29 | |
 | film här med (kan tillägga att jag också brukar ta skådespelare som karaktärer och när jag läste Millenium-serien så hade jag just Michael Nyqvist i rollen som Mikael Blomkvist) | |
| Larvbrud - Ej medlem längre | 2010-10-14 20:52 | |
| Föreställer mig karaktärer som de är beskrivna. Ser ingen känd eller bekant framför mig utan helt unika ansikten. | |
| talvala | 2010-10-15 00:36 | |
| Ser ingenting, oftast, men hör. Brukar beskriva mitt sätt att uppleva böcker som "Radioteatern ger" eller i vissa fall "Pogo pedagog - bildband". Jag kan höra röster, tonfall osv, och i några fall få stillbilder i huvudet. Men film? Aldrig. Orden skapar ljud hos mig. Hade en intressant diskussion med en vän som är extremt mycket filmseende, och det var jättespännande att höra hur olika vi upplevde en bok. Märkligt nog uppskattar vi ofta samma böcker, men det blir två helt olika media när vi jämför! | |
| anneli72 - Ej medlem längre | 2010-10-15 00:53 | |
| Man skapar bilder..men lite torftiga ibland. beror helt på författaren. | |
